Photedes morrisii
Vitt stråfly
Fjärilar, Nattflyn
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Photedes, Art Photedes morrisii (Dale, 1837) - vitt stråfly Synonymer Photedes morrisii (Dale, 1837), Chortodes morrisii (Dale, 1837)
Kriterier B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Akut hotad (CR)
-
2000 Akut hotad (CR)
Dokumentation Vitt stråfly är i Fennoskandien endast känd från en handfull lokaler främst i det tätbefolkade Öresundsområdet. Arten flyger på grusiga strandängar med värdväxten rörsvingel (Festuca arundinacea). De fem kvarvarande lokalerna i Sverige är alla mer eller mindre hårt ansatta. På Klagshamnsudden håller hästverksamheten på att breda ut sig över fjärilens habitat vilket kan leda till att den betas eller trampas bort; lokalen vid Lernacken har möjligen förstörts av brobygget (trots information); Bunkeflo hotas möjligen av en soptipp som breder ut sig; lertäkten vid Ålabodarna håller på att växa igen. Strandängarna vid Gessie är möjligen fortfarande inte anfrätta av människans expansion. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1500-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 160 (144-200) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)).
Åtgärdsprogram Avslutat
Länsvis förekomst och status för vitt stråfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Vitt stråfly är en verklig klenod med en starkt begränsad världsutbredning inom små och från varandra isolerade områden. I Sverige eftersöktes och påträffades vitt stråfly först 1963 vid Bunkeflo strand söder om Malmö. Senare upptäcktes ytterligare förekomster på Klagshamnsudden i Kämpingebukten och vid Ålabodarna i Glumslöv norr om Landskrona. De främsta förekomsterna är idag de på Klagshamnsudden och vid Bunkeflo strand, samt möjligen också längre söderut vid Gässie. Där har den påträffats 2005, 2004 respektive 2000, medan fynd saknas från Ålabodarna och Kämpinge efter 1996 och 1984. Det är sällan arten låtit sig insamlas i de sedan flera år permanent placerade UV-ljusfällorna i Sydskåne, men 2010 visade sig ett exemplar vid Borrby strand. I Danmark påträffades vitt stråfly först på Mön 1909. Rikligt påträffades arten först 1939 då populationer upptäcktes på Själland, Amager och först senare på Möns klint, där arten alltjämt har livskraftiga populationer inom starkt begränsade ytor. En ny livskraftig population har påträffats på Själland i Nivåbukten mitt för Ven. Mindre populationer finns på Lolland vid Kramnitze och Rödby hamn, samt på Sydsjälland, Stevns klint. En förekomst på västra Falster, Marrebäck, är nu försvunnen p.g.a. att lokalen täckts med muddermassor. Enstaka senare fynd på Falster antyder att förekomster kan finnas i närheten. Arten påträffades också för första gången på Nordvästsjälland vid Lumsås innanför Själlands odde 2001. På Amager har arten minskat starkt genom att områdena idag utsätts för ett alltför hårt betestryck. Under 2000-talet har man sökt efter vitt stråfly på nya platser vilket gett glädjande resultat. Spridda fynd väster om Amager och på Amager antyder att den fortfarande finns i trakten. Den sammanlagda kända förekomstarealen runt västra Östersjön utgör idag mindre än 100 ha och arten måste betraktas som hårt trängd, främst genom markexploateringen runt Malmö och Köpenhamn, som i framtiden endast kan förväntas öka. Ett motsägelsefullt faktum är dock att arten mestadels förekommer på områden där strandbetet upphört och tidigare jordbruksmark fått ge plats för villastäder och industrier. I Nordeuropas kritkalkområden är arten påträffad vid Englands sydkust från Devon till Kent, vid Seines mynning i Frankrike, i södra Östersjön på Rügen i Tyskland och på de sydliga danska öarna och vid Öresunds stränder i Danmark och Sverige. Uppgifter från Kaliningrad anses av vissa författare som tvivelaktiga. I Centraleuropa förekommer vitt stråfly i södra Schweiz, östra Österrike, Tjeckien, södra Slovakien och Ungern inom några starkt begränsade områden. På Balkan förekommer den inom ett smalt bälte från norra Jugoslavien till norra Rumänien och längs Svarta havets västra och norra kust till norra Bulgarien och Krim i Ukraina. I norra Medelhavsområdet är arten påträffad lokalt i nordöstra Spanien, Italien och Grekland. Utanför Europa är arten påträffad i östra Turkestan (Kazakhstan/Uzbekistan) och sydvästra Iran. Artens ytterst begränsade världsutbredning placerar den otvivelaktigt bland de arter som vi ur ett globalt perspektiv har stort ansvar att bevara.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljNoctuoidea
-
FamiljNoctuidae - nattflyn
-
UnderfamiljNoctuinae
-
TribusApameini
-
SläktePhotedes
-
ArtPhotedes morrisii(Dale, 1837) - vitt stråflySynonymerPhotedes morrisii (Dale, 1837)Chortodes morrisii (Dale, 1837)
