Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitaktig strimmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Horisme aquata
Vitaktig strimmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna spetsvingade mätare är närmast förväxlingsbar med en av de större arterna i samma släkte, som dock är mer gulaktig. Framvingarnas teckning är i huvudsak parallellt orienterad med ytterkanten. Från vingspetsen utgår ett vitaktigt fält som gradvis vidgas mot vingroten och det upptar som mest cirka en tredjedel av vingbredden. Framkanten är brun. Utanför det ljusare fältet utbreder sig ett mörkare fält i brunt och grått som likaså utgår från vingspetsen och når sin största bredd mitt på vingen. Sömfältet är ljusare gråbrunt med två vita linjer, den inre som följer mellanfältets plats är S-formigt krökt i höjd med den lilla svarta diskfläcken. Bakvingarna är vitaktiga med en mängd fina, gråaktiga tvärlinjer i yttre hälften och vid innerkanten. Arten kan bl.a. skiljas från längsbandad strimmätare, Horisme vitalbata, genom att den yttre tvärlinjen endast har svaga rundade utskott där den senare har tvåtandade utskott. Vingspann 22-25 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitaktig strimmätare Observationer i  Sverige för vitaktig strimmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vitaktig strimmätare är en av två rödlistade mätare knutna till fältsippa, Pulsatilla pratensis, med en för Norden unik utpostförekomst på Skånes stäppängar. Den var redan under 1800-talet känd från Skåne, sannolikt Yngsjö, varifrån Riksmuseets samlingar har två exemplar daterade 1890. Avsaknaden av arten i relativt kompletta faunalistor från nordöstra Skåne vittnar om att den inte var någon vanlig art ens vid denna tid. Vid Åhus har arten med visshet funnits kontinuerligt sedan 1920. Fjärilen förefaller vara starkt lokaltrogen med en närmast obefintlig migrationsbenägenhet. Således påträffades första exemplaret i Blekinge först 1988 vid Karlshamn. I övrigt har vitaktig strimmätare påträffats på ytterligare några förekomstområden i sydöstra Skåne, såsom vid Löderup senast 1956, Simrishamn 1941, Haväng 1956, Ravlunda 1985 (nära brinken), Blåherremölla 1986 och Balsberget 1973. Ett fynd från Mölle 1958 och Hässleholm, Vankiva 1972 kan möjligen bero på feletikettering. Arten har uppgetts från Gotland, men senare fynd saknas och denna uppgift har därför lämnats obeaktad. Vitaktig strimmätare förekommer ännu lokalt och vissa år talrikare på stäppängar i tallskogsbryn och gläntor i tallskogarna runt Åhus, främst känd från Horna fure. Denna lokal har besökts årligen av ett stort antal lepidopterologer sedan 1960-talet och fram till idag och arten är där påträffad varje år, men minskade under senare år till följd av igenväxning. Senast rapporterad därifrån 2009. Under 1995 är den även påträffad i antal vid Yngsjö. I Danmark är arten endast påträffad i ett exemplar på Nordöstsjälland 1915. Vitaktig strimmätare saknas i övrigt helt i de nordiska länderna och förekommer närmast i Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Holland. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa, i söder till Alperna och vidare österut till Kazakstan och södra Sibirien. Arten är en av många rödlistade fjärilsarter i en för Sverige unik och försvinnande livsmiljö, stäppängen, som bör ges hög prioritet vid valet av skyddsvärda miljöer i Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Vitaktig strimmätare har tidigare förekommit på betade stäppängar i södra och östra Skåne. Numera är den endast känd från tre lokaler med fältsippa (Pulsatilla pratensis) inom ett relativt begränsat område i östra delen av Skåne (nära Åhus och Ravlunda-Vitemölla). Artens överlevnadsmöjligheter minskar i takt med att de magra marker den bebor inte längre betas och växer igen. Sandstäpp har i östra Skåne minskat mycket kraftigt under 2000-talet. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (100-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-6). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (260-7900) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-24) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv)).
Ekologi
I likhet med smaragdgrön lundmätare Hemistola chrysoprasaria lever vitaktig strimmätare i skilda livsmiljöer i olika delar av Mellaneuropa beroende av värdväxtens ståndort. I Tyskland lever arten på skogsklematis, Clematis vitalba, och gulsippa, Anemone ranunculoides, i skogskanter och buskmarker, samt på fältsippa, Pulsatilla pratensis, och backsippa, Pulsatilla vulgaris, på öppna marker. I Sverige är fältsippa sannolikt den enda värdväxten. Fjärilen är förmodligen främst nattaktiv, men den är även lätt att störa till aktivitet under dagtid. Den uppsöker efter nattens svärmning gärna enstaka mindre tallplantor på de öppna stäppängarna. I nordisk litteratur anges att arten normalt endast flyger med en generation per år. I verkligheten uppträder vitaktig strimmätare normalt med två generationer per år och den är ungefär lika talrik i båda generationerna. Äldre insamlade fjärilar i museisamlingar stödjer också att två generationer per säsong är normalt. Flygperioderna infaller mellan sista veckan i maj och sista veckan i juni och igen mellan sista veckan i juli och andra veckan i augusti. Larverna utvecklas under juni-juli och igen i augusti-september. Arten övervintrar i puppstadiet. Sannolikt kläcker endast en del av pupporna från försommargenerationen under samma säsong. Överliggande puppor garanterar på så vis artens överlevnad under regniga och kyliga somrar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältsippa
· fältsippa
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Horisme, Art Horisme aquata (Hübner, 1813) - vitaktig strimmätare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Vitaktig strimmätare har tidigare förekommit på betade stäppängar i södra och östra Skåne. Numera är den endast känd från tre lokaler med fältsippa (Pulsatilla pratensis) inom ett relativt begränsat område i östra delen av Skåne (nära Åhus och Ravlunda-Vitemölla). Artens överlevnadsmöjligheter minskar i takt med att de magra marker den bebor inte längre betas och växer igen. Sandstäpp har i östra Skåne minskat mycket kraftigt under 2000-talet. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (100-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-6). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (260-7900) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-24) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv)).
Denna spetsvingade mätare är närmast förväxlingsbar med en av de större arterna i samma släkte, som dock är mer gulaktig. Framvingarnas teckning är i huvudsak parallellt orienterad med ytterkanten. Från vingspetsen utgår ett vitaktigt fält som gradvis vidgas mot vingroten och det upptar som mest cirka en tredjedel av vingbredden. Framkanten är brun. Utanför det ljusare fältet utbreder sig ett mörkare fält i brunt och grått som likaså utgår från vingspetsen och når sin största bredd mitt på vingen. Sömfältet är ljusare gråbrunt med två vita linjer, den inre som följer mellanfältets plats är S-formigt krökt i höjd med den lilla svarta diskfläcken. Bakvingarna är vitaktiga med en mängd fina, gråaktiga tvärlinjer i yttre hälften och vid innerkanten. Arten kan bl.a. skiljas från längsbandad strimmätare, Horisme vitalbata, genom att den yttre tvärlinjen endast har svaga rundade utskott där den senare har tvåtandade utskott. Vingspann 22-25 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitaktig strimmätare

