Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vinbärsbladskärare

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Alloclemensia mesospilella
Vinbärsbladskärare Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En sällsynt art vars framvinge är svartbrun med 2–4 gulaktiga fläckar och gulvita vingfransar vid vingspetsen. Larven lever av vinbärsblad. 

Vingspann 10–14 mm. Huvudet är gulaktigt. Antennen är trådformig hos båda könen, ljus vid basen samt utåt ringad med omväxlande krämgula och ljusbruna fjäll. Framvingen är svartbrun med svag, gyllene glans och gulaktig teckning. Vid ungefär en tredjedel från vingens bas finns ett tvärband, ibland endast som en avlång fläck. Längre ut finns två fläckar på framkanten. Ibland är den ena ­eller båda framkantsfläckarna små eller saknas helt. Vid bakkanten finns en avlång eller trekantig fläck. Framvingens vingfransar är gråbruna, från vingens spets till ungefär mitten av ytterkanten starkt kontrasterande vita eller gulvita. 

Genitalier: Hos hanen finns ett smalt och långt utdraget utskott på tegumens bakkant, vilket möjligen är homologt med uncus. Genitalklaffen är tydligt insnörd på mitten, och har i den yttre delen två flikar, varav den ena har en samling av ungefär 10 långa, raka borst. Aedeagus har en lång cornutus samt en grupp av 5–6 mindre cornuti. Honans ­äggläggningsrör har två sågtänder på vardera sidan om den yttersta spetsen. I ductus bursae (visas inte på bild) finns en lång, iögonfallande sklerotisering, tydligast i sin övre del. Bakersta bukplåtens bakkant är rak med borst förutom på mitten. 
Utbredning
Länsvis förekomst för vinbärsbladskärare Observationer i  Sverige för vinbärsbladskärare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vinbärsbladskärare är sällsynt i Norden. I Sverige har den påträffats i Dalarna, Jämtland och Norrbotten samt Åsele och Torne lappmarker. Under senare år har den bara påträffats vid Masugnsbyn i Torne lappmark, där den uppehållit sig på några vinbärsbuskar norr om kalkbrottet, samt i botten på kanjonen vid Rautajoki. Den har tidigare rapporterats uppträda mycket oregelbundet med ”massuppträdande" vissa år (i Jämtland). I nordligaste Sverige har en del vinbärsodlingar hemsökts av vinbärsbladskärare för att snart försvinna, möjligen beroende på besprutning, eller genom att den drabbats av parasiter. I Norge är den funnen i Nordland och Troms fylken. I Finland är arten registrerad från de flesta provinser utom i Uleåborgs Österbotten, Norra Tavastland, Södra och Mellersta Österbotten samt i de två nordligaste lappmarkerna. I Danmark har den rapporterats från södra Jylland genom fynd 1996. Världsutbredningen omfattar Europa söderut till Italien och österut till Baltikum och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Sedan gammalt känd från ett fåtal lokaler med vinbär (Ribes sp.) vitt spridda i norra Sverige. På senare år synes den dock endast vara funnen i några få exemplar vid Masugnsbyn. Värdväxterna är vanliga på många typer av habitat och arten för ett dolt leverne tidigt på säsongen, så mörkertalet är förmodligen tämligen stort. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36700 (4-156000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B2ab(iii); D2).
Ekologi
Vinbärsbladskärare påträffas t.ex. i vinbärsodlingar. Fjärilen flyger från mitten av juni till början av juli. Äggen sticks in från undersidan av ett blad av vinbär Ribes spp. Den unga larven gör först en slingrande gångmina som snart övergår i en fläck­mina. Därefter skär larven ut ett par runda bladbitar, av vilka den tillverkar en platt hylsa som den vistas i. Allt eftersom larven växer bygger den på bladhylsan med ytterligare utskurna, större bladfragment. ­Larven kryper omkring på värdväxten och äter av bladen, som kan bli fullständigt perforerade så att endast bladkanter och bladnerver återstår. I augusti förpuppar sig den fullvuxna larven i marken där den övervintrar. I Sverige har den vid ett tillfälle under första halvan av 1900-talet uppträtt som skadedjur i Jämtland i en odling av röda vinbär Ribes rubrum.