Den kritvita fjärilen svärmar från tidig skymning och är vanligen talrik i sin livsmiljö, som är fuktigare ängsmark med täta ruggar av värdväxten rörsvingel, Festuca arundinacea. Normalt avslutas hanarnas korta svärmning före mörkrets inbrott och det är endast mera sällan som fjärilen lockas till UV-ljus. Parningen sker på grässtrån, där honorna inväntar uppvaktande hanar, och varar cirka 30-60 minuter varefter äggläggningen påbörjas. Artens flygperiod infaller mellan sista veckan i juni och sista veckan i juli. Fjärilarna intar ingen näring och den individuella livslängden är endast cirka tio dagar. Värdväxten har ganska stor utbredning längs Östersjöns stränder i östra Sydsverige och förekommer i Danmark även på fuktmarker vid åar i inlandet, men vitt stråfly saknas i dessa miljöer och ställer uppenbarligen ytterligare krav på livsmiljön. I Danmark förekommer vitt stråfly endast i kritklinter med vattenförande lerlager och på fuktängar vid havet. Förekomsten i Skåne, Ålabodarna är belägen vid foten av en hög strandbrink med ett f.d. lertag. Den främsta förekomsten i Sverige, på Klagshamnsudden, utgörs av ett centralt beläget, öppet och tidvis uttorkat kärr på äldre tippmassor av kritkalksten. Kärret omges av torrare marker med ett delvis mycket glest växttäcke. Vid Bunkeflostrand och i Kämpingebukten förekommer arten på fuktig ängsmark vid den flackare havsstranden. Artens utvecklingsstadier har beskrivits i England där värdväxten är densamma. Halvvuxna larver har vid ett tillfälle påträffats även i Danmark och sannolikt är utvecklingen identisk i Sverige. Äggen läggs 20-50 st. per tillfälle nederst i bladskidorna av rörsvingel. Larven gnager under sensommaren minor i nedre delen av värdväxtens blad. Efter övervintringen lever den i strået vid eller något ovan markytan. Den halvvuxna larven flyttar sig ett antal gånger till nya strån och angripna strån känns igen på en missfärgning nära markytan. Predationen av parasitoider är betydande. Förpuppningen sker i en kokong längst ned i strået och puppstadiet varar 3-4 veckor. De danska larvfynden tyder på en preferens för obeskuggade plantor omgivna av bar jord. Sannolikt är arten uttorkningskänslig och beroende av hög kalkhalt i markvattnet. Orsaken till att den saknas på många till synes lämpliga strandängar vid Öresund är möjligen att saltet här ackumuleras efter tillfälliga översvämningar p.g.a. otillräcklig genomströmning av markvatten.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Öppna gräsmarker
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Åtgärdsprogram Avslutat
Bech, K., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L., Knudsen, K., Madsen, A. & Möller, H.E. 1998. Fund af Storsommerfugle i Danmark 1998. Tillägg till Lepidoptera band VII, nr 7.
Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.
Forster, W. & Wohlfahrt, T.A. 1980. Die Schmetterlinge Mitteleuropas, Eulen (Noctuidae). Franckhsches Verlagshandlung, Stuttgart.
Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges Fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Östermarie.
Franzén, M. 2007. Åtgärdsprogram för bevarande av vitt stråfly (Chortodes morrisii). Naturvårdsverket.
Hacker, H. 1989. Die Noctuidae Griechenlands. Herbipoliana 2.
Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.
Madsen, A., Bech, K., Szyska, P., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., & Möller, H.E. 2000-2006. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2000-2006. Tillägg till Lepidoptera.
Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.
Nielsen, P.S. 1988. Photedes morrisii, en av vor faunas hvide perler. Lepidoptera bd 5, 6: 199-204.
Norgaard, I. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-1986. Lepidopterologisk forening.
Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.
Palmqvist, G. 2010. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2009. Ent. Tidskr. 131: 5-14.
Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.
Skou, P. 1991. Nordens ugler (Lepidoptera: Noctuidae). Apollo books, Stenstrup.
Svensson, I. 1967. Förändringar i Sveriges storfjärilsfauna senaste tioårsperioden. Opusc. ent. 32: 233-251.
Zilli, A., Ronkay, L. & Fibiger, M. 2005. Apameini. Noctuidae Europaeae vol. 8. Entomological Press, Sorö.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2005, 2007 & 2012.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljNoctuoidea
-
FamiljNoctuidae - nattflyn
-
UnderfamiljNoctuinae
-
TribusApameini
-
SläktePhotedes
-
ArtPhotedes morrisii, (Dale, 1837) - vitt stråflySynonymerPhotedes morrisii (Dale, 1837)Chortodes morrisii (Dale, 1837)
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2005, 2007 & 2012.