Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vårvial

Organismgrupp Kärlväxter Lathyrus sphaericus
Vårvial Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vårvialen är en späd, 10–35 cm hög ettårig ört. Stjälken är vanligen enkel och upprätt och skarpt kantig. Bladen sitter strödda och har ett par smalt lansettlika småblad och ett kort enkelt klänge i toppen av de övre. Blommorna sitter ensamma från bladvecken på ett kort skaft. Kronan har en ovanlig mörkt tegelröd färg. Frukten blir en ca 10-fröig, upprätt, strimmig balja. Växten gror på hösten. Blomningen är tidig, maj-juni. Förökningen sker årligen med frö. Med beaktande av fluktuationerna i det årliga individantalet och därmed fröproduktionen kan en flerårig fröbank vara del i en överlevnadsstrategi för en växt av detta slag. Autogami kan också misstänkas men borde prövas liksom fröbanken.
Utbredning
Länsvis förekomst för vårvial Observationer i  Sverige för vårvial
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vårvial har varit känd från två platser i Sverige, dels Kullaberg i Skåne, dels Brattön (Solberga) i Bohuslän. På Kullaberg upptäcktes växten 1869 och på Brattön 1921. På Kullaberg växer vårvial utefter en klippavsats i sydsluttningen. Antalet individer i beståndet växlar mellan åren från ca 10 till 100, utvecklingen har följts och förefaller ha varit mer eller mindre konstant i mer än 100 år, trots växlingarna i individantalet, som sannolikt är årsmånsberoende. På Kullen har växten även varit sedd på en annan platå i samma brant men är inte återfunnen. Vidare har den observerats vid golfbanan, där den kan förmodas vara insådd med ett frömaterial av okänt ursprung. På Brattön har växten också följts regelbundet och en fluktuation i individantalet konstaterats. Här har dock en successiv reduktion skett i beståndet från ca 70 ex 1964 till tre ex 1974. Sedan början på 80-talet har inga exemplar setts förrän den återfanns på platsen i juni 1995. Sommaren 2004 sågs 10 exemplar där. Vårvialen har även hittats som förvildad från odling i Halland och tillfälligt inkommen i Skåne, Västergötland och Gästrikland. Närmast finns vårvial i Danmark där den är mycket sällsynt. Utbredningen fortsätter söderut i Europa till Medelhavsområdet där växten är vanlig. De svenska förekomsterna är de nordligaste utposterna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Fåtal aktuella lokaler, en i Skåne och en i Bohuslän. Växer på soluppvärmda klipphyllor. Igenväxning med mindre buskar och mer konkurrenskraftiga örter kan utgöra ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (5-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 516 (372-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Varma, upptorkande lokaler synes vara en trivselförutsättning. Bergshyllor och solexponerade avsatser i kustnära, sydvända sluttningar utgör växtplatserna. Där erbjuds de lämpliga mikroklimatiska förhållandena. Jordlagren är tunna och väldränerade. En stark specialisering i lokalkraven sker på vårvialens nordligaste förekomstplatser. Växten är konkurrenskänslig och tål inte överväxning av t ex buskar. Växten kan också tillfälligt införas.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Fabales (ärtordningen), Familj Fabaceae (ärtväxter), Släkte Lathyrus (vialer), Art Lathyrus sphaericus Retz. - vårvial Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Fåtal aktuella lokaler, en i Skåne och en i Bohuslän. Växer på soluppvärmda klipphyllor. Igenväxning med mindre buskar och mer konkurrenskraftiga örter kan utgöra ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (5-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 516 (372-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Vårvialen är en späd, 10–35 cm hög ettårig ört. Stjälken är vanligen enkel och upprätt och skarpt kantig. Bladen sitter strödda och har ett par smalt lansettlika småblad och ett kort enkelt klänge i toppen av de övre. Blommorna sitter ensamma från bladvecken på ett kort skaft. Kronan har en ovanlig mörkt tegelröd färg. Frukten blir en ca 10-fröig, upprätt, strimmig balja. Växten gror på hösten. Blomningen är tidig, maj-juni. Förökningen sker årligen med frö. Med beaktande av fluktuationerna i det årliga individantalet och därmed fröproduktionen kan en flerårig fröbank vara del i en överlevnadsstrategi för en växt av detta slag. Autogami kan också misstänkas men borde prövas liksom fröbanken.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vårvial

