Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brugd

Organismgrupp Fiskar Cetorhinus maximus
Brugd Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brugd är Sveriges största fiskart och blir åtminstone tolv meter lång. Den påträffas regelbundet i Skagerrak och skiljs från andra svenska hajarter på de långa gälspringorna som når ända upp på nacken, de små ögonen och det enorma gapet.

Den största brugden som påträffats var drygt 12 m, men oftast är de vuxna djuren mellan 7 och 9 meter långa. Brugd är den största fiskarten i Sverige och näst valhaj Rhincodon typus världens största fisk. Längduppgifterna för större exemplar är dock ofta omöjliga att verifiera. Kroppen är spolformig med lång och spetsig nos, påfallande små ögon och långa gälspringor som når upp på nacken. Främre ryggfenan och bröstfenorna är måttligt långa, medan bakre ryggfenan, analfenan och bukfenorna är korta och smala. Övre stjärtfenloben är något längre än den undre och har en inskärning i bakkanten nära spetsen, men totalintrycket är en närmast månskäreformig stjärtfena. Längs stjärtspolen löper på vardera sidan en kraftig sidoköl. Munnen är påfallande stor och bred. Tänderna är talrika (203-255 rader i överkäken, 223-230 i underkäken) men mycket små; de i mitten av varje käke är korta och trekantiga, de mot sidorna är mer koniska och aningen bakåtböjda. Även de långa gälräfständerna är talrika. Ungarna har en särskilt lång, snabelliknande nos, men inom något år har de fått det vuxna utseendet.
Ryggen och kroppssidorna är gråbruna, ofta spräckliga, men kan variera i olika mörka toner. Undersidan har samma färg men kan i varierande grad vara ljusare till nästan vit.
Utbredning
Länsvis förekomst för brugd Observationer i  Sverige för brugd
Svensk förekomst
Tillfällig förekomst (alt. kvarstående)
Brugd från Nordatlanten simmar in i Skagerrak under vintern och kan då även ta sig ned till Hallands och Skånes kuster. En brugd som fångades vid Möja i Stockholms skärgård i januari 1960 är den enda kända individ som simmat långt in i Östersjön. Arten förekommer regelbundet längs norska kusten och i Nordsjön. Den globala utbredningen innefattar norra och södra Atlanten, Medelhavet samt norra och södra Stilla havet, men inte Indiska oceanen, dvs. den är antitropisk.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A2abd; D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Brugd förekommer i de tempererade delarna av Atlanten och Stilla havet. Förekomsterna är koncenterade till shelferna och kontinentalsockeln och arten kan samlas i stora grupper i områden med uppvällande vatten. Brugd förekommer regelbundet, men numera i relativt litet antal, i norra delen av Nordsjön, Norska havet och mera tillfälligt in i Skagerrak. Arten är en sällsynt besökare längs den svenska Västkusten och enstaka djur har siktats ända in i norra Östersjön (Möja 1960). Historiskt i Västeuropa kan man se mera intensiva perioder med riktat fiske (några hundra individer om året i ca 20 år) följda av sekellånga perioder med utarmade bestånd. Under perioden 1959-1980 fångade norska fiskare mellan 1266 och 4266 brugdar per år. I början av 1990-talet låg fångsterna på strax över 600 brugdar per år för att år 2001 ha sjunkit till endast 36 ex. Det riktade fisket har numera upphört, och sedan 2006 råder nollkvot inom EU. Fortfarande landas dock enstaka exemplar som bifångst. Totalt sett bedöms beståndet i nordöstra Atlanten ha minskat med mer än 90 % under 1900-talet. Det finns inga uppgifter om hur stor populationsminskningen har varit i Sverige, men eftersom Sverige ligger i den extrema ytterkanten av artens utbredningsområde bedöms populationsminskningen vara minst lika stor som i Nordostatlanten i stort. Fångstförbud i svenska vatten råder sedan 2004 (Fifs 2004:36). Brugd är listad i CITES bilaga 2 vilket innebär att all handel är strikt reglerad. Antalet reproduktiva individer skattas till 25 (0-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet lokalområden (förmodligen har enskilda populationer/grupper slagits ut helt.) och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Akut hotad (CR) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (A2abd; D). Global rödlistningskategori: EN A2ad (2001).
Ekologi
Brugd är en specialiserad planktonfiltrerare som huvudsakligen lever ovanför kontinentalsockeln i tempererade hav. Den äter genom att spärra upp det enorma gapet och simma framåt genom täta bestånd av djurplankton. Plankton fångas upp av gälräfständerna, medan vattnet flödar ut genom de särskilt långa gälspringorna. Man bedömer att en brugd kan sila igenom 2 000 kubikmeter vatten per timme. Arten är förmodligen beroende av täta planktonmassor. Gälräfständerna förnyas vintertid genom att de gamla släpps och nya så småningom växer ut. Varför, hur snabbt eller hur ofta det sker vet man inte. Man vet inte heller vad brugden lever av under perioder då den saknar gälräfständer; troligen äter den ingenting utan lever på upplagrat fett. Under vintern simmar brugdarna omkring utmed kontinentalsockelbranten och inte i ytvattnen som på sommaren. Brugd gör långa vandringar mellan de områden där den söker föda. Arten rör sig ofta i stora grupper, ibland fler än 100 individer. Man har också observerat att den kan göra höga hopp upp i luften, möjligen för att skaka av sig havsnejonögon. Brugd får sin flytkraft från den oljerika levern som utgör 25 % av kroppsvikten.
Artens fortplantning är ofullständigt studerad, men den är med säkerhet vivipar. Parningen sker under våren, och dräktighetsperioden är tre år eller längre. Den enda dräktiga hona som studerats födde fem levande och en död unge, vilka var 1,5-2 meter långa. Beräkningar av när könsmognaden infaller varierar. Förmodligen blir hanarna könsmogna först vid 12-16 års ålder och 4-7 meters längd, honorna vid 20 års ålder och åtta meters längd. Det finns dock delade meningar om hur brugd ska åldersbestämmas.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· hoppkräftor
· hoppkräftor
· kräftdjur
· kräftdjur
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Chondrichthyes (broskfiskar), Ordning Lamniformes (håbrandsartade hajar), Familj Cetorhinidae (brugdhajar), Släkte Cetorhinus, Art Cetorhinus maximus (Gunnerus, 1765) - brugd Synonymer Brugde, brugde, Riesenhai, Basking Shark, Cetorhinus maximus Deinse & Adriani, 1953, Squalus maximus Gunnerus, 1765