 
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ripsar
· ripsar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Incurvariidae (bladskärarmalar), Släkte Alloclemensia, Art Alloclemensia mesospilella (Herrich-Schäffer, 1854) - vinbärsbladskärare Synonymer Incurvaria mesospilella Herrich-Schäffer, 1854, Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854, Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900, liten vinbärsmal, lilla vinbärsmalen, vinbärsbredvingemal, Alloclemensia quadrimaculella (Höfner, 1900), Lampronia quadrimaculella (Höfner, 1900), Lampronia quadrimaculella (Herrich-Schäffer, 1854)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Sedan gammalt känd från ett fåtal lokaler med vinbär (Ribes sp.) vitt spridda i norra Sverige. På senare år synes den dock endast vara funnen i några få exemplar vid Masugnsbyn. Värdväxterna är vanliga på många typer av habitat och arten för ett dolt leverne tidigt på säsongen, så mörkertalet är förmodligen tämligen stort. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36700 (4-156000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B2ab(iii); D2).
En sällsynt art vars framvinge är svartbrun med 2–4 gulaktiga fläckar och gulvita vingfransar vid vingspetsen. Larven lever av vinbärsblad. 

Vingspann 10–14 mm. Huvudet är gulaktigt. Antennen är trådformig hos båda könen, ljus vid basen samt utåt ringad med omväxlande krämgula och ljusbruna fjäll. Framvingen är svartbrun med svag, gyllene glans och gulaktig teckning. Vid ungefär en tredjedel från vingens bas finns ett tvärband, ibland endast som en avlång fläck. Längre ut finns två fläckar på framkanten. Ibland är den ena ­eller båda framkantsfläckarna små eller saknas helt. Vid bakkanten finns en avlång eller trekantig fläck. Framvingens vingfransar är gråbruna, från vingens spets till ungefär mitten av ytterkanten starkt kontrasterande vita eller gulvita. 

Genitalier: Hos hanen finns ett smalt och långt utdraget utskott på tegumens bakkant, vilket möjligen är homologt med uncus. Genitalklaffen är tydligt insnörd på mitten, och har i den yttre delen två flikar, varav den ena har en samling av ungefär 10 långa, raka borst. Aedeagus har en lång cornutus samt en grupp av 5–6 mindre cornuti. Honans ­äggläggningsrör har två sågtänder på vardera sidan om den yttersta spetsen. I ductus bursae (visas inte på bild) finns en lång, iögonfallande sklerotisering, tydligast i sin övre del. Bakersta bukplåtens bakkant är rak med borst förutom på mitten. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vinbärsbladskärare

Länsvis förekomst och status för vinbärsbladskärare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vinbärsbladskärare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vinbärsbladskärare är sällsynt i Norden. I Sverige har den påträffats i Dalarna, Jämtland och Norrbotten samt Åsele och Torne lappmarker. Under senare år har den bara påträffats vid Masugnsbyn i Torne lappmark, där den uppehållit sig på några vinbärsbuskar norr om kalkbrottet, samt i botten på kanjonen vid Rautajoki. Den har tidigare rapporterats uppträda mycket oregelbundet med ”massuppträdande" vissa år (i Jämtland). I nordligaste Sverige har en del vinbärsodlingar hemsökts av vinbärsbladskärare för att snart försvinna, möjligen beroende på besprutning, eller genom att den drabbats av parasiter. I Norge är den funnen i Nordland och Troms fylken. I Finland är arten registrerad från de flesta provinser utom i Uleåborgs Österbotten, Norra Tavastland, Södra och Mellersta Österbotten samt i de två nordligaste lappmarkerna. I Danmark har den rapporterats från södra Jylland genom fynd 1996. Världsutbredningen omfattar Europa söderut till Italien och österut till Baltikum och Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Incurvariidae - bladskärarmalar 
  • Underfamilj
    Incurvariinae  
  • Släkte
    Alloclemensia  
  • Art
    Alloclemensia mesospilella(Herrich-Schäffer, 1854) - vinbärsbladskärare
    Synonymer
    Incurvaria mesospilella Herrich-Schäffer, 1854
    Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854
    Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900
    liten vinbärsmal
    lilla vinbärsmalen
    vinbärsbredvingemal
    Alloclemensia quadrimaculella (Höfner, 1900)
    Lampronia quadrimaculella (Höfner, 1900)
    Lampronia quadrimaculella (Herrich-Schäffer, 1854)

