Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vårttrasseltråd

Organismgrupp Alger, Brunalger Microspongium stilophorae
Vårttrasseltråd Alger, Brunalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den marina brunalgen vårttrasseltråd (tidigare Streblonema stilophorae) bildar krypande, monosifona (bestående av en enkel cellrad) trådar på eller i sin värdalg, från vilka det växer upp korta förgrenade eller ogrenade trådar, ca 7-12 µm breda, samt talrika hår. Reinke (1889; som Ectocarpus stilophorae) beskrev att arten har två till fyra disklika kromatoforer per cell, medan för synonymen Microspongium tenuissimum anges en kromatofor per cell (Rosenvinge & Lund 1941, Pankow 1971). På de uppåtväxande trådarna sitter plurilokulära sporangier, som ofta är cylinderformade, 10-15 µm breda och 25-60 µm långa, och kan ha två zoosporer per rum. Unilokulära sporangier är inte kända. (Reinke 1889, Rosenvinge 1893, Levring 1935). Levring (1935) skrev också att den ursprungliga artbeskrivningen är mycket kortfattad och saknar figurer, vilket har gett upphov till olika tolkningar av detta släkte som ursprungligen beskrevs som mycket artrikt. Levrings egen åsikt var dock att arten Streblonema oligosporum (enligt Guiry 2016 numera ett stadium av brunalgen sudarludd Lithosiphon laminariae) var väl skild från S. stilophorae. Många arter som tidigare fördes till släktet Streblonema har senare visat sig vara delar i livscykeln hos andra brunalger (Guiry 2016). Vårttrasseltråd kan dock förväxlas med arter inom släktet Streblonema (i Sverige endast representerat av arten Streblonema infestans, så vitt känt), men även med små arter inom andra brunalgssläkten.
Utbredning
Länsvis förekomst för vårttrasseltråd Observationer i  Sverige för vårttrasseltråd
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kylin (1908, s. 5) angav att han för första gången i Sverige funnit Streblonema stilophorae f. caespitosa växande endofytiskt i nedre delarna av brunalgen sudare Chorda filum. Enligt senare notering (Kylin 1947, s. 21) utgjordes detta fynd dock av arten kuddtofsing Myriactula haydenii. I Sverige hittade Levring (1935) vårttrasseltråd M. stilophorae vid Mölle, en gång i november 1933 och en gång i maj 1934. I Norge har den hittats i Oslofjorden, Haugesund och Trondheimsfjorden (Rueness 1977, Athanasiadis 1996). I Danmark är den rapporterad från norra Kattegatt och Stora bält (som M. tenuissimum; Rosenvinge & Lund 1941). Den är funnen i västra Östersjön (Reinke 1889, som Ectocarpus stilophorae; Schories m.fl. 2009), och i egentliga Östersjön strax väster om Rostock (Pankow 1971, som Streblonema tenuissimum; Schories m.fl. 2009), men inga fynd finns rapporterade från danska delen av egentliga Östersjön (Nielsen 2005). Runt Brittiska öarna, inklusive Irland, har arten hittats på ett fåtal spridda lokaler (Newton 1931, Guiry 2016). Då arter inom släktet Streblonema är små och tämligen svåra att särskilja, liksom från några arter inom släktet Microspongium, kan dock vårttrasseltråd (M. stilophorae) vara förbisedd eller felidentifierad (jfr. ovan). Då vi inte har någon klar bild av hur vanlig vårttrasseltråd är i svenska vatten idag, har den klassats som Kunskapsbrist (DD).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Endast två svenska fynd från 1930-talet (Kullaberg, Levring 1935, 1937) finns av den lilla brunalgen Microspongium stilophorae. Ett fåtal äldre fynd från Norge. Inga danska fynd. Möjligen förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
I Sverige växte vårttrasseltråd i november på brunalgen vårttrassel Stilophora tenella (då S. rhizodes), och i maj på brunalgen dvärgtofs Sphacelorbus nanus (då Sphacelaria olivacea) (Levring 1935). I Norge hittade Printz (1926) vårttrasseltråd en gång växande på rödalgen fjäderslick Polysiphonia fucoides (då P. nigrescens) vid Munkholmen i Trondheimsfjorden. Enligt Rosenvinge (1893; som Ectocarpus stilophorae, subgenus Streblonema) växte de grönländska exemplaren i äldre delar av brunalger (som strandpiska Chordaria flagelliformis, styvt käringhår Desmarestia aculeata, ralfsia Ralfsia verrucosa och brunplätt Symphyocarpus strangulans) och var fertila under juni-juli. Reinke (1889) skrev att vårttrasseltråd växte på olika alger och var fertil på hösten, och att han även hade hittat arten i Normandie, Frankrike. I England påträffades den enligt Newton (1931) på vårttrassel.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Phaeophyceae (brunalger), Ordning Ectocarpales, Familj Chordariaceae, Släkte Microspongium, Art Microspongium stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) Cormaci & G.Furnari - vårttrasseltråd Synonymer Streblonema stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) Kylin, Ectocarpus stilophorae P.Crouan & H.Crouan, Streblonema stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) De Toni

