Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vårkällört

Organismgrupp Kärlväxter Montia arvensis
Vårkällört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vårkällört är en höstgroende ettårig, upp till 10 cm hög, gulgrön, kal ört, som ofta är grenig från basen. De 1–1,5 cm långa, motsatta bladen är tydligt skaftade, rombiska och något spetsiga. De oansenliga vita blommorna omges av två varaktiga förblad och sitter i glesa, fåblommiga knippen. Frukten utgöres av en kapsel med 3 runda, från sidorna svagt plattade frön. Fruktskaften är först nedböjda och förbladen lika långa eller längre än den mogna kapseln. De 0,9–1,3 mm stora fröna är matta, svarta och har rundade, papillösa vårtor över hela ytan. Arten blommar i april-maj och förökar sig med frön. Vårkällört är mycket lik källört Montia fontana som är en mångformig art vars olika former genom tiderna delats upp i taxa av skiftande rang. Vårkällört betraktas ibland endast som en underart till källört. De två arterna skiljs säkrast på frökaraktärer. Källört har glänsande svarta frön som vanligen helt saknar vårtor. Vissa, hos oss ovanliga, former kan ha frön med smala, spetsiga vårtor längs kanten. Källört brukar dessutom vara något större, klarare grön och ha kort och otydligt skaftade blad som är avlånga och i spetsen rundade. Förbladen är tydligt kortare än den mogna kapseln. Vegetativt kan källarv Stellaria uliginosa lätt misstas för någon av våra Montia-arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för vårkällört Observationer i  Sverige för vårkällört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vårkällört är känd från Skåne, Blekinge, Kalmar län och Öland. I Blekinge där arten har tyngdpunkten i sin utbredning är omkring 140 aktuella lokaler kända. I sydvästra och sydöstra Skåne finns vårkällört på sammanlagt omkring 30 aktuella lokaler. I den sydöstligaste delen av Kalmar län växer arten på några få platser, samt på en lokal på södra Öland. Vårkällört förekommer relativt rikligt på åtskilliga lokaler. Arten förefaller inte ha gått tillbaka nämnvärt under senare decennier, utan tycks vara en växt som alltid varit ovanlig i vårt land. I Danmark anses inte vårkällört som hotad. Den är spridd i kustnära trakter i hela landet, men är vanligast i de sydöstra delarna. Växten är inte känd från Norge och Finland. Vårkällört har ett sammanhängande utbredningsområde i ett brett bälte genom de västra, centrala och sydöstra delarna av Europa, från Irland och norra England i nordväst till Syditalien och Balkanhalvön i sydöst. Arten finns dessutom på spridda lokaler i Spanien, de västra delarna av Nordafrika och i Mindre Asien. De sydskandinaviska förekomsterna tillhör de nordligaste för vårkällört.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst i Blekinge men även i Skåne och Småland samt på Öland. Vårkällört är en konkurrenssvag art som växer på fuktig, blottad mark, oftast nära kusten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 9000 (7000-11000) km² och förekomstarean (AOO) till 344 (275-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Ekologi
Vårkällört är en konkurrenssvag art som växer på fuktig, blottad mark, oftast nära kusten. Framförallt förekommer den vid diken, vattenhål och stigar på betesmarker och på strandängar där växttäcket störts av trampande djur. Den kan även växa på fuktiga hällar, ofta med framsipprande grundvatten där ett tunt jordlager hindrar vegetationen att slutas helt. Tidigare har den även uppgivits växa i åkrar. Vårkällört har en god fröreserv och antalet individ varierar från år till år.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Montiaceae (källörtsväxter), Släkte Montia (källörter), Art Montia arvensis Wallr. - vårkällört Synonymer Montia verna Neck., nom. illeg., Montia fontana ssp. minor (C. C. Gmel.) Schübl. & G. Martens, Montia fontana ssp. chondrosperma (Fenzl) Walters, Montia chondrosperma (Fenzl) Holub, Montia fontana var. chondrosperma Fenzl, Montia rivularis ssp. minor, Liten källånke, Liten källört, Montia minor C. C. Gmel.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst i Blekinge men även i Skåne och Småland samt på Öland. Vårkällört är en konkurrenssvag art som växer på fuktig, blottad mark, oftast nära kusten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 9000 (7000-11000) km² och förekomstarean (AOO) till 344 (275-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Konventioner Typisk art i 8230 Hällmarkstorräng (Kontinental region (CON))
Vårkällört är en höstgroende ettårig, upp till 10 cm hög, gulgrön, kal ört, som ofta är grenig från basen. De 1–1,5 cm långa, motsatta bladen är tydligt skaftade, rombiska och något spetsiga. De oansenliga vita blommorna omges av två varaktiga förblad och sitter i glesa, fåblommiga knippen. Frukten utgöres av en kapsel med 3 runda, från sidorna svagt plattade frön. Fruktskaften är först nedböjda och förbladen lika långa eller längre än den mogna kapseln. De 0,9–1,3 mm stora fröna är matta, svarta och har rundade, papillösa vårtor över hela ytan. Arten blommar i april-maj och förökar sig med frön. Vårkällört är mycket lik källört Montia fontana som är en mångformig art vars olika former genom tiderna delats upp i taxa av skiftande rang. Vårkällört betraktas ibland endast som en underart till källört. De två arterna skiljs säkrast på frökaraktärer. Källört har glänsande svarta frön som vanligen helt saknar vårtor. Vissa, hos oss ovanliga, former kan ha frön med smala, spetsiga vårtor längs kanten. Källört brukar dessutom vara något större, klarare grön och ha kort och otydligt skaftade blad som är avlånga och i spetsen rundade. Förbladen är tydligt kortare än den mogna kapseln. Vegetativt kan källarv Stellaria uliginosa lätt misstas för någon av våra Montia-arter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vårkällört

