Nitella capillaris
Vårslinke
Alger, Kransalger
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella capillaris (Krock.) J.Groves et Bull.-Webst. - vårslinke Synonymer Nitella capitata
Kriterier B1ac(iii,iv)+2ac(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Kunskapsbrist (DD)
-
2000 Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation Kransalgen Nitella capillaris påträffades för första gången sedan 1915 på två lokaler i Kristianstadtrakten under våren 2008. Åtminstone på den ena av dessa fanns den kvar året därpå. Det är en pionjärart som påträffas i småvatten, ofta av tillfällig karaktär, och kan förväntas fluktuera kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 (28-500) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-20) km². Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iii,iv)+2ac(iii,iv)).
Åtgärdsprogram Avslutat
Länsvis förekomst och status för vårslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I Sverige finns flera äldre fynd från Jämtland, Uppland (Uppsala och Mälaren) samt Skåne (flera lokaler i Kristianstadstrakten, Svedala och Eslöv). Efter 1915 har arten bara hittats på två lokaler i Sverige, båda i Kristianstad kommun. Vid det senaste eftersöket 2010 hittades den bara på den ena av dessa. I övriga Norden är arten funnen på flera ställen i Danmark (Själland), medan den saknas i Norge och Finland. Vårslinke förekommer i nästan hela Europa och därutöver på norra halvklotet i Nordafrika, Nordamerika och Asien. I hela sitt utbredningsområde verkar vårslinke idag vara sällsynt med isolerade förekomster och i de flesta länderna har antalet kända lokaler minskat. I Storbritannien har inte vårslinke hittats sedan 1959 och Stewart & Church (1992) betecknar den som utdöd. I Tyskland har flera nya fynd gjorts efter 1990 men den betecknas ändå i den senaste rödlistan som Starkt hotad (EN; Korsch m.fl. 2013).
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamCharophyta
-
KlassCharophyceae - kransalger
-
OrdningCharales
-
FamiljCharaceae
-
SläkteNitella - slinken
-
ArtNitella capillaris(Krock.) J.Groves et Bull.-Webst. - vårslinkeSynonymerNitella capitata
Vårslinke förekommer på grunt vatten i mindre dammar, diken, grustag och undantagsvis i sjöar. Den växer både i mjukt och hårt vatten, ibland även i vatten med relativt hög salthalt nära kusten. Arten förekommer både i näringsrikt och näringsfattigt vatten. I flera länder har vårslinke påträffats i långsamt rinnande vatten eller i dammar nära åar, och det har antagits att översvämningszoner i flodernas mynningsområden kan vara artens ursprungliga biotop. Den ovanliga årscykeln (grodd på hösten eller tidigt på våren, försvinnande under sommaren) som arten har gemensamt med uddrufse Tolypella intricata kan vara en anpassning till detta habitat. Flera gånger har den hittats i nyanlagda vatten (t.ex. grustag), från vilka den har försvunnit efter något år när andra växter har brett ut sig. Detta tyder på att arten har god spridnings- men dålig konkurrensförmåga, vilket även gäller för flera andra kransalgsarter (exempelvis uddrufse och trubbrufse T. glomerata). Detaljerad kunskap saknas ännu om artens ekologi.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten
Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark
Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten
Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Exploaterad miljö
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
- Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
- Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Åtgärdsprogram Avslutat
Becker, R. 2010. Bemerkenswerte Characeen-Funde in Nordwest-Deutschland. Abhandlungen des Naturwissenschaftlichen Vereins zu Bremen 46(3): 409-418.
Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.
Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.
Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.
John, D.M., Whitton, B.A. & Brook, A.J. 2011. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae. 2 uppl. Cambridge University Press, Cambridge: [1]-878.
Korsch, H., Doege, A., Raabe, U. & van de Weyer, K. 2013. Rote Liste der Armleuchteralgen (Charophyceae) Deutschlands, 3. Fassung, Stand: Dezember 2012. Haussknechtia Beiheft 17: 1-32.
Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa, vol. 18.
Langangen, A. 2007. Charophytes of the Nordic countries. Saeculum ANS. 102 s.
Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.
Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3.
Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia 340: 127-135.
Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red Data Book of Britain and Ireland: Stoneworts. Joint Nature Conservation Committee, Peterborough. 144 s.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamCharophyta
-
KlassCharophyceae - kransalger
-
OrdningCharales
-
FamiljCharaceae
-
SläkteNitella - slinken
-
ArtNitella capillaris, (Krock.) J.Groves et Bull.-Webst. - vårslinkeSynonymerNitella capitata
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016