Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  binkesmåstävmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Scrobipalpula diffluella
Binkesmåstävmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tvillingsmåstävmal är en oansenlig malfjäril. Huvudet och mellankroppen är ljusgrå med brun ton. Framvingarna är tätt småspräckliga av vita och brunaktiga fjäll. I vingvecket finns ofta några orangebruna fjäll. Mitt i vingen finns ofta två eller tre mer eller mindre tydliga svarta diskpunkter av olika storlekar. I yttre delen syns ofta många små svarta fläckar. Tvillingsmåstävmal förväxlas mycket lätt med ljuskantad småstävmal S. psilella (Herrich-Schäffer, 1854) och skiljs säkrast från denna genom undersökning av genitalierna, som också är mycket lika. Vingspann 11-13 mm (hane), 8-11 mm (hona).
Utbredning
Länsvis förekomst för binkesmåstävmal Observationer i  Sverige för binkesmåstävmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Redan på 1950-talet nämndes arten som ny för Sverige vid ett sammanträde i Entomologiska Sällskapet i Stockholm (Nyholm 1953). Detta baserades sannolikt på korrekt bestämda fjärilar, då de härstammade från Uppland, Älvkarleby, där arten senare har hittats. Först långt senare (Svensson 1999) kunde man med säkerhet identifiera arten och då konstatera, att den också hade påträffats i Småland, Härjedalen, Ångermanland och Torne lappmark, samt på Gotland (Gustafsson, m.fl. 2015). Den räknas som sällsynt och lokal. Den saknas i Danmark men är känd från Norge och Finland, i dessa länder emellertid mycket fragmenterad. Den förekommer i många europeiska länder men utbredningen består av isolerade förekomster. I Mellaneuropa hör den i huvudsak hemma i bergstrakter, men den är också funnen i Storbritannien för länge sedan, senast 1926 (Agassiz, m.fl. 2013) och är troligen utdöd där.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Tvillingsmåstävmal är känd från sex spridda landskap från Småland till Torne lappmark. Arten förekommer på torra soliga grus- och sandmarker där larven lever på gråbinka (Erigeron acer). Den har sammanblandats med S. psilella och nyligen erkänts som eget taxon. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (2300-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Tvillingsmåstävmal finns på grus- och sandmarker där larvens värdväxt gråbinka Erigeron acre växer. Fenologin är dåligt känd men möjligen flyger den vissa gynnsamma år i två generationer i södra delen av landet då fjärilen är funnen från juni till augusti, medan den i norra delen bara har en generation mitt i sommaren. Fjärilen flyger om natten och kommer till ljus. I Sverige finns inga rapporter om uppfödning av arten men larven har i Alperna iakttagits äta från bladen och åstadkomma en fläcklik mina (Huemer & Karsholt 2010).
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gråbinka
· gråbinka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Scrobipalpula, Art Scrobipalpula diffluella (Frey, 1870) - binkesmåstävmal Synonymer tvillingsmåstävmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Tvillingsmåstävmal är känd från sex spridda landskap från Småland till Torne lappmark. Arten förekommer på torra soliga grus- och sandmarker där larven lever på gråbinka (Erigeron acer). Den har sammanblandats med S. psilella och nyligen erkänts som eget taxon. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (2300-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Tvillingsmåstävmal är en oansenlig malfjäril. Huvudet och mellankroppen är ljusgrå med brun ton. Framvingarna är tätt småspräckliga av vita och brunaktiga fjäll. I vingvecket finns ofta några orangebruna fjäll. Mitt i vingen finns ofta två eller tre mer eller mindre tydliga svarta diskpunkter av olika storlekar. I yttre delen syns ofta många små svarta fläckar. Tvillingsmåstävmal förväxlas mycket lätt med ljuskantad småstävmal S. psilella (Herrich-Schäffer, 1854) och skiljs säkrast från denna genom undersökning av genitalierna, som också är mycket lika. Vingspann 11-13 mm (hane), 8-11 mm (hona).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för binkesmåstävmal

Länsvis förekomst och status för binkesmåstävmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för binkesmåstävmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Redan på 1950-talet nämndes arten som ny för Sverige vid ett sammanträde i Entomologiska Sällskapet i Stockholm (Nyholm 1953). Detta baserades sannolikt på korrekt bestämda fjärilar, då de härstammade från Uppland, Älvkarleby, där arten senare har hittats. Först långt senare (Svensson 1999) kunde man med säkerhet identifiera arten och då konstatera, att den också hade påträffats i Småland, Härjedalen, Ångermanland och Torne lappmark, samt på Gotland (Gustafsson, m.fl. 2015). Den räknas som sällsynt och lokal. Den saknas i Danmark men är känd från Norge och Finland, i dessa länder emellertid mycket fragmenterad. Den förekommer i många europeiska länder men utbredningen består av isolerade förekomster. I Mellaneuropa hör den i huvudsak hemma i bergstrakter, men den är också funnen i Storbritannien för länge sedan, senast 1926 (Agassiz, m.fl. 2013) och är troligen utdöd där.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Scrobipalpula  
  • Art
    Scrobipalpula diffluella(Frey, 1870) - binkesmåstävmal
    Synonymer
    tvillingsmåstävmal

Tvillingsmåstävmal finns på grus- och sandmarker där larvens värdväxt gråbinka Erigeron acre växer. Fenologin är dåligt känd men möjligen flyger den vissa gynnsamma år i två generationer i södra delen av landet då fjärilen är funnen från juni till augusti, medan den i norra delen bara har en generation mitt i sommaren. Fjärilen flyger om natten och kommer till ljus. I Sverige finns inga rapporter om uppfödning av arten men larven har i Alperna iakttagits äta från bladen och åstadkomma en fläcklik mina (Huemer & Karsholt 2010).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gråbinka - Erigeron acris (Viktig)
De få kända lokalerna i Sverige utgörs av grus- och sandmarker i en viss succession, där pionjärväxter som gråbinka kan växa under en övergångsfas. Därför är igenväxning lokalt ett hot mot värdväxten och följaktligen fjärilen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De kända lokalerna bör i någon mån bevakas så att man kan varna för och eventuellt förhindra igenväxning. Eventuellt kan man skapa nya områden intill de kända genom en enkel avbaning av vägslänter eller igenväxande grustag och liknande marker där gråbinka kan etablera sig.

Agassiz, J. L. D., Beavan S. D. & Heckford, R. J. 2013. Checklist of the Lepidoptera of the Bristish Isles. Handbooks for the identifications of British Insects. Published for the Royal Entomological Society, St Albans, UK.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Huemer, P. & Karsholt, O. 2010. Gelechiidae II (Gelechiinae: Gnorimoschemini). - In P. Huemer , O. Karsholt & M. Nuss (eds.): Microlepidoptera of Europe 6: 1-586.

Nyholm, T. 1953. Föreningsmeddelanden. Sammanträdet måndagen den 28 april 1952. - Entomologisk Tidskrift 74: 166-167.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Svensson, I. 1999. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. - Entomologisk Tidskrift 120: 23-167.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm (Utbredningskarta - Finland)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Utbredningskarta - Norge)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Scrobipalpula  
  • Art
    Scrobipalpula diffluella, (Frey, 1870) - binkesmåstävmal
    Synonymer
    tvillingsmåstävmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.