Vinbärsbladskärare påträffas t.ex. i vinbärsodlingar. Fjärilen flyger från mitten av juni till början av juli. Äggen sticks in från undersidan av ett blad av vinbär Ribes spp. Den unga larven gör först en slingrande gångmina som snart övergår i en fläck­mina. Därefter skär larven ut ett par runda bladbitar, av vilka den tillverkar en platt hylsa som den vistas i. Allt eftersom larven växer bygger den på bladhylsan med ytterligare utskurna, större bladfragment. ­Larven kryper omkring på värdväxten och äter av bladen, som kan bli fullständigt perforerade så att endast bladkanter och bladnerver återstår. I augusti förpuppar sig den fullvuxna larven i marken där den övervintrar. I Sverige har den vid ett tillfälle under första halvan av 1900-talet uppträtt som skadedjur i Jämtland i en odling av röda vinbär Ribes rubrum.

 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ripsar - Ribes (Viktig)
Borttagning av vinbärsbuskar, besprutning samt igenväxning av lokaler där arten uppträder är förödande för arten.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Vinbärsbestånden i Masugnsbyn bör friläggas försiktigt och nya buskar bör planteras i området. Om arten påträffas på nya lokaler bör dessa besökas regelbundet och skötas så att arten kan hålla sig kvar. Om vinbärsbredvingemalen observeras i någon odling, bör man kontakta markägaren och försöka komma överens om en lösning, som gör att arten kan finnas kvar på platsen.
Namngivning: Alloclemensia mesospilella (Herrich-Schäffer, 1854). Originalbeskrivning: Incurvaria mesospilella. Syst. Bearb. Schmett. Eur., 5: 67. Synonymer: Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854; Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900. Svenska synonymer: vinbärsbredvingemal; liten vinbärsmal; lilla vinbärsmalen.

Etymologi: mesospilella = ung. den lilla med fläck mellan; mesos (gr.) = mellan; spilos (gr.) = fläck, syftar möjligen på framvingens teckning, bakkantsfläcken är placerad mellan framkantsfläckarna; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Benander, P. 1953. Svensk Insektsfauna 10. Fjärilar. Lepidoptera. Småfjärilar. MicroLepidoptera. Fjärde och femte familjegrupperna Micropterygina och Tineides aculeatae. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Buhl, O. et al. 1997. Fund af småsommerfugle fra Danmark i 1996. – Ent. Meddr. 65: 149–158.

Nielsen, E. Schmidt 1981. A taxonomic revision of the species of Alloclemensia n.gen. (Lepidoptera: Incurvariidae s.str.). – Ent. Scand. 12: 271–294.

Tullgren, A., 1929. Kulturväxterna och djurvärlden. Albert Bonniers förlag.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken och Ekologi) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och Utbredning).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Incurvariidae - bladskärarmalar 
  • Underfamilj
    Incurvariinae  
  • Släkte
    Alloclemensia  
  • Art
    Alloclemensia mesospilella, (Herrich-Schäffer, 1854) - vinbärsbladskärare
    Synonymer
    Incurvaria mesospilella Herrich-Schäffer, 1854
    Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854
    Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900
    liten vinbärsmal
    lilla vinbärsmalen
    vinbärsbredvingemal
    Alloclemensia quadrimaculella (Höfner, 1900)
    Lampronia quadrimaculella (Höfner, 1900)
    Lampronia quadrimaculella (Herrich-Schäffer, 1854)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken och Ekologi) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och Utbredning).