Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vit ringspröding

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Psathyrella leucotephra
Vit ringspröding Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vit ringspröding är en ganska stor och relativt köttig spröding med tuvat växtsätt. Hatten är 3–9 cm bred, som ung halvklotformig, senare konvex till plan, hygrofan men bara svagt strimmig mot kanten som fuktig, först grå men blir snabbt blekt läderfärgad eller smutsgul. Lameller täta, relativt smalt vidväxta, som unga ljust grå men blir till slut mörka med purpurton, eggen vitflockig. Fot 5–15 mm tjock, vit, vanligen med tunn, utstående eller fastklibbad ring på övre delen, ibland kan dock velumresterna bli hängande som flockar i hattkanten. Smaken är mild. Sporerna är 8–10 x 5–6,5 µm, mörka, bönformiga sedda i profil, utan tydlig groddpor. Den har rikligt med utriforma cheilocystider. Arten saknar pleurocystider. Vit ringspröding bör inte förväxlas med den vanliga vitsprödingen (Psathyrella candolleana), som också är blek och har ett liknande växtsätt. Vitsprödingen växer dock inte lika utpräglat tuvad, är vanligen mindre och tunnare samt saknar ringen (någon gång kan dock dess velum bli hängande som en lös ring). I mikroskop ser man att vitsprödingens sporer är mindre och blekare med en tydlig groddpor.
Utbredning
Länsvis förekomst för vit ringspröding Observationer i  Sverige för vit ringspröding
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast ett fynd av arten har hittills gjorts i Sverige: vid Karlsfors, Berg i Västergötland 2001. Eftersom fruktkropparna är relativt stora och karaktäristiska och den miljö arten hör hemma i gärna besöks av mykologer kan den inte vara så förbisedd. Den måste rimligen vara mycket sällsynt i Sverige. Från övriga Norden föreligger några fynd i Danmark och den uppges även vara funnen i Finland. Anges som ”tämligen allmän” i Frankrike av Kühner & Romagnesi 1953 men är i övriga Europa spridd och sällsynt. Arten är rödlistad i Danmark och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i lövträdbaser i lövskog på basrik jord. Arten är endast känd från 2 lokaler i landet. Status oklar, men arten är av allt att döma ytterst sällsynt. Ingår i ett komplex av svårbestämda arter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Vit ringspröding växer tätt tuvad, oftast 10–30 fruktkroppar i en klunga, sällan bara några få, på eller i anslutning till murkna stubbar av olika lövträd som t.ex. ask, alm, ek, bok och hagtorn. Flera mykologer nämner också att den växer vid basen av stående stammar, ibland även levande träd. De flesta angivelser i litteraturen tyder på att den föredrar lerig, kalkhaltig mark. Lokalen i Västergötland ligger på Billingens sluttning och är en almdominerad lövskog på kalkrik, ganska fuktig mark. Fruktkropparna visar sig i juni – oktober.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Psathyrellaceae, Släkte Psathyrella (sprödingar), Art Psathyrella leucotephra (Berk. & Broome) P.D.Orton - vit ringspröding Synonymer Agaricus leucotephrus Berk. & Broome

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i lövträdbaser i lövskog på basrik jord. Arten är endast känd från 2 lokaler i landet. Status oklar, men arten är av allt att döma ytterst sällsynt. Ingår i ett komplex av svårbestämda arter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Vit ringspröding är en ganska stor och relativt köttig spröding med tuvat växtsätt. Hatten är 3–9 cm bred, som ung halvklotformig, senare konvex till plan, hygrofan men bara svagt strimmig mot kanten som fuktig, först grå men blir snabbt blekt läderfärgad eller smutsgul. Lameller täta, relativt smalt vidväxta, som unga ljust grå men blir till slut mörka med purpurton, eggen vitflockig. Fot 5–15 mm tjock, vit, vanligen med tunn, utstående eller fastklibbad ring på övre delen, ibland kan dock velumresterna bli hängande som flockar i hattkanten. Smaken är mild. Sporerna är 8–10 x 5–6,5 µm, mörka, bönformiga sedda i profil, utan tydlig groddpor. Den har rikligt med utriforma cheilocystider. Arten saknar pleurocystider. Vit ringspröding bör inte förväxlas med den vanliga vitsprödingen (Psathyrella candolleana), som också är blek och har ett liknande växtsätt. Vitsprödingen växer dock inte lika utpräglat tuvad, är vanligen mindre och tunnare samt saknar ringen (någon gång kan dock dess velum bli hängande som en lös ring). I mikroskop ser man att vitsprödingens sporer är mindre och blekare med en tydlig groddpor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vit ringspröding

Länsvis förekomst och status för vit ringspröding baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vit ringspröding

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast ett fynd av arten har hittills gjorts i Sverige: vid Karlsfors, Berg i Västergötland 2001. Eftersom fruktkropparna är relativt stora och karaktäristiska och den miljö arten hör hemma i gärna besöks av mykologer kan den inte vara så förbisedd. Den måste rimligen vara mycket sällsynt i Sverige. Från övriga Norden föreligger några fynd i Danmark och den uppges även vara funnen i Finland. Anges som ”tämligen allmän” i Frankrike av Kühner & Romagnesi 1953 men är i övriga Europa spridd och sällsynt. Arten är rödlistad i Danmark och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Psathyrellaceae  
  • Släkte
    Psathyrella - sprödingar 
  • Art
    Psathyrella leucotephra(Berk. & Broome) P.D.Orton - vit ringspröding
    Synonymer
    Agaricus leucotephrus Berk. & Broome

Vit ringspröding växer tätt tuvad, oftast 10–30 fruktkroppar i en klunga, sällan bara några få, på eller i anslutning till murkna stubbar av olika lövträd som t.ex. ask, alm, ek, bok och hagtorn. Flera mykologer nämner också att den växer vid basen av stående stammar, ibland även levande träd. De flesta angivelser i litteraturen tyder på att den föredrar lerig, kalkhaltig mark. Lokalen i Västergötland ligger på Billingens sluttning och är en almdominerad lövskog på kalkrik, ganska fuktig mark. Fruktkropparna visar sig i juni – oktober.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning eller andra ingrepp som förändrar miljön är troligen hot mot arten. Dess sällsynthet i sig är kanske det största hotet eftersom slumpfaktorer kan slå hårt.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Inga åtgärder som förändrar miljön på den kända lokalen eller på eventuella nyfunna lokaler bör företas. Arten bör eftersökas i södra Sveriges lövskogar, särskilt i kalkområden.

Arnolds, E, 2003. Fungi non delineati 26:24–26.

Bon, M. 1987. Svampar. s 268. Bonnier Alba.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1995. Pilze der Schweiz. Band 4.

Kits van Waveren, E., 1985. The Dutch, French and British species of Psathyrella. Persoonia Suppl. Vol. 2.

Kühner, R. & Romagnesi, H. 1953. Flore Analytique des Champignons Supérieurs. Paris. Lange, J. 1939. Flora Agaricina Danica Pl. 144 D. (som Stropharia hypsipoda) Orton, P.D. 1960. New check list of British Agarics and Boleti. Part III. Notes on genera and species in the list. Tran. Brit. mycol. Soc. 43 (2) p. 375.

Vesterholt, J. 2004. Danmarks Svampe. Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Psathyrellaceae  
  • Släkte
    Psathyrella - sprödingar 
  • Art
    Psathyrella leucotephra, (Berk. & Broome) P.D.Orton - vit ringspröding
    Synonymer
    Agaricus leucotephrus Berk. & Broome
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2005.