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Endast två svenska fynd från 1930-talet (Kullaberg, Levring 1935, 1937) finns av den lilla brunalgen Microspongium stilophorae. Ett fåtal äldre fynd från Norge. Inga danska fynd. Möjligen förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Den marina brunalgen vårttrasseltråd (tidigare Streblonema stilophorae) bildar krypande, monosifona (bestående av en enkel cellrad) trådar på eller i sin värdalg, från vilka det växer upp korta förgrenade eller ogrenade trådar, ca 7-12 µm breda, samt talrika hår. Reinke (1889; som Ectocarpus stilophorae) beskrev att arten har två till fyra disklika kromatoforer per cell, medan för synonymen Microspongium tenuissimum anges en kromatofor per cell (Rosenvinge & Lund 1941, Pankow 1971). På de uppåtväxande trådarna sitter plurilokulära sporangier, som ofta är cylinderformade, 10-15 µm breda och 25-60 µm långa, och kan ha två zoosporer per rum. Unilokulära sporangier är inte kända. (Reinke 1889, Rosenvinge 1893, Levring 1935). Levring (1935) skrev också att den ursprungliga artbeskrivningen är mycket kortfattad och saknar figurer, vilket har gett upphov till olika tolkningar av detta släkte som ursprungligen beskrevs som mycket artrikt. Levrings egen åsikt var dock att arten Streblonema oligosporum (enligt Guiry 2016 numera ett stadium av brunalgen sudarludd Lithosiphon laminariae) var väl skild från S. stilophorae. Många arter som tidigare fördes till släktet Streblonema har senare visat sig vara delar i livscykeln hos andra brunalger (Guiry 2016). Vårttrasseltråd kan dock förväxlas med arter inom släktet Streblonema (i Sverige endast representerat av arten Streblonema infestans, så vitt känt), men även med små arter inom andra brunalgssläkten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vårttrasseltråd

Länsvis förekomst och status för vårttrasseltråd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vårttrasseltråd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kylin (1908, s. 5) angav att han för första gången i Sverige funnit Streblonema stilophorae f. caespitosa växande endofytiskt i nedre delarna av brunalgen sudare Chorda filum. Enligt senare notering (Kylin 1947, s. 21) utgjordes detta fynd dock av arten kuddtofsing Myriactula haydenii. I Sverige hittade Levring (1935) vårttrasseltråd M. stilophorae vid Mölle, en gång i november 1933 och en gång i maj 1934. I Norge har den hittats i Oslofjorden, Haugesund och Trondheimsfjorden (Rueness 1977, Athanasiadis 1996). I Danmark är den rapporterad från norra Kattegatt och Stora bält (som M. tenuissimum; Rosenvinge & Lund 1941). Den är funnen i västra Östersjön (Reinke 1889, som Ectocarpus stilophorae; Schories m.fl. 2009), och i egentliga Östersjön strax väster om Rostock (Pankow 1971, som Streblonema tenuissimum; Schories m.fl. 2009), men inga fynd finns rapporterade från danska delen av egentliga Östersjön (Nielsen 2005). Runt Brittiska öarna, inklusive Irland, har arten hittats på ett fåtal spridda lokaler (Newton 1931, Guiry 2016). Då arter inom släktet Streblonema är små och tämligen svåra att särskilja, liksom från några arter inom släktet Microspongium, kan dock vårttrasseltråd (M. stilophorae) vara förbisedd eller felidentifierad (jfr. ovan). Då vi inte har någon klar bild av hur vanlig vårttrasseltråd är i svenska vatten idag, har den klassats som Kunskapsbrist (DD).
  • Rike
    Chromista - kromister 
  • Underrike
    Harosa  
  • Infrarike
    Halvaria  
  • Överstam
    Heterokonta  
  • Stam
    Ochrophyta - ockraalger 
  • Klass
    Phaeophyceae - brunalger 
  • Ordning
    Ectocarpales  
  • Familj
    Chordariaceae  
  • Släkte
    Microspongium  
  • Art
    Microspongium stilophorae(P.Crouan & H.Crouan) Cormaci & G.Furnari - vårttrasseltråd
    Synonymer
    Streblonema stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) Kylin
    Ectocarpus stilophorae P.Crouan & H.Crouan
    Streblonema stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) De Toni

