Lathyrus sphaericus
Vårvial
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Fabales (ärtordningen), Familj Fabaceae (ärtväxter), Släkte Lathyrus (vialer), Art Lathyrus sphaericus Retz. - vårvial Synonymer
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Akut hotad (CR)
-
2005 Akut hotad (CR)
-
2000 Akut hotad (CR)
Dokumentation Fåtal aktuella lokaler, en i Skåne och en i Bohuslän. Växer på soluppvärmda klipphyllor. Igenväxning med mindre buskar och mer konkurrenskraftiga örter kan utgöra ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (5-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 516 (372-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Länsvis förekomst och status för vårvial baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Vårvial har varit känd från två platser i Sverige, dels Kullaberg i Skåne, dels Brattön (Solberga) i Bohuslän. På Kullaberg upptäcktes växten 1869 och på Brattön 1921. På Kullaberg växer vårvial utefter en klippavsats i sydsluttningen. Antalet individer i beståndet växlar mellan åren från ca 10 till 100, utvecklingen har följts och förefaller ha varit mer eller mindre konstant i mer än 100 år, trots växlingarna i individantalet, som sannolikt är årsmånsberoende. På Kullen har växten även varit sedd på en annan platå i samma brant men är inte återfunnen. Vidare har den observerats vid golfbanan, där den kan förmodas vara insådd med ett frömaterial av okänt ursprung. På Brattön har växten också följts regelbundet och en fluktuation i individantalet konstaterats. Här har dock en successiv reduktion skett i beståndet från ca 70 ex 1964 till tre ex 1974. Sedan början på 80-talet har inga exemplar setts förrän den återfanns på platsen i juni 1995. Sommaren 2004 sågs 10 exemplar där. Vårvialen har även hittats som förvildad från odling i Halland och tillfälligt inkommen i Skåne, Västergötland och Gästrikland. Närmast finns vårvial i Danmark där den är mycket sällsynt. Utbredningen fortsätter söderut i Europa till Medelhavsområdet där växten är vanlig. De svenska förekomsterna är de nordligaste utposterna.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningFabales - ärtordningen
-
FamiljFabaceae - ärtväxter
-
SläkteLathyrus - vialer
-
ArtLathyrus sphaericusRetz. - vårvial
Varma, upptorkande lokaler synes vara en trivselförutsättning. Bergshyllor och solexponerade avsatser i kustnära, sydvända sluttningar utgör växtplatserna. Där erbjuds de lämpliga mikroklimatiska förhållandena. Jordlagren är tunna och väldränerade. En stark specialisering i lokalkraven sker på vårvialens nordligaste förekomstplatser. Växten är konkurrenskänslig och tål inte överväxning av t ex buskar. Växten kan också tillfälligt införas.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark
Substrat/Föda:Påverkan
- Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.
Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).
Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.
Fries, H. 1924. Växtlokaler från Göteborgs- och Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 18: 430–441.
Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Jessen, K. 1931. The Distribution within Denmark of the higher plants II. The distribution of the Papionaceæ within Danmark. Kgl. Dan. Vid. Selsk. Skr. Nat. Math. afd. 9 raekke III.2.
Kraft, J. 1984. Floran i Brunnby socken med Kullaberg. Lund.
Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Sylvén, N. 1953. Enligt naturskyddslagen i Skåne fridlysta enskilda växtarter. Skånes Natur. 1953: 75–102.
Sylvén, N. 1960. Kullabergsområdets kärlväxtflora. Kullabergs Natur 1, Lund.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningFabales - ärtordningen
-
FamiljFabaceae - ärtväxter
-
SläkteLathyrus - vialer
-
ArtLathyrus sphaericus, Retz. - vårvial
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.