Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ullhårig pälsblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Criorhina floccosa
Ullhårig pälsblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor, brungul art som liknar ett mellanting mellan en åkerhumla Bombus pascuorum och ett honungsbi Apis mellifera. Har påträffats mycket sällsynt i Skåne, Blekinge och östra Småland på blommande hagtorn eller vid röthål i lövträd.

Längd 12-15 mm. Ryggskölden har svag brungul pudring samt lång behåring som i mitten är brungul, på sidorna blekgul. Behåringen är tät, men hindrar inte den mörka grundfärgen från att skina igenom. Bakkroppen är oval, med svart grundfärg. Tergit 1 är övervägande gråpudrad, tergit 2 endast obetydligt pudrad. Hanens tergit 3-4 och honans tergit 3-5 har (utom på sidorna) tydlig brungul pudring. Behåringen på tergit 2 är åtliggande och brungul, med långa blekgula hårtofsar vid framhörnen. Även de övriga tergiternas behåring är brungul; halvt åtliggande på tergit 3, utstående på tergit 4 (hos honan även på tergit 5). Honans behåring kan ibland delvis vara blågrå. Skenbenen är mörka med åtliggande, vanligen ljus behåring. I undantagsfall är dock behåringen (framför allt på bakbenen) mer eller mindre mörk. Vingarna har en mörk vingfläck.
Mindre exemplar kan i fält lätt förväxlas med den vanligare Criorhina berberina f. oxyacanthae.
Utbredning
Länsvis förekomst för ullhårig pälsblomfluga Observationer i  Sverige för ullhårig pälsblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige finns endast ett fåtal kända fynd av ullhårig pälsblomfluga från senare tid; Första fyndet av arten är är från 1826 i Hjularöd i Skåne och har sedermera återfunnits i Örup (1990-talet) och Torekov (2007-2014), i Blekinge (Tromtö 1993), Småland (Kalmartrakten 2000-2013) samt Öland (2011). I Danmark förekommer arten sällsynt på Själland och Mön, dessutom finns ett fynd från sydöstra Jylland. I övriga Europa förekommer arten sällsynt och lokalt i de flesta länder, och i Asien finns den endast i södra Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd genom ett gammalt fynd från Skåne (Hjularöd 1826) och har sedermera återfunnits i detta landskap (Örup 1990-1992) samt i Blekinge (Tromtö 1993) och på par lokaler i östra Småland och Öland (1993-2014). Larven lever i murken, marknära ved av lövträd (alm, björk, ask mm) i håligheter och döda rötter. Förekomster troligen kraftigt fragmenterade. De kraftiga stormfällningarna i Skåne under början på 2000-talet har möjligen medfört ökning av substratmängden, men de nyfynd som gjorts är resultatet av riktade inventeringsinsatser i våra artrikaste hagmarks och lundmiljöer och kan inte tas som intäkt på någon faktisk populationsökning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 14000 (7000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Ullhårig pälsblomfluga lever söder om bokens nordgräns i fuktig lövskog med en kontinuitet av äldre träd under nedbrytning. Flugan uppehåller sig i hög grad i träd och buskar. Den kan påträffas i samband med blombesök på främst hagtorn, vilande på skyddat lövverk i kvällssol eller i samband med att honan undersöker lägre belägna rötade delar av en alm, ask, björk eller bok. Arten flyger hos oss från maj till början av juli. Utanför Norden varar flygtiden från början av april till - på högre belägna platser - början av juli. I Sverige har blombesök noterats på vita flockblommiga växter (fam. Apiaceae) samt på hagtornar Crataegus spp., skogskornell Cornus sanguinea, slån Prunus spinosa, hallon Rubus idaeus, rönn Sorbus aucuparia och vitoxel S. aria, i Danmark också på måbär Ribes alpinum. Larven har inom sitt totala utbredningsområde hittats i murken ved vid basen av ihåliga lövträd samt i multnande rötter av tysklönn Acer pseudoplatanus, björkar Betula spp., bok Fagus sylvatica, ask Fraxinus excelsior och almar Ulmus spp.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· björkar
· björkar
· bok
· bok
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Criorhina, Art Criorhina floccosa (Meigen, 1822) - ullhårig pälsblomfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd genom ett gammalt fynd från Skåne (Hjularöd 1826) och har sedermera återfunnits i detta landskap (Örup 1990-1992) samt i Blekinge (Tromtö 1993) och på par lokaler i östra Småland och Öland (1993-2014). Larven lever i murken, marknära ved av lövträd (alm, björk, ask mm) i håligheter och döda rötter. Förekomster troligen kraftigt fragmenterade. De kraftiga stormfällningarna i Skåne under början på 2000-talet har möjligen medfört ökning av substratmängden, men de nyfynd som gjorts är resultatet av riktade inventeringsinsatser i våra artrikaste hagmarks och lundmiljöer och kan inte tas som intäkt på någon faktisk populationsökning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 14000 (7000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)c(iv)).
En stor, brungul art som liknar ett mellanting mellan en åkerhumla Bombus pascuorum och ett honungsbi Apis mellifera. Har påträffats mycket sällsynt i Skåne, Blekinge och östra Småland på blommande hagtorn eller vid röthål i lövträd.