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A2abd; D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Brugd förekommer i de tempererade delarna av Atlanten och Stilla havet. Förekomsterna är koncenterade till shelferna och kontinentalsockeln och arten kan samlas i stora grupper i områden med uppvällande vatten. Brugd förekommer regelbundet, men numera i relativt litet antal, i norra delen av Nordsjön, Norska havet och mera tillfälligt in i Skagerrak. Arten är en sällsynt besökare längs den svenska Västkusten och enstaka djur har siktats ända in i norra Östersjön (Möja 1960). Historiskt i Västeuropa kan man se mera intensiva perioder med riktat fiske (några hundra individer om året i ca 20 år) följda av sekellånga perioder med utarmade bestånd. Under perioden 1959-1980 fångade norska fiskare mellan 1266 och 4266 brugdar per år. I början av 1990-talet låg fångsterna på strax över 600 brugdar per år för att år 2001 ha sjunkit till endast 36 ex. Det riktade fisket har numera upphört, och sedan 2006 råder nollkvot inom EU. Fortfarande landas dock enstaka exemplar som bifångst. Totalt sett bedöms beståndet i nordöstra Atlanten ha minskat med mer än 90 % under 1900-talet. Det finns inga uppgifter om hur stor populationsminskningen har varit i Sverige, men eftersom Sverige ligger i den extrema ytterkanten av artens utbredningsområde bedöms populationsminskningen vara minst lika stor som i Nordostatlanten i stort. Fångstförbud i svenska vatten råder sedan 2004 (Fifs 2004:36). Brugd är listad i CITES bilaga 2 vilket innebär att all handel är strikt reglerad. Antalet reproduktiva individer skattas till 25 (0-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet lokalområden (förmodligen har enskilda populationer/grupper slagits ut helt.) och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Akut hotad (CR) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (A2abd; D). Global rödlistningskategori: EN A2ad (2001).
Konventioner CITES bilaga B
Global rödlistning EN A2ad (2009) (Northeast Atlantic subpopulation)
Brugd är Sveriges största fiskart och blir åtminstone tolv meter lång. Den påträffas regelbundet i Skagerrak och skiljs från andra svenska hajarter på de långa gälspringorna som når ända upp på nacken, de små ögonen och det enorma gapet.

