Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  västlig gytterlav

Organismgrupp Lavar Pannaria rubiginosa
Västlig gytterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Västlig gytterlav är en rosettformig, blågrå till ljusbrun bladlav med små, ljuskantade lober. Bålen är ibland svagt pruinös och kan bli upp till 5 cm i diameter. Laven växer tätt tryckt till underlaget och har en blåsvart, välutvecklad förbål. De relativt stora apothecierna har en rödbrun disk med vit, ojämn kant. De är talrika och täcker ofta de inre delarna av bålen. Isidier och soral saknas.
Utbredning
Länsvis förekomst för västlig gytterlav Observationer i  Sverige för västlig gytterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lavens förekomster är koncentrerade till Västsverige (Bohuslän, Västergötland och Dalsland) i en zon strax innanför kustremsan, där den är känd från ca 25 lokaler av vilka ett 10-tal är aktuella. Det finns också lokaler i Skåne (försvunnen), i Småland och Jämtland. Den har försvunnit från flera lokaler sedan början av 1990-talet. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. I Norge är laven känd från åtskilliga lokaler längs kusten, likaså från övriga Västeuropa. Den är rödlistad som Akut hotad i Danmark. Den förekommer också i Centraleuropa och längs delar av Medelhavskusten. Arten är känd från alla kontinenter utom Antarktis och Australien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A2bc+4bc; C1+2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
En suboceanisk art vilken huvudsakligen förekommer i sydvästra delen av landet men enstaka lokaler finns även i Jämtland. Nio aktuella lokaler. Främst förekommer den på asp men i Jämtland även bl.a. på gran. Sällsynt även på klippor. På de flesta av lokalerna finns den bara på ett träd varför avverkning eller slumpmässiga faktorer är ett hot. Växer på lokaler med mycket hög och jämn luftfuktighet. Orsaken till tillbakagången är oklar. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (36-52). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (9-13). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (36-52) km². Populationen minskar med mer än 25% inom 20 (= 1 generation) år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 80 (50-90) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 25 (20-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (A2bc+4bc; C1+2a(i); D).
Ekologi
Västlig gytterlav är en suboceanisk bladlav som huvudsakligen växer på lövträd, ofta gamla aspar i lövrik granskog. Enstaka fynd har också gjorts på ask, rönn, björk och fuktiga klippor av silikatbergarter. Luftfuktigheten är mycket hög och jämn. Arten växer t.ex. i skogsbryn, gläntor, branter eller på krönet av skogsklädda berg. Laven förekommer ofta högt upp i träden och den verkar inte tåla stark beskuggning. Ofta förekommer den tillsammans med andra rödlistade lavar som grynlav Pannaria conoplea, blylav Degelia plumbea och västlig njurlav Nephroma laevigatum.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Vattendrag
Vattendrag
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· triviallövträd
· triviallövträd
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Pannariaceae, Släkte Pannaria (gytterlavar), Art Pannaria rubiginosa (Ach.) Bory - västlig gytterlav Synonymer Lichen rubiginosus Thunb. ex Ach.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A2bc+4bc; C1+2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation En suboceanisk art vilken huvudsakligen förekommer i sydvästra delen av landet men enstaka lokaler finns även i Jämtland. Nio aktuella lokaler. Främst förekommer den på asp men i Jämtland även bl.a. på gran. Sällsynt även på klippor. På de flesta av lokalerna finns den bara på ett träd varför avverkning eller slumpmässiga faktorer är ett hot. Växer på lokaler med mycket hög och jämn luftfuktighet. Orsaken till tillbakagången är oklar. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (36-52). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (9-13). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (36-52) km². Populationen minskar med mer än 25% inom 20 (= 1 generation) år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 80 (50-90) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 25 (20-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (A2bc+4bc; C1+2a(i); D).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Västlig gytterlav är en rosettformig, blågrå till ljusbrun bladlav med små, ljuskantade lober. Bålen är ibland svagt pruinös och kan bli upp till 5 cm i diameter. Laven växer tätt tryckt till underlaget och har en blåsvart, välutvecklad förbål. De relativt stora apothecierna har en rödbrun disk med vit, ojämn kant. De är talrika och täcker ofta de inre delarna av bålen. Isidier och soral saknas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för västlig gytterlav

Länsvis förekomst och status för västlig gytterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för västlig gytterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lavens förekomster är koncentrerade till Västsverige (Bohuslän, Västergötland och Dalsland) i en zon strax innanför kustremsan, där den är känd från ca 25 lokaler av vilka ett 10-tal är aktuella. Det finns också lokaler i Skåne (försvunnen), i Småland och Jämtland. Den har försvunnit från flera lokaler sedan början av 1990-talet. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. I Norge är laven känd från åtskilliga lokaler längs kusten, likaså från övriga Västeuropa. Den är rödlistad som Akut hotad i Danmark. Den förekommer också i Centraleuropa och längs delar av Medelhavskusten. Arten är känd från alla kontinenter utom Antarktis och Australien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pannaria - gytterlavar 
  • Art
    Pannaria rubiginosa(Ach.) Bory - västlig gytterlav
    Synonymer
    Lichen rubiginosus Thunb. ex Ach.

Västlig gytterlav är en suboceanisk bladlav som huvudsakligen växer på lövträd, ofta gamla aspar i lövrik granskog. Enstaka fynd har också gjorts på ask, rönn, björk och fuktiga klippor av silikatbergarter. Luftfuktigheten är mycket hög och jämn. Arten växer t.ex. i skogsbryn, gläntor, branter eller på krönet av skogsklädda berg. Laven förekommer ofta högt upp i träden och den verkar inte tåla stark beskuggning. Ofta förekommer den tillsammans med andra rödlistade lavar som grynlav Pannaria conoplea, blylav Degelia plumbea och västlig njurlav Nephroma laevigatum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Vattendrag, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Västlig gytterlav är av våra allra sällsyntaste suboceaniska bladlavar med cyanobakterier. Den växer i blandskogstyper med gran och asp som är mycket starkt hotade av ett produktionsinriktat skogsbruk. Arten bedöms inte överleva en slutavverkning även om värdträden sparas. Nyetableringen försvåras av att aspar i blandskogar ofta avverkas i samband med gallringar. På de flesta av lokalerna finns den bara på ett träd varför även slumpmässiga faktorer är ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Samtliga lokaler där arten förekommer bör skyddas. På lång sikt krävs ett mycket större inslag av lövträd (främst asp) för att västlig gytterlav och andra till asp knutna lavar skall finnas kvar. Övrigt. Utländska namn – NO: Kustfiltlav, DK: Gråblå filtlav. Litteratur Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7. Jørgensen, P. M. 1978. The lichen family Pannariaceae in Europe. Opera Bot. 45. ___________________________________________________________________________ ArtDatabanken 2005-05-23. Faktablad: Pannaria rubiginosa – västlig gytterlav. Förf. Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pannaria - gytterlavar 
  • Art
    Pannaria rubiginosa, (Ach.) Bory - västlig gytterlav
    Synonymer
    Lichen rubiginosus Thunb. ex Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.