Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fyrfläckig dyngbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar Aphodius quadriguttatus
Fyrfläckig dyngbagge Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,5-5 mm lång bladhorning med kullrig, cylindrisk kroppsform och kraftiga grävben (som dock är påfallande långa och slanka jämfört med flertalet dyngbaggar). Färgen är bland svenska dyngbaggar omisskännlig: kropp svart, ben, halssköldens framhörn och vardera två stora fläckar på varje täckvinge ljust rödgula.
Utbredning
Länsvis förekomst för fyrfläckig dyngbagge Observationer i  Sverige för fyrfläckig dyngbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast funnen i Skåne och på Öland. En gammal fynduppgift från Västergötland är troligen felaktig. 1800-talsfynd från södra och västra Skåne (Kåseberga, Kävlinge) visar att arten tidigare varit mer utbredd. Även under 1900-talets senare hälft minskande, och återfynd saknas från tidigare individrika förekomster i östra Skåne (Degeberga, Fjälkinge, Ivö). Efter 1990 är arten endast funnen på ett litet antal lokaler i den östskånska sandstäppen. 2001 upptäcktes arten dessutom en population på mellersta Öland, där dyngbaggefaunan är så välundersökt att det är osannolikt att det rör sig om en gammal förbisedd förekomst. Närmast i Danmark och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellan- och Sydeuropa och Nordafrika österut till Kina och östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
I spillning på torr, öppen, vegetationsfattig sandmark. En starkt värmekrävande art, länge endast känd från södra och östra Skåne. Starkt minskande under 1900-talet, och de senaste årtiondena endast funnen på ett litet antal lokaler i den östskånska sandstäppen. Nyligen dessutom upptäckt på Öland, men där endast på två mycket begränsad lokaler. Hotas framför allt av nerläggning av betesmark, men också av ändringar i betesdriften (t.ex. minskande betestryck). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (80-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Lever i spillning på öppen, torr betesmark. Främst på rena sandmarker med kortbetad vegetation och ett brutet vegetationstäcke med talrika markblottor, t.ex. borsttåtelhed eller sandstäpp, men också på alvartorrängar. Ofta tillsammans med månhornsbagge (Copris lunaris). I Sverige är arten främst funnen i fårspillning, men också i kospillning. Arten övervintrar sannolikt som fullvuxen och påträffas från maj till augusti med en markant topp i maj–juni.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· får
· får
· nötkreatur
· nötkreatur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Scarabaeidae (bladhorningar), Släkte Aphodius, Art Aphodius quadriguttatus (Herbst, 1783) - fyrfläckig dyngbagge Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation I spillning på torr, öppen, vegetationsfattig sandmark. En starkt värmekrävande art, länge endast känd från södra och östra Skåne. Starkt minskande under 1900-talet, och de senaste årtiondena endast funnen på ett litet antal lokaler i den östskånska sandstäppen. Nyligen dessutom upptäckt på Öland, men där endast på två mycket begränsad lokaler. Hotas framför allt av nerläggning av betesmark, men också av ändringar i betesdriften (t.ex. minskande betestryck). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (80-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Konventioner Typisk art i 6120 Sandstäpp (Kontinental region (CON))
Åtgärdsprogram Fastställt
En 3,5-5 mm lång bladhorning med kullrig, cylindrisk kroppsform och kraftiga grävben (som dock är påfallande långa och slanka jämfört med flertalet dyngbaggar). Färgen är bland svenska dyngbaggar omisskännlig: kropp svart, ben, halssköldens framhörn och vardera två stora fläckar på varje täckvinge ljust rödgula.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fyrfläckig dyngbagge

Länsvis förekomst och status för fyrfläckig dyngbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fyrfläckig dyngbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast funnen i Skåne och på Öland. En gammal fynduppgift från Västergötland är troligen felaktig. 1800-talsfynd från södra och västra Skåne (Kåseberga, Kävlinge) visar att arten tidigare varit mer utbredd. Även under 1900-talets senare hälft minskande, och återfynd saknas från tidigare individrika förekomster i östra Skåne (Degeberga, Fjälkinge, Ivö). Efter 1990 är arten endast funnen på ett litet antal lokaler i den östskånska sandstäppen. 2001 upptäcktes arten dessutom en population på mellersta Öland, där dyngbaggefaunan är så välundersökt att det är osannolikt att det rör sig om en gammal förbisedd förekomst. Närmast i Danmark och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellan- och Sydeuropa och Nordafrika österut till Kina och östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Aphodiinae  
  • Tribus
    Aphodiini  
  • Släkte
    Aphodius  
  • Art
    Aphodius quadriguttatus(Herbst, 1783) - fyrfläckig dyngbagge

Lever i spillning på öppen, torr betesmark. Främst på rena sandmarker med kortbetad vegetation och ett brutet vegetationstäcke med talrika markblottor, t.ex. borsttåtelhed eller sandstäpp, men också på alvartorrängar. Ofta tillsammans med månhornsbagge (Copris lunaris). I Sverige är arten främst funnen i fårspillning, men också i kospillning. Arten övervintrar sannolikt som fullvuxen och påträffas från maj till augusti med en markant topp i maj–juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· får - Ovis aries (Viktig)
· nötkreatur - Bos taurus (Viktig)
Hotas framför allt av nerläggning av betesmark, men också av ändringar i betesdriften. Minskningen av arealen betesmark har slagit särskilt hårt mot de magra, sandiga markerna. Det generellt sett lägre betestrycket i dagens betesmarker leder dessutom till en tätare vegetationsstruktur med färre markblottor och ett mindre gynnsamt mikroklimat. Då artens fortplantningsperiod är under våren och försommaren, kan ett alltför sent betespåsläpp vara negativt. Användandet av avmaskningsmedel (avermectiner) utgör en ytterligare belastning på populationer som redan är hårt trängda.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Upprätthåll en adekvat hävd av magra, ogödslade naturbetesmarker, och undvik användandet av avmaskningsmedel. Arten är tillsammans med sex andra dynglevande skalbaggar föremål för ett åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram Fastställt

Landin, B. -O. 1957. Bladhorningar. Svensk Insektfauna. Rekv. nr 46. Stockholm.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Ljungberg, H. 2007. Åtgärdsprogram för dynglevande skalbaggar. Naturvårdsverket, Rapport 5689.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VIII. Ent. Tidskr. 74: 171–186.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2005, 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Aphodiinae  
  • Tribus
    Aphodiini  
  • Släkte
    Aphodius  
  • Art
    Aphodius quadriguttatus, (Herbst, 1783) - fyrfläckig dyngbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2005, 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.