Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  orange rödrock

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Ampedus nigroflavus
Orange rödrock Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmalt spolformig, blanksvart 9–13 mm lång skalbagge. Täckvingarna är vackert orangegula. Halssköldens bakhörn är utdragna i en vass spets. Antennerna är kraftigt byggda. Om arten hamnar på rygg kan den med ett tydligt hopp hamna på rätt sida igen.
Utbredning
Länsvis förekomst för orange rödrock Observationer i  Sverige för orange rödrock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Medelpad, och därutöver funnen i Norrbotten och Lule lappmark. Känd från alla de nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellan- och Sydeuropa österut till västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i vitrötad, gärna solexponerad död ved, främst i högstubbar och lågor av asp och björk i öppet läge, men också i hästkastanj, ask, lönn och alm. Utbredd från Skåne till Medelpad, och därutöver funnen i Norrbotten och Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 800 (400-2000). Förekomstarean (AOO) skattas till 3200 (1600-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i vitrötad, gärna solexponerad död ved, främst i högstubbar och lågor av asp och björk i öppet läge, men också i hästkastanj, ask, lönn och alm. Larven lever åtminstone delvis som rovdjur på andra larver av vedlevande insekter. Ett viktigt bytesdjur för larverna är larven av stubbnoshornsbagge Sinodendron cylindricum. Efter en flerårig larvutveckling sker förpuppningen på hösten och den fullbildade skalbaggen övervintrar i puppkammaren och visar sig ute i maj.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· oxel
· oxel
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Ampedus, Art Ampedus nigroflavus (Goeze, 1777) - orange rödrock Synonymer Elater nigroflavus (Goeze, 1777)

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i vitrötad, gärna solexponerad död ved, främst i högstubbar och lågor av asp och björk i öppet läge, men också i hästkastanj, ask, lönn och alm. Utbredd från Skåne till Medelpad, och därutöver funnen i Norrbotten och Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 800 (400-2000). Förekomstarean (AOO) skattas till 3200 (1600-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Livskraftig (LC).
En långsmalt spolformig, blanksvart 9–13 mm lång skalbagge. Täckvingarna är vackert orangegula. Halssköldens bakhörn är utdragna i en vass spets. Antennerna är kraftigt byggda. Om arten hamnar på rygg kan den med ett tydligt hopp hamna på rätt sida igen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för orange rödrock

Länsvis förekomst och status för orange rödrock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för orange rödrock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Medelpad, och därutöver funnen i Norrbotten och Lule lappmark. Känd från alla de nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellan- och Sydeuropa österut till västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Ampedini  
  • Släkte
    Ampedus  
  • Art
    Ampedus nigroflavus(Goeze, 1777) - orange rödrock
    Synonymer
    Elater nigroflavus (Goeze, 1777)

Larvutvecklingen sker i vitrötad, gärna solexponerad död ved, främst i högstubbar och lågor av asp och björk i öppet läge, men också i hästkastanj, ask, lönn och alm. Larven lever åtminstone delvis som rovdjur på andra larver av vedlevande insekter. Ett viktigt bytesdjur för larverna är larven av stubbnoshornsbagge Sinodendron cylindricum. Efter en flerårig larvutveckling sker förpuppningen på hösten och den fullbildade skalbaggen övervintrar i puppkammaren och visar sig ute i maj.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Arten är beroende av gamla grova, döda högstubbar av lövträd. Främsta orsaken till dess tillbakagång torde vara att äldre asp och vårtbjörk blivit sällsyntare i skogen. Ett allvarligt problem på sikt är det pågående generationsskiftet i landets alléer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Äldre lövskogsbestånd bör bevaras, gamla lövträd lämnas och lövträdshögstubbar skapas i samband med slutavverkningar. Det är dessutom viktigt att alléer successivt föryngras och att gamla träd tillåts stå kvar även när de är döende och döda (efter att de säkerhetsbeskurits).

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 29–42.

Baranowski, R. 1980. Intressanta skalbaggsfynd 5. Ent. Tidskr. 101: 99–106.

Bruce, N. 1944. Några data från insamlingsresor för Riksmuseum jämte förteckning över nyfynd för land och landskap. Ent. Tidskr. 65: 9–28 Lindroth, C. H. 1924. Coleopterologiska notiser. Ent. Tidskr. 45: 131–138.

Lundberg, S. 1973. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar. 14 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 94: 28–33.

Lundberg, S. 1981. Sällsynta skalbaggar i Halltorps hage. Ent. Tidskr. 102: 135–137.

Martin, O. 1989. Smaeldere (Coleoptera, Elateridae) fra gammel lövskog i Danmark. Ent. Medd. 57(1–2): 79–81.

Nilsson, S.G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet – Svenska knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 81–97 Nylander, U. 1953. Notiser om sällsyntare skalbaggar. Ent. Tidskr. 74: 81–85.

Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid Nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63: 1–59.

Palm, T. 1947. Systematiska studier över svenska Elater-arter (Col. Elateridae.). Ent. Tidskr. 68: 155–170.

Palm, T. 1948. Eicolyctus brunneus Gyll. (Col. Cucujidae) funnen i Sverige. Ent. Tidskr. 69: 207-211.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. VI. Ent. Tidskr. 72: 39–53.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74: 8–23.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VIII. Ent. Tidskr. 74: 171–186.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rinden-Käfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. suppl. XVI.

Widgren, Å. 1990. Göholm. Naturvärden och markhistoria. Länsstyrelsen i Blekinge län 1990:2.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski & Bengt Ehnström 1994. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Ampedini  
  • Släkte
    Ampedus  
  • Art
    Ampedus nigroflavus, (Goeze, 1777) - orange rödrock
    Synonymer
    Elater nigroflavus (Goeze, 1777)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski & Bengt Ehnström 1994. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.