Längd 12-15 mm. Ryggskölden har svag brungul pudring samt lång behåring som i mitten är brungul, på sidorna blekgul. Behåringen är tät, men hindrar inte den mörka grundfärgen från att skina igenom. Bakkroppen är oval, med svart grundfärg. Tergit 1 är övervägande gråpudrad, tergit 2 endast obetydligt pudrad. Hanens tergit 3-4 och honans tergit 3-5 har (utom på sidorna) tydlig brungul pudring. Behåringen på tergit 2 är åtliggande och brungul, med långa blekgula hårtofsar vid framhörnen. Även de övriga tergiternas behåring är brungul; halvt åtliggande på tergit 3, utstående på tergit 4 (hos honan även på tergit 5). Honans behåring kan ibland delvis vara blågrå. Skenbenen är mörka med åtliggande, vanligen ljus behåring. I undantagsfall är dock behåringen (framför allt på bakbenen) mer eller mindre mörk. Vingarna har en mörk vingfläck.
Mindre exemplar kan i fält lätt förväxlas med den vanligare Criorhina berberina f. oxyacanthae.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ullhårig pälsblomfluga

Länsvis förekomst och status för ullhårig pälsblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ullhårig pälsblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige finns endast ett fåtal kända fynd av ullhårig pälsblomfluga från senare tid; Första fyndet av arten är är från 1826 i Hjularöd i Skåne och har sedermera återfunnits i Örup (1990-talet) och Torekov (2007-2014), i Blekinge (Tromtö 1993), Småland (Kalmartrakten 2000-2013) samt Öland (2011). I Danmark förekommer arten sällsynt på Själland och Mön, dessutom finns ett fynd från sydöstra Jylland. I övriga Europa förekommer arten sällsynt och lokalt i de flesta länder, och i Asien finns den endast i södra Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Criorhina  
  • Art
    Criorhina floccosa(Meigen, 1822) - ullhårig pälsblomfluga

