Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  västlig knotterlav

Organismgrupp Lavar Trapeliopsis wallrothii
Västlig knotterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Västlig knotterlav är en skorplav vilken bildar upp till 6 cm stora bålar med grå, tättstående, 1–2 mm breda och ofta djupt sprickiga fjäll. Ovansidan har ofta gryniga isidieliknande bildningar som sitter i grunda kratrar. Undersidan är gråbrun. Fjällen reagerar C+ rött. Apothecier är ovanliga, upp till 3 mm breda, mörkbruna till svartaktiga, platta och med en veckad och blek kant. Hypotheciet är orangerött och sporerna 8–14 × 4–5 µm. Karaktäristiskt för arten är de isidieliknande bildningarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för västlig knotterlav Observationer i  Sverige för västlig knotterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare har arten uppgivits från omkring fem lokaler i Västergötland och Bohuslän men är numera endast känd från en nyupptäckt lokal i Trollhättan. Arten finns i Norge och har en vid utbredning men få lokaler i övriga Europa. Den är även känd från USA. Arten har en suboceanisk utbredning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten har en suboceanisk utbredning. Tidigare hittad på omkring fem lokaler i Västergötland men är nu bara känd från en lokal i Trollhättan. Växer på sten i solexponerade till halvskuggiga branter av silikatsten. Berget på den enda kända lokalen kommer sannolikt att skrotas och vegetationen sluter sig vilket båda är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (200-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer på sten eller mer sällan på bar jord eller mossa i solexponerade till halvskuggiga branter av silikatsten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Baeomycetales, Familj Trapeliaceae, Släkte Trapeliopsis (knotterlavar), Art Trapeliopsis wallrothii (Flörke ex Spreng.) Hertel & Gotth.Schneid. - västlig knotterlav Synonymer Lecidea wallrothii Flörke, Biatora glebulosa Fr.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten har en suboceanisk utbredning. Tidigare hittad på omkring fem lokaler i Västergötland men är nu bara känd från en lokal i Trollhättan. Växer på sten i solexponerade till halvskuggiga branter av silikatsten. Berget på den enda kända lokalen kommer sannolikt att skrotas och vegetationen sluter sig vilket båda är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (200-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Västlig knotterlav är en skorplav vilken bildar upp till 6 cm stora bålar med grå, tättstående, 1–2 mm breda och ofta djupt sprickiga fjäll. Ovansidan har ofta gryniga isidieliknande bildningar som sitter i grunda kratrar. Undersidan är gråbrun. Fjällen reagerar C+ rött. Apothecier är ovanliga, upp till 3 mm breda, mörkbruna till svartaktiga, platta och med en veckad och blek kant. Hypotheciet är orangerött och sporerna 8–14 × 4–5 µm. Karaktäristiskt för arten är de isidieliknande bildningarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för västlig knotterlav

Länsvis förekomst och status för västlig knotterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för västlig knotterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare har arten uppgivits från omkring fem lokaler i Västergötland och Bohuslän men är numera endast känd från en nyupptäckt lokal i Trollhättan. Arten finns i Norge och har en vid utbredning men få lokaler i övriga Europa. Den är även känd från USA. Arten har en suboceanisk utbredning.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Baeomycetales  
  • Familj
    Trapeliaceae  
  • Släkte
    Trapeliopsis - knotterlavar 
  • Art
    Trapeliopsis wallrothii(Flörke ex Spreng.) Hertel & Gotth.Schneid. - västlig knotterlav
    Synonymer
    Lecidea wallrothii Flörke
    Biatora glebulosa Fr.

Arten växer på sten eller mer sällan på bar jord eller mossa i solexponerade till halvskuggiga branter av silikatsten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Hotbilden är oklar men då lokalerna i stort är oförändrade sedan arten först hittades i Sverige är möjligen luftföroreningar orsaken till att arten inte återfunnits. Igenväxning skulle också kunna vara en förklaring till att arten försvunnit. Möjligen kan arten, trots att den eftersökts, vara förbisedd då biotopen (öppna, sydexponerade silikatklippor) är vanliga i västra Sverige.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Den aktuella lokalen bör skyddas. Då luftföroreningarna, framförallt nedfallet av svavel, minskat i Bohuslän bör äldre lokaler liksom andra lämpliga miljöer kontinuerligt hållas under uppsikt och arten eftersökas.

Magnusson, A. H. 1932. New or interesting lichens. Bot. Not. 85: 417–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Baeomycetales  
  • Familj
    Trapeliaceae  
  • Släkte
    Trapeliopsis - knotterlavar 
  • Art
    Trapeliopsis wallrothii, (Flörke ex Spreng.) Hertel & Gotth.Schneid. - västlig knotterlav
    Synonymer
    Lecidea wallrothii Flörke
    Biatora glebulosa Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.