Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vårslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella capillaris
Vårslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vårslinke är liten och fintrådig. Växten är skildkönad och gametangierna sitter i ett otydligt slemhölje. Förväxling med den fintrådiga och betydligt vanligare mattslinke Nitella opaca (som saknar slemhölje; Blindow m.fl. 2007) är därför möjlig. Förväxlingsrisk finns även med höstslinke N. syncarpa. Mognadstiden skiljer sig dock mellan vårslinke och höstslinke. Som de svenska artnamnen antyder mognar vårslinke främst under slutet av april till början av juli och dör därefter. Ofta gror oosporerna redan på hösten då unga, övervintrande plantor kan hittas. Höstslinke mognar däremot från juli till september. En säker artbestämning är bara möjlig om man har fertila honplantor och en bra lupp. Vårslinkets oosporer är mörkbruna med tydliga spirallister, medan höstslinke har svarta oosporer med otydliga spirallister.
Utbredning
Länsvis förekomst för vårslinke Observationer i  Sverige för vårslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige finns flera äldre fynd från Jämtland, Uppland (Uppsala och Mälaren) samt Skåne (flera lokaler i Kristianstadstrakten, Svedala och Eslöv). Efter 1915 har arten bara hittats på två lokaler i Sverige, båda i Kristianstad kommun. Vid det senaste eftersöket 2010 hittades den bara på den ena av dessa. I övriga Norden är arten funnen på flera ställen i Danmark (Själland), medan den saknas i Norge och Finland. Vårslinke förekommer i nästan hela Europa och därutöver på norra halvklotet i Nordafrika, Nordamerika och Asien. I hela sitt utbredningsområde verkar vårslinke idag vara sällsynt med isolerade förekomster och i de flesta länderna har antalet kända lokaler minskat. I Storbritannien har inte vårslinke hittats sedan 1959 och Stewart & Church (1992) betecknar den som utdöd. I Tyskland har flera nya fynd gjorts efter 1990 men den betecknas ändå i den senaste rödlistan som Starkt hotad (EN; Korsch m.fl. 2013).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ac(iii,iv)+2ac(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Kransalgen Nitella capillaris påträffades för första gången sedan 1915 på två lokaler i Kristianstadtrakten under våren 2008. Åtminstone på den ena av dessa fanns den kvar året därpå. Det är en pionjärart som påträffas i småvatten, ofta av tillfällig karaktär, och kan förväntas fluktuera kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 (28-500) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-20) km². Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iii,iv)+2ac(iii,iv)).
Ekologi
Vårslinke förekommer på grunt vatten i mindre dammar, diken, grustag och undantagsvis i sjöar. Den växer både i mjukt och hårt vatten, ibland även i vatten med relativt hög salthalt nära kusten. Arten förekommer både i näringsrikt och näringsfattigt vatten. I flera länder har vårslinke påträffats i långsamt rinnande vatten eller i dammar nära åar, och det har antagits att översvämningszoner i flodernas mynningsområden kan vara artens ursprungliga biotop. Den ovanliga årscykeln (grodd på hösten eller tidigt på våren, försvinnande under sommaren) som arten har gemensamt med uddrufse Tolypella intricata kan vara en anpassning till detta habitat. Flera gånger har den hittats i nyanlagda vatten (t.ex. grustag), från vilka den har försvunnit efter något år när andra växter har brett ut sig. Detta tyder på att arten har god spridnings- men dålig konkurrensförmåga, vilket även gäller för flera andra kransalgsarter (exempelvis uddrufse och trubbrufse T. glomerata). Detaljerad kunskap saknas ännu om artens ekologi.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella capillaris (Krock.) J.Groves et Bull.-Webst. - vårslinke Synonymer Nitella capitata

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ac(iii,iv)+2ac(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Kransalgen Nitella capillaris påträffades för första gången sedan 1915 på två lokaler i Kristianstadtrakten under våren 2008. Åtminstone på den ena av dessa fanns den kvar året därpå. Det är en pionjärart som påträffas i småvatten, ofta av tillfällig karaktär, och kan förväntas fluktuera kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 (28-500) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-20) km². Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iii,iv)+2ac(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Avslutat
Vårslinke är liten och fintrådig. Växten är skildkönad och gametangierna sitter i ett otydligt slemhölje. Förväxling med den fintrådiga och betydligt vanligare mattslinke Nitella opaca (som saknar slemhölje; Blindow m.fl. 2007) är därför möjlig. Förväxlingsrisk finns även med höstslinke N. syncarpa. Mognadstiden skiljer sig dock mellan vårslinke och höstslinke. Som de svenska artnamnen antyder mognar vårslinke främst under slutet av april till början av juli och dör därefter. Ofta gror oosporerna redan på hösten då unga, övervintrande plantor kan hittas. Höstslinke mognar däremot från juli till september. En säker artbestämning är bara möjlig om man har fertila honplantor och en bra lupp. Vårslinkets oosporer är mörkbruna med tydliga spirallister, medan höstslinke har svarta oosporer med otydliga spirallister.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vårslinke

