Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vedtrådmossa

Organismgrupp Mossor Cephalozia macounii
Vedtrådmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vedtrådmossa är en mycket liten (0,2-0,3 mm bred), gulgrön bladlevermossa. Den har djupt tvåflikade blad med mycket smala och borstlika bladspetsar, vilka endast är 2-3 celler breda vid basen. Bladen sitter ofta mycket tätt och är riktade mot skottspetsen. Arten är skildkönad och kapslar verkar ovanliga men påträffat en gång i Finland (Laaka-Lindberg & Syrjänen 2013) och en gång i Värmland av Henrik Weibull 2011. Dessutom förekommer ingen vegetativ förökning.
På grund av sin litenhet kan den förväxlas med små outvecklade skott av andra trådmossor Cephalozia spp. men bladen sitter ofta mycket tätt och är riktade mot skottspetsen mer än hos någon annan art i släktet. Särskilt har den förväxlats med späd trådmossa C. leucantha som dock ofta växer blötare. Den skiljs dock från de snarlika arterna stubbtrådmossa C. catenulata och späd trådmossa C. leucantha, genom att bladen hos den förra endast är 8-9 celler breda samt att bladen är distinkt längre än breda.
Utbredning
Länsvis förekomst för vedtrådmossa Observationer i  Sverige för vedtrådmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen på 46 lågor på 14 lokaler från Värmland till Lule lappmark under perioden 2011-2014. De flesta lokalerna hittades under riktade eftersök i äldre tallskogsbestånd . Arten är ofta hittad på någon enstaka låga på sina lokaler med undantag av en lokal där arten växer på 20 lågor utav flera hundra inventerade. Under en herbariegenomgång påträffades också ett tidigare okänt fynd i Uppland. Allt granskat material insamlat längre söderut har visat sig tillhöra andra arter. I Norden finns den förutom i Sverige endast i Finland, där den är funnen på cirka 10 platser i södra halvan av Finland sedan 1990 och ytterligare några längre tillbaka (Laaka-Lindberg m.fl. 2009). Arten är troligen cirkumboreal men med mycket glest spridda förekomster inom hela sitt utbredningsområde. Den är rödlistad även i Finland och är med på den europeiska rödlistan (ECCB 1995, Hodgetts 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Arten är mycket ovanlig och är knuten till äldre barrskog med grova tallågor med lång kontinuitet av döda träd, s k kontinuitetsskog. I dagsläget avverkas kontinuitetsskogen, vilket innebär en fortgående minskning av artens population. Antalet reproduktiva individer skattas till 180 (42-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 168 (60-1100) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). (C2a(i)).
Ekologi
Mossan växer på grova, omkullfallna trädstammar av främst tall, men även gran i frisk, gammal skog. Nästan alla moderna fynd är från riktigt gamla tallågor med rik och varierad påväxt av ett stort antal mossor, lavar och svampar. Lågorna har ofta legat i hundra år eller mer och har ett mjukt lätt sönderfallande ytskikt, särskilt på sidorna där vedtrådmossan nästan alltid växer. Däremot är lågans kärna nästan alltid hård och väl impregnerad med tjära. På sin rikligaste lokal växer den ofta tillsammans med arter som vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum, skogstrappmossa Anastrophyllum michauxii, stubbtrådmossa Cephalozia catenulata, purpurmylia Mylia taylorii och vitmosslav Icmadophila ericetorum. I Finland anges vedsäckmossa Calypogeia suecica, vedflikmossa Lophozia longiflora och handbålmossa Riccardia latifrons växa tillsammans med arten (Laaka-Lindberg m.fl. 2009).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
· tallväxter
· tallväxter
· vanlig tall
· vanlig tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Cephaloziaceae, Släkte Cephalozia (trådmossor), Art Cephalozia macounii (Austin) Austin - vedtrådmossa Synonymer Cephalozia macounii (Aust.) Aust., Jungermannia macounii Austin

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Arten är mycket ovanlig och är knuten till äldre barrskog med grova tallågor med lång kontinuitet av döda träd, s k kontinuitetsskog. I dagsläget avverkas kontinuitetsskogen, vilket innebär en fortgående minskning av artens population. Antalet reproduktiva individer skattas till 180 (42-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 168 (60-1100) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). (C2a(i)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Bernkonventionens bilaga I
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Vedtrådmossa är en mycket liten (0,2-0,3 mm bred), gulgrön bladlevermossa. Den har djupt tvåflikade blad med mycket smala och borstlika bladspetsar, vilka endast är 2-3 celler breda vid basen. Bladen sitter ofta mycket tätt och är riktade mot skottspetsen. Arten är skildkönad och kapslar verkar ovanliga men påträffat en gång i Finland (Laaka-Lindberg & Syrjänen 2013) och en gång i Värmland av Henrik Weibull 2011. Dessutom förekommer ingen vegetativ förökning.
På grund av sin litenhet kan den förväxlas med små outvecklade skott av andra trådmossor Cephalozia spp. men bladen sitter ofta mycket tätt och är riktade mot skottspetsen mer än hos någon annan art i släktet. Särskilt har den förväxlats med späd trådmossa C. leucantha som dock ofta växer blötare. Den skiljs dock från de snarlika arterna stubbtrådmossa C. catenulata och späd trådmossa C. leucantha, genom att bladen hos den förra endast är 8-9 celler breda samt att bladen är distinkt längre än breda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vedtrådmossa

