Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blodbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Nivellia sanguinosa
Blodbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vacker, långsmal skalbagge som är djupsvart med blodröda täckvingar. De kraftigt byggda antennerna är nästan lika långa som den 10–14 mm långa kroppen. På täckvingarna syns ett par svaga längsstrimmor vilket skiljer den blodröda blombocken från de betydligt allmännare arterna tegelröd och svartkantad blombock (Anoplodera sanguinolenta och A. reyi), som den annars liknar.
Utbredning
Länsvis förekomst för blodbock Observationer i  Sverige för blodbock
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Tidigare känd från Västergötland, Dalarna, Hälsingland och Härjedalen. De senaste fynden gjordes vid Brunnsvik i Dalarna och Los i Hälsingland. Ej funnen i landet efter 1950. Den är dessutom påträffad i mellersta Norge (även nya fynd), Finland (nyare fynd från nordöstra delen av landet) och Ryssland. Arten finns även på några lokaler i Karpaterna och Alperna samt i nordöstra Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Larvutvecklingen sker i ganska torr och lös vitrötad ved i döda lövträdsstammar av ganska klena dimensioner, i al, hägg, björk, asp och hassel. Känd från Västergötland, Dalarna, Hälsingland och Härjedalen. Ej funnen i landet efter 1950. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Larvutvecklingen sker i ganska torr och lös vitrötad ved i döda lövträdsstammar av ganska klena dimensioner, i al, hägg, björk, asp och hassel. Larvutvecklingen sträcker sig över minst två år. Förpuppningen sker i slutet av maj och den fullbildade skalbaggen visar sig i blommor från mitten av juni till början av juli. Den besöker vita blommor som till exempel hundkäx och rönn samt även midsommarblomster.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gråal
· gråal
· hassel
· hassel
· hägg
· hägg
· popplar
· popplar
· prunusar
· prunusar
· skogsalm
· skogsalm
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Nivellia, Art Nivellia sanguinosa (Gyllenhal, 1827) - blodbock Synonymer tegelröd blombock, blodröd blombock

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i ganska torr och lös vitrötad ved i döda lövträdsstammar av ganska klena dimensioner, i al, hägg, björk, asp och hassel. Känd från Västergötland, Dalarna, Hälsingland och Härjedalen. Ej funnen i landet efter 1950. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En vacker, långsmal skalbagge som är djupsvart med blodröda täckvingar. De kraftigt byggda antennerna är nästan lika långa som den 10–14 mm långa kroppen. På täckvingarna syns ett par svaga längsstrimmor vilket skiljer den blodröda blombocken från de betydligt allmännare arterna tegelröd och svartkantad blombock (Anoplodera sanguinolenta och A. reyi), som den annars liknar.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för blodbock

Länsvis förekomst och status för blodbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blodbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare känd från Västergötland, Dalarna, Hälsingland och Härjedalen. De senaste fynden gjordes vid Brunnsvik i Dalarna och Los i Hälsingland. Ej funnen i landet efter 1950. Den är dessutom påträffad i mellersta Norge (även nya fynd), Finland (nyare fynd från nordöstra delen av landet) och Ryssland. Arten finns även på några lokaler i Karpaterna och Alperna samt i nordöstra Polen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Nivellia  
  • Art
    Nivellia sanguinosa(Gyllenhal, 1827) - blodbock
    Synonymer
    tegelröd blombock
    blodröd blombock

Larvutvecklingen sker i ganska torr och lös vitrötad ved i döda lövträdsstammar av ganska klena dimensioner, i al, hägg, björk, asp och hassel. Larvutvecklingen sträcker sig över minst två år. Förpuppningen sker i slutet av maj och den fullbildade skalbaggen visar sig i blommor från mitten av juni till början av juli. Den besöker vita blommor som till exempel hundkäx och rönn samt även midsommarblomster.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· prunusar - Prunus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Artens tillbakagång beror troligen på ett minskat lövinslag i brukad skog. Möjligen var arten främst knuten till äldre faser av lövbrännor med rik förekomst av självgallringstammar av olika lövträd. En ökad slutenhet i skogsmiljöer kan också ha missgynnat arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 58–59.

Lindroth, C. H. 1950. Föreningsmeddelanden. Ent. Tidskr. 71: 81.

Sjöberg, O. 1962. Coleoptera från Hälsingland och Hamra Kapellag. Ent. Tidskr. Suppl. 2: 125.

Svácha, R. & Danilevsky, M. 1989. Cerambycoid Larvae of Europe and Soviet Union (Coleoptera, Cerambycoidea). Del. 3. Acta Univers. Carol., Biolog. 32: 184.

Wikars, L.-O. 1992. Skogsbränder och insekter. Ent. Tidskr. 113: 8.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Nivellia  
  • Art
    Nivellia sanguinosa, (Gyllenhal, 1827) - blodbock
    Synonymer
    tegelröd blombock
    blodröd blombock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.