Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vanlig sandviol

Organismgrupp Kärlväxter Viola rupestris subsp. rupestris
Vanlig sandviol Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandviol är en småvuxen, upp till 10 cm hög ört med en grov jordstam från vilken det utgår både en toppställd bladrosett och stjälkar med blommor och blad. Bladen är endast 1-1,5 cm breda, grågröna, relativt tjocka och har grovt tandade stipler vid stjälkarnas bas. Både blad och blomstjälkar är oftast finludna. Sandviol blommar i maj-juni med relativt små gredelina blommor. Arten kan lätt förväxlas med småvuxna exemplar av framför allt skogsviol V. riviniana, som trots sitt namn ofta växer i helt öppna biotoper. Skogsviol har samma skottbyggnad som sandviol, men har oftast större blad, mindre håriga stjälkar och blad samt stipler med långa fransar.
Utbredning
Länsvis förekomst för vanlig sandviol Observationer i  Sverige för vanlig sandviol
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sandviol förekommer, oftast sällsynt och med stora utbredningsluckor, från Skåne till Torne lappmark. Endast på Öland och Gotland är arten något vanligare och här förmodas förekomsterna fortfarande vara stabila. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 20 % under de senaste 30 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. I Uppland har arten minskat med omkring 63 % sedan slutet av 1920-talet. Sandviol är en mycket sällsynt art i Danmark, i Norge är den ojämnt spridd genom landet och i Finland förekommer den främst i de södra och sydöstra delarna av landet. Sandviol har en östlig utbredning i Europa. I de västligaste delarna av Europa är den mycket ovanlig, men från Italien och Alperna har den en sammanhängande utbredning österut genom de centrala delarna av Ryssland bort till Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Sandviol förekommer sällsynt i stora delar av landet, med stora utbredningsluckor. På Öland och Gotland är den vanligare. Arten är något kalkgynnad och växer på öppen, torr och sandig mark, som berghällar, torrbackar och liknande miljöer. Minskande på fastlandet, troligen relativt stabil på Öland och Gotland. I Norrland relativt stabil på kalklokaler men minskande i ängsmarker. Igenväxning av olika slag missgynnar arten kraftigt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (1000-10000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (15-40) % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-30) %. Under en tidsperiod om 30 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 20 (15-40) %. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Växer på torr, solöppen mark med låg vegetation. Den är tydligt kalkgynnad och återfinns oftast i sandiga men näringsfattiga biotoper, t.ex. sandiga naturbetesmarker, torrbackar, glesa sandtallskogar och sanddyner. Ibland förekommer den kraftigt kulturpräglade lokaler som vägkanter, banvallar och sandtag. Man kan även finna den på basrika hällmarker och klippor, biotoper som troligen är ursprungliga för sandviolen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Violaceae (violväxter), Släkte Viola (violer), Underart Viola rupestris subsp. rupestris - vanlig sandviol Synonymer Viola rupestris ssp. nana, Viola rupestris ssp. arenaria (DC.) Hyl., Viola arenaria DC., sandviol, Viola rupestris ssp. rupestris

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Sandviol förekommer sällsynt i stora delar av landet, med stora utbredningsluckor. På Öland och Gotland är den vanligare. Arten är något kalkgynnad och växer på öppen, torr och sandig mark, som berghällar, torrbackar och liknande miljöer. Minskande på fastlandet, troligen relativt stabil på Öland och Gotland. I Norrland relativt stabil på kalklokaler men minskande i ängsmarker. Igenväxning av olika slag missgynnar arten kraftigt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (1000-10000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (15-40) % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-30) %. Under en tidsperiod om 30 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 20 (15-40) %. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Sandviol är en småvuxen, upp till 10 cm hög ört med en grov jordstam från vilken det utgår både en toppställd bladrosett och stjälkar med blommor och blad. Bladen är endast 1-1,5 cm breda, grågröna, relativt tjocka och har grovt tandade stipler vid stjälkarnas bas. Både blad och blomstjälkar är oftast finludna. Sandviol blommar i maj-juni med relativt små gredelina blommor. Arten kan lätt förväxlas med småvuxna exemplar av framför allt skogsviol V. riviniana, som trots sitt namn ofta växer i helt öppna biotoper. Skogsviol har samma skottbyggnad som sandviol, men har oftast större blad, mindre håriga stjälkar och blad samt stipler med långa fransar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vanlig sandviol

Länsvis förekomst och status för vanlig sandviol baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vanlig sandviol

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sandviol förekommer, oftast sällsynt och med stora utbredningsluckor, från Skåne till Torne lappmark. Endast på Öland och Gotland är arten något vanligare och här förmodas förekomsterna fortfarande vara stabila. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 20 % under de senaste 30 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. I Uppland har arten minskat med omkring 63 % sedan slutet av 1920-talet. Sandviol är en mycket sällsynt art i Danmark, i Norge är den ojämnt spridd genom landet och i Finland förekommer den främst i de södra och sydöstra delarna av landet. Sandviol har en östlig utbredning i Europa. I de västligaste delarna av Europa är den mycket ovanlig, men från Italien och Alperna har den en sammanhängande utbredning österut genom de centrala delarna av Ryssland bort till Sibirien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Violaceae - violväxter 
  • Släkte
    Viola - violer 
  • Art
    Viola rupestris - sandviol 
  • Underart
    Viola rupestris subsp. rupestris - vanlig sandviol
    Synonymer
    Viola rupestris ssp. nana
    Viola rupestris ssp. arenaria (DC.) Hyl.
    Viola arenaria DC.
    sandviol
    Viola rupestris ssp. rupestris

Växer på torr, solöppen mark med låg vegetation. Den är tydligt kalkgynnad och återfinns oftast i sandiga men näringsfattiga biotoper, t.ex. sandiga naturbetesmarker, torrbackar, glesa sandtallskogar och sanddyner. Ibland förekommer den kraftigt kulturpräglade lokaler som vägkanter, banvallar och sandtag. Man kan även finna den på basrika hällmarker och klippor, biotoper som troligen är ursprungliga för sandviolen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Sandviol är en liten, lågvuxen ört som är konkurrenssvag och därför hotas av alla former av igenväxning. På betade lokaler är upphörd hävd ett uppenbart hot liksom konstgödning som gynnar kraftigare och mera högvuxna arter.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De växtplatser för sandviol som utgörs av naturbetesmarker och betade torrbackar måste hävdas genom bete och gödsling måste undvikas. Där arten växer inom reservat eller områden som omfattas av biotopskydd och skötselavtal, bör åtgärder som gynnar sandviolen tas upp i de föreskrifter som upprättas. På växtplatser som håller på att växa igen kan röjningar och eventuell återupptagen hävd vara lämpliga åtgärder.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.). 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Jonsell, L. (red.). 2010. Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010. Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Tyler, T. m.f. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-04-19

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Violaceae - violväxter 
  • Släkte
    Viola - violer 
  • Art
    Viola rupestris - sandviol 
  • Underart
    Viola rupestris subsp. rupestris, - vanlig sandviol
    Synonymer
    Viola rupestris ssp. nana
    Viola rupestris ssp. arenaria (DC.) Hyl.
    Viola arenaria DC.
    sandviol
    Viola rupestris ssp. rupestris
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-04-19