I Sverige växte vårttrasseltråd i november på brunalgen vårttrassel Stilophora tenella (då S. rhizodes), och i maj på brunalgen dvärgtofs Sphacelorbus nanus (då Sphacelaria olivacea) (Levring 1935). I Norge hittade Printz (1926) vårttrasseltråd en gång växande på rödalgen fjäderslick Polysiphonia fucoides (då P. nigrescens) vid Munkholmen i Trondheimsfjorden. Enligt Rosenvinge (1893; som Ectocarpus stilophorae, subgenus Streblonema) växte de grönländska exemplaren i äldre delar av brunalger (som strandpiska Chordaria flagelliformis, styvt käringhår Desmarestia aculeata, ralfsia Ralfsia verrucosa och brunplätt Symphyocarpus strangulans) och var fertila under juni-juli. Reinke (1889) skrev att vårttrasseltråd växte på olika alger och var fertil på hösten, och att han även hade hittat arten i Normandie, Frankrike. I England påträffades den enligt Newton (1931) på vårttrassel.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Flera av algerna som vårttrasseltråd växer på är vanliga, så det torde inte finnas brist på substrat. Det har inte gått att finna några uppgifter om hur tolerant arten är mot föroreningar eller temperaturökningar. Arten finns dock såväl i Medelhavet som på Grönland (Guiry 2016) och den torde därför kunna klara en viss temperaturhöjning. Sannolikt är arten förbisedd i många områden, inte minst genom att arterna inom bl.a. släktena Microspongium och Streblonema är krypande och dessutom svåra att skilja från varandra.
Några specifika åtgärder är knappast aktuella, och att satsa specifikt på att söka efter vårttrasseltråd är sannolikt svårgenomförbart, då arten är mycket liten och det finns många likartade arter inom släktet Streblonema, men även inom andra mer eller mindre krypande brunalgssläkten.

Athanasiadis, A. 1996. Taxonomisk litteratur och biogeografi av skandinaviska rödalger och brunalger. Algologia, Göteborg: 1-280.

Guiry, M.D. 2016. Microspongium stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) Cormaci G.Furnari. I: Guiry, M.D. & Guiry, G.M., AlgaeBase. World-wide electronic publication, National University of Ireland, Galway. [http://www.algaebase.org] [uttag 2011-10-04]

Kylin, H. 1908. Zur Kenntnis der Algenflora der schwedischen Westküste. Arkiv för Botanik 7(10): 1-10.

Kylin, H. 1947. Die Phaeophyceen der schwedischen Westküste. Lunds Universitets Årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen 43(4): 1-99 + 18 planscher.

Levring, T. 1935. Zur Kenntnis der Algenflora von Kullen an der schwedischen Westküste. Untersuchungen aus dem Öresund. XIX. Lunds Universitets Årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen 33(4): 1-164 + 4 planscher.

Newton, L. 1931. A handbook of the British seaweeds. Natural History Museum, London: 1-478.

Nielsen, R. 2005. Danish seaweeds. List of species. Botanical Museum, Köpenhamn. [http://www.nathimus.ku.dk/bot/seaweeds.htm]

Pankow, H. 1971. Algenflora der Ostsee I. Benthos (Blau-, Grün, Braun- und Rotalgen). Gustav Fischer, Jena: 1-419 + 416 figurer + 52 planscher.

Prinz, H. 1926. Die Algenvegetation des Trondheimsfjordes. Skrifter utgitt av Det Norske Videnskabs-Akademi i Oslo. I. Matematisk-Naturvidenskabelig Klasse. 1926(5): 1-273 + 10 planscher.

Reinke, J. 1889. Atlas deutscher Meeresalgen. Erstes Heft, Tafel 1-25. Paul Parey, Berlin.

Rosenvinge, L.K. 1893. Grønlands havalger. Meddelelser om Grønland 3: 763-981 + 57 figurer + 2 planscher.

Rosenvinge, L.K. & Lund, S. 1941. The marine algae of Denmark. Vol. II. Phaeophyceae. I. Ectocarpaceae and Acinetosporaceae. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 1(4): 1-79.

Rueness, J. 1977. Norsk algeflora. Universitetsforlaget, Oslo: 1-266.

Schories, D., Selig, U. & Schubert, H. 2009. Species and synonym list of the German marine macroalgae based on historical and recent records. Rostocker Meeresbiologische Beiträge 121: 7-135.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus 2012, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Chromista - kromister 
  • Underrike
    Harosa  
  • Infrarike
    Halvaria  
  • Överstam
    Heterokonta  
  • Stam
    Ochrophyta - ockraalger 
  • Klass
    Phaeophyceae - brunalger 
  • Ordning
    Ectocarpales  
  • Familj
    Chordariaceae  
  • Släkte
    Microspongium  
  • Art
    Microspongium stilophorae, (P.Crouan & H.Crouan) Cormaci & G.Furnari - vårttrasseltråd
    Synonymer
    Streblonema stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) Kylin
    Ectocarpus stilophorae P.Crouan & H.Crouan
    Streblonema stilophorae (P.Crouan & H.Crouan) De Toni
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus 2012, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016