Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  västlig njurlav

Organismgrupp Lavar Nephroma laevigatum
Västlig njurlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Västlig njurlav är en bladlav med relativt stor, kastanjebrun bål med karaktäristiskt gul märg som reagerar K+ rött. Apothecier förekommer ofta och sitter på lobkanternas undersidor. Undersidan är ljust gulbrun och kal. Soral och isidier saknas men bålkanten kan ibland vara uppsprucken och flikig.
Utbredning
Länsvis förekomst för västlig njurlav Observationer i  Sverige för västlig njurlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Västlig njurlav har, som namnet antyder, en västlig utbredning och räknas till de suboceaniska lavarna. Flertalet av dess förekomster ligger i Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland men flera östliga lokaler finns, t.ex. på Gotland, i Närke, Uppland och Gästrikland. Norrut förekommer den till Åsele Lappmark. Den har minskat under 1900-talet. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 5% av sina gamla lokaler. Utanför Sverige är laven känd från Danmark (rödlistad), Norge och Finland (rödlistad). Den förekommer i stora delar av övriga Europa och dessutom i bl.a. Nordamerika och Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på mossiga lövträdstammar eller klippor i områden med hög luftfuktighet. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Flertalet av förekomsterna finns i södra och mellersta Sverige. Många lokaler är individfattiga. Sedan 2010 har minskningstakten ökat varför arten ändras från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2800-7000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (700-1750). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Västlig njurlav växer på bark, mossiga trädstammar eller klippor i områden med hög luftfuktighet. Arten förekommer huvudsakligen på lövträd, främst asp men ofta också på ask, sälg, rönn, ek och lönn. Den mest typiska miljön är halvöppen blandskog i bergskanter med gran och senvuxna aspar. Andra typiska miljöer för arten är gamla ädellövblandskogar, bergekskogar, hagmarker med ädellövträd och asprika svämskogar i Dalälvsområdet. Ibland påträffas arten på näringsrika klippor i fuktiga områden samt på träd i rikkärr. Ofta hittar man flera njurlavsarter tillsammans.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· gran
· gran
· lindar
· lindar
· lundalm
· lundalm
· rönn
· rönn
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Nephromataceae, Släkte Nephroma (njurlavar), Art Nephroma laevigatum Ach. - västlig njurlav Synonymer Nephroma lusitanicum Schaer.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på mossiga lövträdstammar eller klippor i områden med hög luftfuktighet. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Flertalet av förekomsterna finns i södra och mellersta Sverige. Många lokaler är individfattiga. Sedan 2010 har minskningstakten ökat varför arten ändras från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2800-7000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (700-1750). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9110 Näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9190 Näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Västlig njurlav är en bladlav med relativt stor, kastanjebrun bål med karaktäristiskt gul märg som reagerar K+ rött. Apothecier förekommer ofta och sitter på lobkanternas undersidor. Undersidan är ljust gulbrun och kal. Soral och isidier saknas men bålkanten kan ibland vara uppsprucken och flikig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för västlig njurlav

Länsvis förekomst och status för västlig njurlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för västlig njurlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Västlig njurlav har, som namnet antyder, en västlig utbredning och räknas till de suboceaniska lavarna. Flertalet av dess förekomster ligger i Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland men flera östliga lokaler finns, t.ex. på Gotland, i Närke, Uppland och Gästrikland. Norrut förekommer den till Åsele Lappmark. Den har minskat under 1900-talet. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 5% av sina gamla lokaler. Utanför Sverige är laven känd från Danmark (rödlistad), Norge och Finland (rödlistad). Den förekommer i stora delar av övriga Europa och dessutom i bl.a. Nordamerika och Nordafrika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Nephromataceae  
  • Släkte
    Nephroma - njurlavar 
  • Art
    Nephroma laevigatumAch. - västlig njurlav
    Synonymer
    Nephroma lusitanicum Schaer.

Västlig njurlav växer på bark, mossiga trädstammar eller klippor i områden med hög luftfuktighet. Arten förekommer huvudsakligen på lövträd, främst asp men ofta också på ask, sälg, rönn, ek och lönn. Den mest typiska miljön är halvöppen blandskog i bergskanter med gran och senvuxna aspar. Andra typiska miljöer för arten är gamla ädellövblandskogar, bergekskogar, hagmarker med ädellövträd och asprika svämskogar i Dalälvsområdet. Ibland påträffas arten på näringsrika klippor i fuktiga områden samt på träd i rikkärr. Ofta hittar man flera njurlavsarter tillsammans.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Vattendrag, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Laven hotas av avverkning av asp och andra lövträd i blandskogar samt av utglesning av skog på eller i omedelbar närhet av växtplatsen. Nyetablering och spridning försvåras av att aspar i blandskogar ofta avverkas i samband med gallringar. Lämpliga miljöer nyskapas i mycket begränsad omfattning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Bårder av asp i bergkanter, utmed vattendrag och sjöar och aspsamlingar i gammal igenväxande kulturmark bör bevaras. Spara regelmässigt gamla senvuxna träd tillsammans med små bestånd av kringväxande träd vid avverkningar. Beskuggande träd vid bergbranter sparas.
Utländska namn – NO: Kystvrenge, DK: Rødbrun nyrelav, FI: Lännenmunuaisjäkälä.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Nephromataceae  
  • Släkte
    Nephroma - njurlavar 
  • Art
    Nephroma laevigatum, Ach. - västlig njurlav
    Synonymer
    Nephroma lusitanicum Schaer.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.