Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kuvertbyggarslända

Organismgrupp Sländor, Nattsländor Tricholeiochiton fagesii
Kuvertbyggarslända Sländor, Nattsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven kan bli 4 mm lång. Bakkroppen är vit, huvud och pronotum är gula. Benen är mycket långa och smala. Huset är platt och fyrkantigt, som ett kuvert. Det är tillverkat av sekret och är helt genomskinligt. Pupphuset liknar larvhuset, men har en fästanordning i varje hörn. Sländan har smala mycket håriga vingar och korta antenner. Framvingens längd är för hanen 3 mm. Sländans vingar ligger vid vila som ett v-format tak över kroppen.
Utbredning
Observationer i  Sverige för kuvertbyggarslända
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kuvertbyggarslända är känd från Skåne, Gotland, Östergötland. Södermanland, Uppland, Västmanland, Värmland, Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Torne Lappmark. Arten har inte påträffats i Norge men däremot i Danmark och östra Finland. Den förekommer sannolikt glest spridd i Nord- och Mellaneuropa samt i västra delarna av Ryssland. Arten är vanlig i Volgadeltat och noterad i närheten av Kaspiska havet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ekologi
Larverna bygger genomskinliga, kuvertlikande hus. Deras föda utgöres bland annat av förmultnade växtdelar och mikroskopisk påväxt. De lever huvudsakligen i mycket små och grunda sjöar med ytterst tät vegetation dominerad av starr (Carex) och bladvass (Phragmites). Fynd av enstaka individer har dock även gjorts i vegetationsrika vikar av medelstora rinnande vatten. Fyndlokalernas mycket mjuka bottnar utgörs till övervägande delen av stora mängder mer eller mindre nedbrutna växtdelar och alstrar därför ofta stora mängder metangas. Lokalerna omgärdas i huvudsak av öppna marker med tät buskvegetation närmast stränderna. De kännetecknas främst av mycket klart vatten och, frånsett effekter av den naturliga nedbrytningen av organiskt material, är rena och oförsurade. Den övriga faunan vid fyndlokalerna domineras av sötvattensgåsugga (Asellus aquaticus), dagsländan Caenis horaria, igeln Theromyzon tessulatum och Eurycercus lamellatus (Cladocera). I England, där kuvertbyggarslända anges som sällsynt, påträffas arten i vegetationsrika, stillastående vatten.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Trichoptera (nattsländor), Familj Hydroptilidae (smånattsländor), Släkte Tricholeiochiton, Art Tricholeiochiton fagesii (Guinard, 1879) - kuvertbyggarslända Synonymer

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larven kan bli 4 mm lång. Bakkroppen är vit, huvud och pronotum är gula. Benen är mycket långa och smala. Huset är platt och fyrkantigt, som ett kuvert. Det är tillverkat av sekret och är helt genomskinligt. Pupphuset liknar larvhuset, men har en fästanordning i varje hörn. Sländan har smala mycket håriga vingar och korta antenner. Framvingens längd är för hanen 3 mm. Sländans vingar ligger vid vila som ett v-format tak över kroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för kuvertbyggarslända

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kuvertbyggarslända är känd från Skåne, Gotland, Östergötland. Södermanland, Uppland, Västmanland, Värmland, Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Torne Lappmark. Arten har inte påträffats i Norge men däremot i Danmark och östra Finland. Den förekommer sannolikt glest spridd i Nord- och Mellaneuropa samt i västra delarna av Ryssland. Arten är vanlig i Volgadeltat och noterad i närheten av Kaspiska havet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Hydroptiloidea  
  • Familj
    Hydroptilidae - smånattsländor 
  • Släkte
    Tricholeiochiton  
  • Art
    Tricholeiochiton fagesii(Guinard, 1879) - kuvertbyggarslända

Larverna bygger genomskinliga, kuvertlikande hus. Deras föda utgöres bland annat av förmultnade växtdelar och mikroskopisk påväxt. De lever huvudsakligen i mycket små och grunda sjöar med ytterst tät vegetation dominerad av starr (Carex) och bladvass (Phragmites). Fynd av enstaka individer har dock även gjorts i vegetationsrika vikar av medelstora rinnande vatten. Fyndlokalernas mycket mjuka bottnar utgörs till övervägande delen av stora mängder mer eller mindre nedbrutna växtdelar och alstrar därför ofta stora mängder metangas. Lokalerna omgärdas i huvudsak av öppna marker med tät buskvegetation närmast stränderna. De kännetecknas främst av mycket klart vatten och, frånsett effekter av den naturliga nedbrytningen av organiskt material, är rena och oförsurade. Den övriga faunan vid fyndlokalerna domineras av sötvattensgåsugga (Asellus aquaticus), dagsländan Caenis horaria, igeln Theromyzon tessulatum och Eurycercus lamellatus (Cladocera). I England, där kuvertbyggarslända anges som sällsynt, påträffas arten i vegetationsrika, stillastående vatten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand

Sannolikt hotas arten av försurning och förorening av de vattendrag där den lever. Det mycket klara vattnet på fyndplatserna indikerar att den missgynnas av grumlighet.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
Det är angeläget att verka internationellt för minskade utsläpp av svavel och kväve. Vid de få vatten som idag hyser arten bör man bibehålla buskbevuxna skyddszoner längs stränderna. Vidare bör man undvika vegetationsrensning och verksamheter som leder till grumling av vattnet. Arten behöver studeras närmare i syfte att lära känna dess känslighet för olika miljöstörningar.

Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket rapport nr 4345: 145, 195.

Illies, J. (ed.) (1978). Limnofauna Europaea. 2nd edn. Fisher, Stuttgart.

Malicky, H.1983. Atlas of European Trichoptera. Dr. W. Junk Publishers. The Hauge-Boston.-London. 298pp.

Wallace, I.D., Wallace, B. & Philipson, G.N. 1990. A key to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshw. Biol. Ass. No.51. 237pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär-Erik Lingdell 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Hydroptiloidea  
  • Familj
    Hydroptilidae - smånattsländor 
  • Släkte
    Tricholeiochiton  
  • Art
    Tricholeiochiton fagesii, (Guinard, 1879) - kuvertbyggarslända
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär-Erik Lingdell 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.