Länsvis förekomst och status för vårvial baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vårvial

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vårvial har varit känd från två platser i Sverige, dels Kullaberg i Skåne, dels Brattön (Solberga) i Bohuslän. På Kullaberg upptäcktes växten 1869 och på Brattön 1921. På Kullaberg växer vårvial utefter en klippavsats i sydsluttningen. Antalet individer i beståndet växlar mellan åren från ca 10 till 100, utvecklingen har följts och förefaller ha varit mer eller mindre konstant i mer än 100 år, trots växlingarna i individantalet, som sannolikt är årsmånsberoende. På Kullen har växten även varit sedd på en annan platå i samma brant men är inte återfunnen. Vidare har den observerats vid golfbanan, där den kan förmodas vara insådd med ett frömaterial av okänt ursprung. På Brattön har växten också följts regelbundet och en fluktuation i individantalet konstaterats. Här har dock en successiv reduktion skett i beståndet från ca 70 ex 1964 till tre ex 1974. Sedan början på 80-talet har inga exemplar setts förrän den återfanns på platsen i juni 1995. Sommaren 2004 sågs 10 exemplar där. Vårvialen har även hittats som förvildad från odling i Halland och tillfälligt inkommen i Skåne, Västergötland och Gästrikland. Närmast finns vårvial i Danmark där den är mycket sällsynt. Utbredningen fortsätter söderut i Europa till Medelhavsområdet där växten är vanlig. De svenska förekomsterna är de nordligaste utposterna.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Lathyrus - vialer 
  • Art
    Lathyrus sphaericusRetz. - vårvial

Varma, upptorkande lokaler synes vara en trivselförutsättning. Bergshyllor och solexponerade avsatser i kustnära, sydvända sluttningar utgör växtplatserna. Där erbjuds de lämpliga mikroklimatiska förhållandena. Jordlagren är tunna och väldränerade. En stark specialisering i lokalkraven sker på vårvialens nordligaste förekomstplatser. Växten är konkurrenskänslig och tål inte överväxning av t ex buskar. Växten kan också tillfälligt införas.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Ett ganska stort herbariematerial av växten har samlats, främst från Kullaberg. Överväxning och ändrade konkurrensförhållanden innebär ett hot och kan vara skälet till tillbakagången på Brattön trots att en försiktig röjning uppges ha skett där. Det låga individantalet är en riskfaktor. De senaste åren har en begynnande igenväxning av buskar kunnat iakttagas på klipphyllan vid Kullaberg.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Vårvialens lokaler på Kullaberg ligger inom ett naturreservat. Lokalen bör röjas på påträngande buskage. Bägge lokalerna observeras regelbundet av floraväktare. På Brattön borde undersökas om det är fröbanken som aktiverats genom det röjningsarbete som gjorts och som då givetvis bör följas upp.
Vårvial är fridlyst. Växten är lättodlad men kräver årlig fröskörd och sådd. Material från frön från Kullaberg odlas i bl a Helsingborgs botaniska trädgård. Utländska namn – NO: Vårskolm, DK: Enblomstret Fladbaelg.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Fries, H. 1924. Växtlokaler från Göteborgs- och Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 18: 430–441.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Jessen, K. 1931. The Distribution within Denmark of the higher plants II. The distribution of the Papionaceæ within Danmark. Kgl. Dan. Vid. Selsk. Skr. Nat. Math. afd. 9 raekke III.2.

Kraft, J. 1984. Floran i Brunnby socken med Kullaberg. Lund.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Sylvén, N. 1953. Enligt naturskyddslagen i Skåne fridlysta enskilda växtarter. Skånes Natur. 1953: 75–102.

Sylvén, N. 1960. Kullabergsområdets kärlväxtflora. Kullabergs Natur 1, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Lathyrus - vialer 
  • Art
    Lathyrus sphaericus, Retz. - vårvial
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.