Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trögmyra

Organismgrupp Steklar, Myror Myrmecina graminicola
Trögmyra Steklar, Myror

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arbetare: Längd 3 mm. En mycket robust myra med kraftiga längsåsar på huvudet och mellankroppen. Huvudet är brett med svagt insvängd bakkant. Mellankroppen är också bred framtill och har markerade ”skuldror”. Kroppen är nästan svart, på vissa ställen (särskilt huvudets främre del, petiolus och postpetiolus) med en rödbrun ton. Käkar, ben och antenner är ljust rödbruna. Hela myran är starkt hårig. Munskölden har två brett åtskilda och framåt divergerande åsar som löper ut i en tand i framkanten, och mellan dem finns en mindre tand. Längst ned på huvudets sidor finns ett glatt parti som avgränsas från huvudets undersida av en längsås. Antennerna har en tresegmenterad klubba. Petiolus form är mycket karakteristisk; nästan rektangulär sedd uppifrån och vinklad som en låg husgavel sedd från sidan. På postpetiolus undersida finns ett litet, framåtriktat utskott. Mellankroppens ryggtaggar är kraftiga.

Drottning: Längd 3–4 mm. Förekommer i två former. Den ena har mörkbruna vingar och ett för myrdrottningar normalt utseende. Den andra saknar vingar och varierar från att i övrigt se ut som en normal drottning till att likna en arbetare, men med något större ögon. Av dessa är det endast den vingade formen som med säkerhet förekommer i Norden. I fråga om färg och andra arttypiska karaktärer liknar drottningen arbetaren.

Hane: Längd 3,5 mm. Svart, glatt och glänsande med mörkbruna vingar (mörkare än hos någon annan nordisk myra). Käkar, antenner, ben och könsorgan är något ljusare än kroppen i övrigt. Kroppen är kraftigt hårig. Käkarna är reducerade till ett par kulformiga bildningar, men ryggtaggarna är välutvecklade. Ögon och punktögon är påfallande stora.
Utbredning
Observationer i  Sverige för trögmyra
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredningsområde omfattar Nordafrika och Europa, varifrån det sträcker sig österut till Mindre Asien och Kaukasus samt vidare till Korea och Japan. Norrut förekommer arten i södra England, Danmark, Norge och sydligaste Sverige (upp till Västergötland och Gotland).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Känd från en handfull lokaler i Sverige. Arten är mycket svår att hitta (individfattiga samhällen; individerna rör sig långsamt; arbetare spelar gärna döda) och kan därför förmodas vara avsevärt mer vanlig än fynden anger. Tycks inte heller ha några större krav på biotop. Tidigare flera fynd men endast aktuella fynd från Göteborg och Gotland (flera lokaler) kan möjligen tyda på en faktisk tillbakagång men också på bristande eftersök. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Trögmyra Myrmecina graminicola förekommer i gles skog, buskmark eller helt öppna miljöer. Samhällena är små med ett 50-tal arbetare och en normal eller några ovingade drottningar. Boet anläggs i marken, ofta under en sten. Som namnet antyder rör sig trögmyran långsamt. När den störs spelar den död genom att rulla ihop sig, och den är då förmodligen väl skyddad mot rovinsekter genom sitt kraftiga hudpansar. Svärmningen sker från början av augusti till mitten av september. Ovingade drottningar och även en del normala drottningar parar sig vid boet genom att locka till sig hanar med könsferomon.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Formicidae (myror), Släkte Myrmecina (skrynkelmyror), Art Myrmecina graminicola (Latreille, 1802) - trögmyra Synonymer Myrmicina graminicola Latreille, 1802, Formica graminicola Latreille, 1802