Länsvis förekomst och status för vårslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vårslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige finns flera äldre fynd från Jämtland, Uppland (Uppsala och Mälaren) samt Skåne (flera lokaler i Kristianstadstrakten, Svedala och Eslöv). Efter 1915 har arten bara hittats på två lokaler i Sverige, båda i Kristianstad kommun. Vid det senaste eftersöket 2010 hittades den bara på den ena av dessa. I övriga Norden är arten funnen på flera ställen i Danmark (Själland), medan den saknas i Norge och Finland. Vårslinke förekommer i nästan hela Europa och därutöver på norra halvklotet i Nordafrika, Nordamerika och Asien. I hela sitt utbredningsområde verkar vårslinke idag vara sällsynt med isolerade förekomster och i de flesta länderna har antalet kända lokaler minskat. I Storbritannien har inte vårslinke hittats sedan 1959 och Stewart & Church (1992) betecknar den som utdöd. I Tyskland har flera nya fynd gjorts efter 1990 men den betecknas ändå i den senaste rödlistan som Starkt hotad (EN; Korsch m.fl. 2013).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella capillaris(Krock.) J.Groves et Bull.-Webst. - vårslinke
    Synonymer
    Nitella capitata

Vårslinke förekommer på grunt vatten i mindre dammar, diken, grustag och undantagsvis i sjöar. Den växer både i mjukt och hårt vatten, ibland även i vatten med relativt hög salthalt nära kusten. Arten förekommer både i näringsrikt och näringsfattigt vatten. I flera länder har vårslinke påträffats i långsamt rinnande vatten eller i dammar nära åar, och det har antagits att översvämningszoner i flodernas mynningsområden kan vara artens ursprungliga biotop. Den ovanliga årscykeln (grodd på hösten eller tidigt på våren, försvinnande under sommaren) som arten har gemensamt med uddrufse Tolypella intricata kan vara en anpassning till detta habitat. Flera gånger har den hittats i nyanlagda vatten (t.ex. grustag), från vilka den har försvunnit efter något år när andra växter har brett ut sig. Detta tyder på att arten har god spridnings- men dålig konkurrensförmåga, vilket även gäller för flera andra kransalgsarter (exempelvis uddrufse och trubbrufse T. glomerata). Detaljerad kunskap saknas ännu om artens ekologi.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Det viktigaste hotet anses vara den minskade tillgången på lämpliga lokaler på grund av utdikning och dränering i kulturlandskapet samt rätning, fördjupning och reglering av vattendragen, som numera saknar regelbundna översvämningar. Även eutrofiering kan vara ett hot mot arten, i och med andra växters tillväxt och den därmed ökade konkurrensen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Studier av artens autekologi på fyndplatserna i Kristianstadstrakten bör genomföras. Anläggandet av småvatten med grunda zoner bör främjas, liksom att återställa långsamflytande vattendrags svämplan. Det är tänkbart att arten finns på flera platser i Sverige men den har inte hittats på senare tid eftersom de flesta växtinventeringar genomförs under sommaren då vårslinke redan har försvunnit. Arten bör uppmärksammas bland svenska botanister och myndigheter (länsstyrelser, kommuner) och dessutom specifikt eftersökas i områden där den har funnits tidigare.

Åtgärdsprogram Avslutat
Utländska namn – GB: Slimy-fruited stonewort.

Becker, R. 2010. Bemerkenswerte Characeen-Funde in Nordwest-Deutschland. Abhandlungen des Naturwissenschaftlichen Vereins zu Bremen 46(3): 409-418.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

John, D.M., Whitton, B.A. & Brook, A.J. 2011. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae. 2 uppl. Cambridge University Press, Cambridge: [1]-878.

Korsch, H., Doege, A., Raabe, U. & van de Weyer, K. 2013. Rote Liste der Armleuchteralgen (Charophyceae) Deutschlands, 3. Fassung, Stand: Dezember 2012. Haussknechtia Beiheft 17: 1-32.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa, vol. 18.

Langangen, A. 2007. Charophytes of the Nordic countries. Saeculum ANS. 102 s.

Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.

Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3.

Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia 340: 127-135.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red Data Book of Britain and Ireland: Stoneworts. Joint Nature Conservation Committee, Peterborough. 144 s.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella capillaris, (Krock.) J.Groves et Bull.-Webst. - vårslinke
    Synonymer
    Nitella capitata
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016