Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  violettfotad puderskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cystolepiota bucknallii
Violettfotad puderskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten men karaktäristisk förnasvamp i rik miljö. Hatten blir några cm bred och är först blåviolett men senare gulvit med inslag av violett bara mot kanten. Den är tydligt grynig eller pudrad av lösa flockar. Lamellerna är ljust smutsgula. Foten saknar ring och är mjölig på samma sätt som hatten, först blåviolett men snart urbleknande, åtminstone uppåt. Vid tumning framträder åter den blåvioletta grundfärgen bättre. Lukten är stark och obehagligt gasaktig liknande den hos t.ex. svavelmusseron. Svampen kan likna rättikhättan (Mycena pura), som också har en frän lukt, men denna saknar pudret på hattytan.
Utbredning
Länsvis förekomst för violettfotad puderskivling Observationer i  Sverige för violettfotad puderskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mycket sällsynt art, som hittills bara är funnen i Skåne, på Öland, i Västergötland och i Närke. 25 kända aktuella lokaler i landet (2005). Knuten till exklusiva miljöer. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 300, vilket motsvarar ungefär 1 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 15 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. slutavverkningar, men också p.g.a. ändrad markanvändning, markavvattning och andra åtgärder som försämrar livsmiljön för arten. Omfattningen är dock svår att bedöma.Den uppges som sällsynt i Danmark och är inte funnen i Norge eller Finland. Även i södra och mellersta Europa (t.ex. Italien och Tyskland) anges den som sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i frisk-fuktig kalkrik förna i hässlen och ängsbokskog på mulljord. Gärna i frodiga bäckdalar och andra områden med rörligt marknära vatten. Ibland dock i helt torra hässlen i djup skugga. Total populationen i landet är liten och bedöms fortlöpande minska p.g.a. slutavverkningar, ändrad markanvändning och ändrad hydrologi som försämrar livsmiljön för arten. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (208-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Nedbrytare i fuktig och kalkrik förna i ängsbokskog och hässlen på näringsrik mulljord. Gärna i frodiga bäckdalar. Den tycks ha mycket höga anspråk på markförhållandena och har bara hittats i kalkrika områden. I Tyskland sägs den växa i bokskog på kalkberggrund samt undvika sura och torra marker. Arten indikerar en rik och skyddsvärd miljö, som också brukar hysa många andra ovanliga svampar. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Cystolepiota (puderskivlingar), Art Cystolepiota bucknallii (Berk. & Broome) Singer & Clémençon - violettfotad puderskivling Synonymer Agaricus bucknallii Berk. & Broome, violettfotad fjällskivling, violett puderskivling

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i frisk-fuktig kalkrik förna i hässlen och ängsbokskog på mulljord. Gärna i frodiga bäckdalar och andra områden med rörligt marknära vatten. Ibland dock i helt torra hässlen i djup skugga. Total populationen i landet är liten och bedöms fortlöpande minska p.g.a. slutavverkningar, ändrad markanvändning och ändrad hydrologi som försämrar livsmiljön för arten. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (208-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En liten men karaktäristisk förnasvamp i rik miljö. Hatten blir några cm bred och är först blåviolett men senare gulvit med inslag av violett bara mot kanten. Den är tydligt grynig eller pudrad av lösa flockar. Lamellerna är ljust smutsgula. Foten saknar ring och är mjölig på samma sätt som hatten, först blåviolett men snart urbleknande, åtminstone uppåt. Vid tumning framträder åter den blåvioletta grundfärgen bättre. Lukten är stark och obehagligt gasaktig liknande den hos t.ex. svavelmusseron. Svampen kan likna rättikhättan (Mycena pura), som också har en frän lukt, men denna saknar pudret på hattytan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för violettfotad puderskivling

Länsvis förekomst och status för violettfotad puderskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för violettfotad puderskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mycket sällsynt art, som hittills bara är funnen i Skåne, på Öland, i Västergötland och i Närke. 25 kända aktuella lokaler i landet (2005). Knuten till exklusiva miljöer. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 300, vilket motsvarar ungefär 1 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 15 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. slutavverkningar, men också p.g.a. ändrad markanvändning, markavvattning och andra åtgärder som försämrar livsmiljön för arten. Omfattningen är dock svår att bedöma.Den uppges som sällsynt i Danmark och är inte funnen i Norge eller Finland. Även i södra och mellersta Europa (t.ex. Italien och Tyskland) anges den som sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Cystolepiota - puderskivlingar 
  • Art
    Cystolepiota bucknallii(Berk. & Broome) Singer & Clémençon - violettfotad puderskivling
    Synonymer
    Agaricus bucknallii Berk. & Broome
    violettfotad fjällskivling
    violett puderskivling

Nedbrytare i fuktig och kalkrik förna i ängsbokskog och hässlen på näringsrik mulljord. Gärna i frodiga bäckdalar. Den tycks ha mycket höga anspråk på markförhållandena och har bara hittats i kalkrika områden. I Tyskland sägs den växa i bokskog på kalkberggrund samt undvika sura och torra marker. Arten indikerar en rik och skyddsvärd miljö, som också brukar hysa många andra ovanliga svampar. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Biotopförändringar beroende på dikning, kalavverkning eller ändrad markanvändning hotar arten. Den riskerar att försvinna även vid alltför kraftig gallring, eftersom mikroklimatet då blir torrare.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens växtplatser måste säkerställas. Arten gynnas genom att hässlen, bäckraviner och liknande nyckelbiotoper i ädellövskog inte utnyttjas för skogsproduktion eller påverkas på annat sätt.
Utländska namn – DK: Violetstokket parasolhat, FI: Pyökkiukonsieni.

Bon, M. 1994. Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba, Stockholm.

Lange, J. & Lange, M. 1981. Svampflora. P.A. Norstedt & Söners förlag.

Lange, J. 1935–40. Flora.Agaricina Danica (nr 13 E). Köpenhamn.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Cystolepiota - puderskivlingar 
  • Art
    Cystolepiota bucknallii, (Berk. & Broome) Singer & Clémençon - violettfotad puderskivling
    Synonymer
    Agaricus bucknallii Berk. & Broome
    violettfotad fjällskivling
    violett puderskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.