Länsvis förekomst och status för vedtrådmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vedtrådmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen på 46 lågor på 14 lokaler från Värmland till Lule lappmark under perioden 2011-2014. De flesta lokalerna hittades under riktade eftersök i äldre tallskogsbestånd . Arten är ofta hittad på någon enstaka låga på sina lokaler med undantag av en lokal där arten växer på 20 lågor utav flera hundra inventerade. Under en herbariegenomgång påträffades också ett tidigare okänt fynd i Uppland. Allt granskat material insamlat längre söderut har visat sig tillhöra andra arter. I Norden finns den förutom i Sverige endast i Finland, där den är funnen på cirka 10 platser i södra halvan av Finland sedan 1990 och ytterligare några längre tillbaka (Laaka-Lindberg m.fl. 2009). Arten är troligen cirkumboreal men med mycket glest spridda förekomster inom hela sitt utbredningsområde. Den är rödlistad även i Finland och är med på den europeiska rödlistan (ECCB 1995, Hodgetts 2015).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Cephaloziaceae  
  • Underfamilj
    Cephalozioideae  
  • Släkte
    Cephalozia - trådmossor 
  • Art
    Cephalozia macounii(Austin) Austin - vedtrådmossa
    Synonymer
    Cephalozia macounii (Aust.) Aust.
    Jungermannia macounii Austin

Mossan växer på grova, omkullfallna trädstammar av främst tall, men även gran i frisk, gammal skog. Nästan alla moderna fynd är från riktigt gamla tallågor med rik och varierad påväxt av ett stort antal mossor, lavar och svampar. Lågorna har ofta legat i hundra år eller mer och har ett mjukt lätt sönderfallande ytskikt, särskilt på sidorna där vedtrådmossan nästan alltid växer. Däremot är lågans kärna nästan alltid hård och väl impregnerad med tjära. På sin rikligaste lokal växer den ofta tillsammans med arter som vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum, skogstrappmossa Anastrophyllum michauxii, stubbtrådmossa Cephalozia catenulata, purpurmylia Mylia taylorii och vitmosslav Icmadophila ericetorum. I Finland anges vedsäckmossa Calypogeia suecica, vedflikmossa Lophozia longiflora och handbålmossa Riccardia latifrons växa tillsammans med arten (Laaka-Lindberg m.fl. 2009).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· tallväxter - Pinaceae (Viktig)
· vanlig tall - Pinus sylvestris var. sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Samtliga skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna utgör ett hot. Artens miljö i form av grova tallågor på friskare mark är en miljö som säkerligen minskar och inte återskapas. Fragmenteringen av skogslandskapet liksom minskad mängd död ved är ett långsiktigt hot mot denna art, som troligen är kraftigt spridningsbegränsad.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokaler där arten återfinns skall ges ett ändamålsenligt skydd och undantas från rationellt skogsbruk Vidare bör lokalerna övervakas och skötas så att god tillgång på lämplig ved tryggas på lång sikt. Utplacering av grova stockar behöver troligen göras för att arten ska få mer kontinuerlig tillgång på substrat. Ytterligare studier om artens specifika substrat- och biotopkrav samt spridningsbiologi är önskvärda.
Utländska namn - FI: Hitupihtisammal.

Buch, H. 1936. Suomen maksasammalet. Helsingfors.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

ECCB. 1995. Red Data Book of European Bryophytes. European Committee for Conservation of Bryophytes, Trondheim.

Hodgetts, N. G. (red.) 2015. Checklist and country status of European bryophytes - towards a new Red List for Europe. Irish Wildlife Manuals 84. National Parks and Wildlife Service, Department of Arts, Heritage and the Gaeltacht, Ireland.

Laaka-Lindberg, S., Anttila, S. & Syrjänen, K. (red.). 2009. Suomen uhanalaiset sammalet. Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Laaka-Lindberg, S. & Syrjänen, K. 2013. Sporophytes of the rare liverwort Cephalozia macounii. Polish Botanical Journal 58: 491-494.

Potemkin, A.D. & Sofronova, E.V. 2013. Taxonomic study on the genus Cephalozia in Russia and circumscription of the genus. Arctoa 22: 173-206.

Schuster, R.M. 1974. The Hepaticae and Anthocerotae of North America III. New York & London.

Söderström, L. 1983. Hotade och sällsynta mossarter i norrländska granskogar. Svensk Botanisk Tidskrift 77: 4-12.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2010. Rev. Niklas Lönnell & Henrik Weibull 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Cephaloziaceae  
  • Underfamilj
    Cephalozioideae  
  • Släkte
    Cephalozia - trådmossor 
  • Art
    Cephalozia macounii, (Austin) Austin - vedtrådmossa
    Synonymer
    Cephalozia macounii (Aust.) Aust.
    Jungermannia macounii Austin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2010. Rev. Niklas Lönnell & Henrik Weibull 2015