Ullhårig pälsblomfluga lever söder om bokens nordgräns i fuktig lövskog med en kontinuitet av äldre träd under nedbrytning. Flugan uppehåller sig i hög grad i träd och buskar. Den kan påträffas i samband med blombesök på främst hagtorn, vilande på skyddat lövverk i kvällssol eller i samband med att honan undersöker lägre belägna rötade delar av en alm, ask, björk eller bok. Arten flyger hos oss från maj till början av juli. Utanför Norden varar flygtiden från början av april till - på högre belägna platser - början av juli. I Sverige har blombesök noterats på vita flockblommiga växter (fam. Apiaceae) samt på hagtornar Crataegus spp., skogskornell Cornus sanguinea, slån Prunus spinosa, hallon Rubus idaeus, rönn Sorbus aucuparia och vitoxel S. aria, i Danmark också på måbär Ribes alpinum. Larven har inom sitt totala utbredningsområde hittats i murken ved vid basen av ihåliga lövträd samt i multnande rötter av tysklönn Acer pseudoplatanus, björkar Betula spp., bok Fagus sylvatica, ask Fraxinus excelsior och almar Ulmus spp.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av murkna och ihåliga träd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara gamla lövträd såväl i skogsmark som runt gårdar, parker och bebyggda områden. Planera och sörj för lämpliga successionsträd.
Namngivning: Criorhina floccosa (Meigen, 1822). Originalbeskrivning: Milesia floccosa. Systematische Beschreibung 3: 238. Synonym: Syrphus regulus Fallén, 1826.

Etymologi: floccosa fem. av floccosus = fjunig, ullig; floccus (lat.) = ull, fjun; suffixet -osus (lat.).

Uttal: [Kriorína flockósa]

Bankowska, R. 1963. Munchówki – Diptera. 34 Syrphidae. Klucze do Oznaczania Owadów Polski, 28: 65–69.

Barkemeyer, W. 1994. Untersuchung zum Vorkommen der Schwebfliegen in Niedersachsen und Bremen (Diptera: Syrphidae). Niedersächsisches Landesamt für Ökologie.

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Eget förlag, Järfälla.

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122: 189-

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A & Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Doczkal, D., Schmid, U., Ssymank, A., Stuke, H., Treiber, R., Hauser, M. 1993. Rote Liste der Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae) Baden-Württembergs. Natur und Landschaft 68: 608–617.

Morris, R. K. A. 1998. Hoverflies of Surrey. Surrey Wild Life Trust. Surrey.

Ringdahl, O. 1914. Fyndorter för Diptera. Ent. Tidskr. 35: 69–77.

Rotheray, G. E. 1993. Colour guide to Hoverfly Larvae (Diptera, Syrphidae). Dipterist Digest 9: 1–156.

Röder, G. 1990. Biologie der Schwebfliegen Deutschlands. Erna Bauer Verlag, Keltern Weiler.

Sarthou, J-P. & Speight, M.C.D. 1997. Inventaire faunistique des Diptères Syrphidae et Microdontidae du sud-ouest de la France. Bulletin de la Société entomologique de France 102: 457–480.

Speight, M.C.D. 1996. Syrphidae (Diptera) of Central France. Volucella 2: 20–35.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol.20. Syrph the Net publications, Dublin.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin.

Stackelberg, A. A. in Bei - Benko, G. Ya. 1988: Keys to the Insects of the European Part of the USSR, Volume V, Diptera and Siphonaptera, Part II: 147.

Stuke, J.-H. 1995. Die Schwebfliegenfauna (Diptera: Syrphidae) des Hofgehölzes Möhr (Lüneburger Heide). Abh. Naturw. Verein Bremen 43:179–195.

Torp, E. 1994. Danmarks Svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Danmarks Dyreliv 6. 490 pp. (NR 247)

Verlinden, L & Decleer, K. 1987. The Hoverflies (Diptera, Syrphidae) of Belgium and their Faunistics: Frequency, distribution, phenology. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel. 170pp.

Verlinden, L. 1991. Zweefvliegen (Syrphidae). Fauna van Belgie. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel.

Wolf, D. 1998. Zur Schwebfliegenfauna des Berliner Raums (Diptera, Syrphidae). Volucella 3: 87–132.

Östrand, F. (in prep.). Om några glädjande fynd av blomflugor (Dipt. Syrphidae) från södra och mellersta Sverige.

Zetterstedt, J. W. 1843. Diptera Scandinaviae. II.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Rev. Jonas Sandström 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Criorhina  
  • Art
    Criorhina floccosa, (Meigen, 1822) - ullhårig pälsblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Rev. Jonas Sandström 2015.