Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  västerviksbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus vestervicensis
Västerviksbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Västerviksbjörnbär tillhör gruppen äkta björnbär, Rubus sect. Rubus, som bland annat kännetecknas av ej överlappande kronblad, blanka frukter och årsskottsblad med tydligt skaftade nedre småblad. Genetiska undersökningar (Kraft m.fl. 1995) har visat att västerviksbjörnbär är en hybrid mellan spirbjörnbär Rubus grabowskii och rostbjörnbär Rubus pedemontanus, som är två mycket olika arter. I likhet med spirbjörnbär har västerviksbjörnbär årsskott med femtaliga blad med grågrön undersida, och årsskottets taggar är relativt likstora. Från rostbjörnbär kommer de relativt rikligt förekommande skaftade glandlerna, de smala kronbladen och det relativt lågvuxna växtsättet. Från början beskrevs västerviksbjörnbär som en varietet av hasselbjörnbär Rubus wahlbergii (Gustafsson 1920). Denna art tillhör krypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii och har breda kronblad och femtaliga årsskottsblad med brett hjärtlika uddblad, nästan oskaftade nedre småblad och tjock grå filt på bladens undersidor. Gustafsson (1938) ändrade sig dock och beskrev västerviksbjörnbär som en egen art.
Utbredning
Länsvis förekomst för västerviksbjörnbär Observationer i  Sverige för västerviksbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Västerviksbjörnbär är endast funnet på Södra Malmö i Västerviks skärgård. Helt aktuella uppgifter om beståndets storlek saknas, men det täcker troligen några tiotals kvadratmeter. Enstaka buskar har påträffats i närheten av huvudbeståndet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Västerviksbjörnbär är ett svenskt endemiskt äkta björnbär som endast är funnet på Södra Malmö i Västerviks skärgård, längs Smålandskusten. Arten bedömdes inte för rödlistorna 2005 och 2010, och hotas av bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (25-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Växtplatsen är en skogskant nära stranden vid Södra Malmös sydspets. Ett exemplar är funnet i hällmarkstallskog i närheten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus vestervicensis (Gust.) Gust. - västerviksbjörnbär Synonymer Rubus vestervicensis Gust., Rubus wahlbergii var. vestervicensis Gust.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Västerviksbjörnbär är ett svenskt endemiskt äkta björnbär som endast är funnet på Södra Malmö i Västerviks skärgård, längs Smålandskusten. Arten bedömdes inte för rödlistorna 2005 och 2010, och hotas av bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (25-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Västerviksbjörnbär tillhör gruppen äkta björnbär, Rubus sect. Rubus, som bland annat kännetecknas av ej överlappande kronblad, blanka frukter och årsskottsblad med tydligt skaftade nedre småblad. Genetiska undersökningar (Kraft m.fl. 1995) har visat att västerviksbjörnbär är en hybrid mellan spirbjörnbär Rubus grabowskii och rostbjörnbär Rubus pedemontanus, som är två mycket olika arter. I likhet med spirbjörnbär har västerviksbjörnbär årsskott med femtaliga blad med grågrön undersida, och årsskottets taggar är relativt likstora. Från rostbjörnbär kommer de relativt rikligt förekommande skaftade glandlerna, de smala kronbladen och det relativt lågvuxna växtsättet. Från början beskrevs västerviksbjörnbär som en varietet av hasselbjörnbär Rubus wahlbergii (Gustafsson 1920). Denna art tillhör krypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii och har breda kronblad och femtaliga årsskottsblad med brett hjärtlika uddblad, nästan oskaftade nedre småblad och tjock grå filt på bladens undersidor. Gustafsson (1938) ändrade sig dock och beskrev västerviksbjörnbär som en egen art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för västerviksbjörnbär

Länsvis förekomst och status för västerviksbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för västerviksbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Västerviksbjörnbär är endast funnet på Södra Malmö i Västerviks skärgård. Helt aktuella uppgifter om beståndets storlek saknas, men det täcker troligen några tiotals kvadratmeter. Enstaka buskar har påträffats i närheten av huvudbeståndet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus vestervicensis(Gust.) Gust. - västerviksbjörnbär
    Synonymer
    Rubus vestervicensis Gust.
    Rubus wahlbergii var. vestervicensis Gust.

Växtplatsen är en skogskant nära stranden vid Södra Malmös sydspets. Ett exemplar är funnet i hällmarkstallskog i närheten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Växtplatsen ingår i naturreservatet Södra Malmö och är därmed skyddad mot exploatering och annan förstörelse. Den lilla populationen inom ett mycket begränsat område gör ändå arten utsatt för slumpfaktorer.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Beståndets aktuella storlek bör fastställas. Det är också angeläget att fastställa om västerviksbjörnbär är en apomiktisk art eller om det bara är en hybrid som inte får konstant avkomma. I det senare fallet bör den inte betraktas som en art utan som just en hybrid. Oavsett vilket är västerviksbjörnbär en unik växt med högt skyddsvärde.
Hybrider bedöms normalt inte för rödlistan. Bland björnbären har dock många arter uppstått genom korsningar och betraktas som goda arter om de förökar sig genom apomixi och därmed blir konstanta samt kan spridas oberoende av föräldrarna. Eftersom västerviksbjörnbär åtminstone tidigare verkar ha varit spritt på Södra Malmö betraktas det tillsvidare som en art, även om det inte är visat att avkomman blir konstant. Båda föräldraarterna finns sannolikt kvar på Södra Malmö, och finns inrapporterade därifrån 1997 (Artportalen 2015).

Artportalen. 2012. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http://www.artportalen.se [uttag 2015-02-26].

Gustafsson, C.E. 1920. Rubus Wahlbergii Arrh. var. vestervicensis C.E. G:son. Botaniska Notiser 1920: 211-212.

Gustafsson, C.E. 1938. Skandinaviens Rubusflora. Botaniska Notiser 1938: 378-420.

Kraft, T., Nybom, H. & Werlemark, G. 1995. Rubus vestervicensis (Rosaceae) - its hybrid origin revealed by DNA fingerprinting. Nordic Journal of Botany 15: 237-242.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Burén 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus vestervicensis, (Gust.) Gust. - västerviksbjörnbär
    Synonymer
    Rubus vestervicensis Gust.
    Rubus wahlbergii var. vestervicensis Gust.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Burén 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.