Länsvis förekomst och status för vitaktig strimmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitaktig strimmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitaktig strimmätare är en av två rödlistade mätare knutna till fältsippa, Pulsatilla pratensis, med en för Norden unik utpostförekomst på Skånes stäppängar. Den var redan under 1800-talet känd från Skåne, sannolikt Yngsjö, varifrån Riksmuseets samlingar har två exemplar daterade 1890. Avsaknaden av arten i relativt kompletta faunalistor från nordöstra Skåne vittnar om att den inte var någon vanlig art ens vid denna tid. Vid Åhus har arten med visshet funnits kontinuerligt sedan 1920. Fjärilen förefaller vara starkt lokaltrogen med en närmast obefintlig migrationsbenägenhet. Således påträffades första exemplaret i Blekinge först 1988 vid Karlshamn. I övrigt har vitaktig strimmätare påträffats på ytterligare några förekomstområden i sydöstra Skåne, såsom vid Löderup senast 1956, Simrishamn 1941, Haväng 1956, Ravlunda 1985 (nära brinken), Blåherremölla 1986 och Balsberget 1973. Ett fynd från Mölle 1958 och Hässleholm, Vankiva 1972 kan möjligen bero på feletikettering. Arten har uppgetts från Gotland, men senare fynd saknas och denna uppgift har därför lämnats obeaktad. Vitaktig strimmätare förekommer ännu lokalt och vissa år talrikare på stäppängar i tallskogsbryn och gläntor i tallskogarna runt Åhus, främst känd från Horna fure. Denna lokal har besökts årligen av ett stort antal lepidopterologer sedan 1960-talet och fram till idag och arten är där påträffad varje år, men minskade under senare år till följd av igenväxning. Senast rapporterad därifrån 2009. Under 1995 är den även påträffad i antal vid Yngsjö. I Danmark är arten endast påträffad i ett exemplar på Nordöstsjälland 1915. Vitaktig strimmätare saknas i övrigt helt i de nordiska länderna och förekommer närmast i Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Holland. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa, i söder till Alperna och vidare österut till Kazakstan och södra Sibirien. Arten är en av många rödlistade fjärilsarter i en för Sverige unik och försvinnande livsmiljö, stäppängen, som bör ges hög prioritet vid valet av skyddsvärda miljöer i Sverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Melanthiini  
  • Släkte
    Horisme  
  • Art
    Horisme aquata(Hübner, 1813) - vitaktig strimmätare