Länsvis förekomst och status för vårkällört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vårkällört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vårkällört är känd från Skåne, Blekinge, Kalmar län och Öland. I Blekinge där arten har tyngdpunkten i sin utbredning är omkring 140 aktuella lokaler kända. I sydvästra och sydöstra Skåne finns vårkällört på sammanlagt omkring 30 aktuella lokaler. I den sydöstligaste delen av Kalmar län växer arten på några få platser, samt på en lokal på södra Öland. Vårkällört förekommer relativt rikligt på åtskilliga lokaler. Arten förefaller inte ha gått tillbaka nämnvärt under senare decennier, utan tycks vara en växt som alltid varit ovanlig i vårt land. I Danmark anses inte vårkällört som hotad. Den är spridd i kustnära trakter i hela landet, men är vanligast i de sydöstra delarna. Växten är inte känd från Norge och Finland. Vårkällört har ett sammanhängande utbredningsområde i ett brett bälte genom de västra, centrala och sydöstra delarna av Europa, från Irland och norra England i nordväst till Syditalien och Balkanhalvön i sydöst. Arten finns dessutom på spridda lokaler i Spanien, de västra delarna av Nordafrika och i Mindre Asien. De sydskandinaviska förekomsterna tillhör de nordligaste för vårkällört.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Montiaceae - källörtsväxter 
  • Släkte
    Montia - källörter 
  • Art
    Montia arvensisWallr. - vårkällört
    Synonymer
    Montia verna Neck., nom. illeg.
    Montia fontana ssp. minor (C. C. Gmel.) Schübl. & G. Martens
    Montia fontana ssp. chondrosperma (Fenzl) Walters
    Montia chondrosperma (Fenzl) Holub
    Montia fontana var. chondrosperma Fenzl
    Montia rivularis ssp. minor
    Liten källånke
    Liten källört
    Montia minor C. C. Gmel.

Vårkällört är en konkurrenssvag art som växer på fuktig, blottad mark, oftast nära kusten. Framförallt förekommer den vid diken, vattenhål och stigar på betesmarker och på strandängar där växttäcket störts av trampande djur. Den kan även växa på fuktiga hällar, ofta med framsipprande grundvatten där ett tunt jordlager hindrar vegetationen att slutas helt. Tidigare har den även uppgivits växa i åkrar. Vårkällört har en god fröreserv och antalet individ varierar från år till år.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Våtmark, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Vårkällört kräver öppen, gärna trampad mark för sin trivsel och sitt fortbestånd. Den försvinner snabbt om vegetationen sluts till följd av utebliven eller alltför svag hävd. På några lokaler har den ej kunnat återfinnas och på andra har individantalet minskat de senaste åren som en följd av igenväxning. Några bestånd har förstörts genom schaktnings- och anläggningsarbeten på lokalerna. Förekomsterna i Blekinge, där många av lokalerna är synnerligen individrika, är av allt att döma stabila.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Vårkällörtens lokaler får inte tillåtas att växa igen. Åtskilliga av lokalerna är belägna inom naturreservat och här bör ett fortsatt bete tillförsäkras genom reservatens skötselplaner. På andra lokaler bör en framtida hävd garanteras genom kontakt och stöd till markägarna. De ohävdade hällmarksförekomsterna måste hållas öppna genom röjning av uppväxande och beskuggande buskar och träd. Vårkällört är en liten och oansenlig växt som blommar tidigt och snabbt vissnar ner under växtsäsongen. Då den av denna anledning kan vara förbisedd bör den även sökas på nya, lämpliga lokaler. Vårkällört övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Småkjeldeurt, DK: Liden Vandarve.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1995. Vårkällört, Montia arvensis återfunnen! Krutbrännaren 4: 64.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska. Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Hansen, A. & Pedersen, A. 1976. Portulacaceernes og Valerianaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 71: 57–74.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Widgren, Å. 2001. Vårkällört i Småland. Parnassia 14 (2): 12–14.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Montiaceae - källörtsväxter 
  • Släkte
    Montia - källörter 
  • Art
    Montia arvensis, Wallr. - vårkällört
    Synonymer
    Montia verna Neck., nom. illeg.
    Montia fontana ssp. minor (C. C. Gmel.) Schübl. & G. Martens
    Montia fontana ssp. chondrosperma (Fenzl) Walters
    Montia chondrosperma (Fenzl) Holub
    Montia fontana var. chondrosperma Fenzl
    Montia rivularis ssp. minor
    Liten källånke
    Liten källört
    Montia minor C. C. Gmel.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.