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Känd från en handfull lokaler i Sverige. Arten är mycket svår att hitta (individfattiga samhällen; individerna rör sig långsamt; arbetare spelar gärna döda) och kan därför förmodas vara avsevärt mer vanlig än fynden anger. Tycks inte heller ha några större krav på biotop. Tidigare flera fynd men endast aktuella fynd från Göteborg och Gotland (flera lokaler) kan möjligen tyda på en faktisk tillbakagång men också på bristande eftersök. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Arbetare: Längd 3 mm. En mycket robust myra med kraftiga längsåsar på huvudet och mellankroppen. Huvudet är brett med svagt insvängd bakkant. Mellankroppen är också bred framtill och har markerade ”skuldror”. Kroppen är nästan svart, på vissa ställen (särskilt huvudets främre del, petiolus och postpetiolus) med en rödbrun ton. Käkar, ben och antenner är ljust rödbruna. Hela myran är starkt hårig. Munskölden har två brett åtskilda och framåt divergerande åsar som löper ut i en tand i framkanten, och mellan dem finns en mindre tand. Längst ned på huvudets sidor finns ett glatt parti som avgränsas från huvudets undersida av en längsås. Antennerna har en tresegmenterad klubba. Petiolus form är mycket karakteristisk; nästan rektangulär sedd uppifrån och vinklad som en låg husgavel sedd från sidan. På postpetiolus undersida finns ett litet, framåtriktat utskott. Mellankroppens ryggtaggar är kraftiga.

Drottning: Längd 3–4 mm. Förekommer i två former. Den ena har mörkbruna vingar och ett för myrdrottningar normalt utseende. Den andra saknar vingar och varierar från att i övrigt se ut som en normal drottning till att likna en arbetare, men med något större ögon. Av dessa är det endast den vingade formen som med säkerhet förekommer i Norden. I fråga om färg och andra arttypiska karaktärer liknar drottningen arbetaren.

Hane: Längd 3,5 mm. Svart, glatt och glänsande med mörkbruna vingar (mörkare än hos någon annan nordisk myra). Käkar, antenner, ben och könsorgan är något ljusare än kroppen i övrigt. Kroppen är kraftigt hårig. Käkarna är reducerade till ett par kulformiga bildningar, men ryggtaggarna är välutvecklade. Ögon och punktögon är påfallande stora.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för trögmyra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredningsområde omfattar Nordafrika och Europa, varifrån det sträcker sig österut till Mindre Asien och Kaukasus samt vidare till Korea och Japan. Norrut förekommer arten i södra England, Danmark, Norge och sydligaste Sverige (upp till Västergötland och Gotland).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Myrmecina - skrynkelmyror 
  • Art
    Myrmecina graminicola(Latreille, 1802) - trögmyra
    Synonymer
    Myrmicina graminicola Latreille, 1802
    Formica graminicola Latreille, 1802

Trögmyra Myrmecina graminicola förekommer i gles skog, buskmark eller helt öppna miljöer. Samhällena är små med ett 50-tal arbetare och en normal eller några ovingade drottningar. Boet anläggs i marken, ofta under en sten. Som namnet antyder rör sig trögmyran långsamt. När den störs spelar den död genom att rulla ihop sig, och den är då förmodligen väl skyddad mot rovinsekter genom sitt kraftiga hudpansar. Svärmningen sker från början av augusti till mitten av september. Ovingade drottningar och även en del normala drottningar parar sig vid boet genom att locka till sig hanar med könsferomon.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Buskmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Med tanke på att så lite är känt om arten är det svårt att peka på något direkt hot mot den. Stark igenväxning av träd- och buskskikt är säkerligen förödande för dess existens, likaså uppkomsten av ett högt fältskikt.
Gynna kreatursbete i områden där arten förekommer. Det är förmodligen av betydelse att bevara ett artrikt buskskikt i betesmarkerna och åtminstone inte helt ta bort buskarna.
Etymologi: graminicola = som lever i gräs; gramen (lat.) = gräs; suffixet -cola (lat.).

Uttal: [Myrmésina graminícola].

Buschinger, A. & Schreiber, M. 2002. Queen polymorphism and queen-morph related facultative polygyny in the ant Myrmecina graminicola (Hymenoptera, Formicidae). – Insectes Sociaux 49: 344–353.

Collingwood, C. A. 1979. The Formicidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 8.

Douwes, P. 1995. Sveriges myror. Ent. Tidskr. 116(3): 83–99.

Douwes, P. 2012. Myrmecina graminicola trögmyra, s. 96–97. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar. Hymenoptera: Formicidae–Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Lohmander, H. 1948. Berättelse för år 1947. Göteborgs musei årstryck 1948. s. 19–21.

Seifert, B. 1996. Ameisen: beobachten, bestimmen. Naturbuch Verlag, Augsburg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Per Douwes 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Myrmecina - skrynkelmyror 
  • Art
    Myrmecina graminicola, (Latreille, 1802) - trögmyra
    Synonymer
    Myrmicina graminicola Latreille, 1802
    Formica graminicola Latreille, 1802
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Per Douwes 2012.