I likhet med smaragdgrön lundmätare Hemistola chrysoprasaria lever vitaktig strimmätare i skilda livsmiljöer i olika delar av Mellaneuropa beroende av värdväxtens ståndort. I Tyskland lever arten på skogsklematis, Clematis vitalba, och gulsippa, Anemone ranunculoides, i skogskanter och buskmarker, samt på fältsippa, Pulsatilla pratensis, och backsippa, Pulsatilla vulgaris, på öppna marker. I Sverige är fältsippa sannolikt den enda värdväxten. Fjärilen är förmodligen främst nattaktiv, men den är även lätt att störa till aktivitet under dagtid. Den uppsöker efter nattens svärmning gärna enstaka mindre tallplantor på de öppna stäppängarna. I nordisk litteratur anges att arten normalt endast flyger med en generation per år. I verkligheten uppträder vitaktig strimmätare normalt med två generationer per år och den är ungefär lika talrik i båda generationerna. Äldre insamlade fjärilar i museisamlingar stödjer också att två generationer per säsong är normalt. Flygperioderna infaller mellan sista veckan i maj och sista veckan i juni och igen mellan sista veckan i juli och andra veckan i augusti. Larverna utvecklas under juni-juli och igen i augusti-september. Arten övervintrar i puppstadiet. Sannolikt kläcker endast en del av pupporna från försommargenerationen under samma säsong. Överliggande puppor garanterar på så vis artens överlevnad under regniga och kyliga somrar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältsippa - Pulsatilla pratensis (Viktig)
Arten hotas av igenväxning och igenplantering av betade stäppängar. Den hotas också av övergödning genom gödselspridning och av alltför intensivt betestryck, samt av upplöjning för förnyelse av vall. Arten hotas sannolikt allvarligt av den idag starkt krympande arealen med fältsippa i östra Skåne. Den riskerar att, till följd av fortsatt fragmentering av livsmiljön, försvinna av slumpmässiga orsaker. I sydöstra Skåne anses fältsippan ha minskat till följd av att vildkaninen försvunnit. Dess markstörning genom grävande är gynnsamt för grobarheten av frön hos många örter och förhindrar ett slutet växttäcke av gräsarter med vegetativ förökning. Kaninens tillbakagång anses sammanhänga med mårdens ökning under 1980-90-talens långa period med utbredd rävskabb. Arten hotas också av behovet av mark för bebyggelse och industriområden i det mycket värdefulla området mellan Yngsjö, Åhus, Kristianstad och Östra Vram där sandstäppen var en utbredd naturtyp under 1700-talet då Linné beskrev sin resa genom Skåne. En mängd unika insektsarter finns ännu i detta område och kvarvarande rester av sandstäpp hotas av markexploatering, bl.a. runt flygplatsen. De naturvårdsinriktade åtgärderna i naturreservaten tenderar att bli alltför enformigt anpassade till Jordbruksverkets krav för generell miljöersättning, där för hårt bete aldrig leder till avdrag, medan alltför lätt bete straffas.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Artens nuvarande status bör närmare undersökas genom inventering av områden med kvarvarande förekomster av fältsippa. På lokaler med kända förekomster med vitaktig strimmätare bör markägarna informeras om artens hotstatus och de negativa följder alltför intensivt bete respektive upplöjning ger för såväl värdväxt som fjäril. Extensivt bete på områden med större förekomster av fältsippa inom fjärilens totalutbredning bör uppmuntras. Ekonomisk kompensation bör utgå i form av tilläggsersättning med krav på skötselanvisningar i en åtgärdsplan, för att möjliggöra en kontinuitet av mer extensivt bete än som medges av regelverket för generell miljöersättning på alla områden med större förekomster av fältsippa inom fjärilens totala utbredningsområde. Outnyttjade betesmarker med stäppängsvegetation, vilka hotas av en tilltagande igenväxning av främst tall, bör hållas under uppsikt och vid behov röjas. Dessa åtgärder gynnar även smaragdgrön lundmätare som är knuten till samma värdväxt och livsmiljö i Skåne.
Nils Ryrholm har bidragit med värdefull information vid tredje revisionen av artfaktabladet.

Andersson, J. 1890. Bidrag till kännedomen om svenska Macrolepidopterers geografiska utbredning. Ent. Tidskr. 11(1-2): 81-86.

Burrau, N. 1937. Faunistiska notiser om Lepidoptera. Opusc. ent. 2: 153-155.

Hoffmeyer, S. 1966. De danske målere. Universitetsforlaget, Aarhus.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. IV teil; Spanner. Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Ohlsson, A. & Wedelin, M. 1996. Storfjärilar i Skåne 1995. Fazett 9(1): 1-9.

Palmqvist, G. 1990. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1989. Ent. Tidskr. 111: 61-68.

Palmqvist, G. 2010. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2009. Ent. Tidskr. 131: 5-14.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Danmarks dyreliv Bind 2. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1996. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005, 2007 & 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Melanthiini  
  • Släkte
    Horisme  
  • Art
    Horisme aquata, (Hübner, 1813) - vitaktig strimmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1996. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005, 2007 & 2012.