Den största brugden som påträffats var drygt 12 m, men oftast är de vuxna djuren mellan 7 och 9 meter långa. Brugd är den största fiskarten i Sverige och näst valhaj Rhincodon typus världens största fisk. Längduppgifterna för större exemplar är dock ofta omöjliga att verifiera. Kroppen är spolformig med lång och spetsig nos, påfallande små ögon och långa gälspringor som når upp på nacken. Främre ryggfenan och bröstfenorna är måttligt långa, medan bakre ryggfenan, analfenan och bukfenorna är korta och smala. Övre stjärtfenloben är något längre än den undre och har en inskärning i bakkanten nära spetsen, men totalintrycket är en närmast månskäreformig stjärtfena. Längs stjärtspolen löper på vardera sidan en kraftig sidoköl. Munnen är påfallande stor och bred. Tänderna är talrika (203-255 rader i överkäken, 223-230 i underkäken) men mycket små; de i mitten av varje käke är korta och trekantiga, de mot sidorna är mer koniska och aningen bakåtböjda. Även de långa gälräfständerna är talrika. Ungarna har en särskilt lång, snabelliknande nos, men inom något år har de fått det vuxna utseendet.
Ryggen och kroppssidorna är gråbruna, ofta spräckliga, men kan variera i olika mörka toner. Undersidan har samma färg men kan i varierande grad vara ljusare till nästan vit.

Svensk förekomst Tillfällig förekomst (alt. kvarstående)
Länsvis förekomst för brugd

Länsvis förekomst och status för brugd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brugd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brugd från Nordatlanten simmar in i Skagerrak under vintern och kan då även ta sig ned till Hallands och Skånes kuster. En brugd som fångades vid Möja i Stockholms skärgård i januari 1960 är den enda kända individ som simmat långt in i Östersjön. Arten förekommer regelbundet längs norska kusten och i Nordsjön. Den globala utbredningen innefattar norra och södra Atlanten, Medelhavet samt norra och södra Stilla havet, men inte Indiska oceanen, dvs. den är antitropisk.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Chondrichthyomorphi  
  • Klass
    Chondrichthyes - broskfiskar 
  • Underklass
    Elasmobranchii - hajartade fiskar 
  • Infraklass
    Euselachii  
  • Avdelning
    Neoselachii - hajar och rockor 
  • Underavdelning
    Selachii - hajar 
  • Överordning
    Galeomorphi  
  • Ordning
    Lamniformes - håbrandsartade hajar 
  • Familj
    Cetorhinidae - brugdhajar 
  • Släkte
    Cetorhinus  
  • Art
    Cetorhinus maximus(Gunnerus, 1765) - brugd
    Synonymer
    Brugde
    brugde
    Riesenhai
    Basking Shark
    Cetorhinus maximus Deinse & Adriani, 1953
    Squalus maximus Gunnerus, 1765

Brugd är en specialiserad planktonfiltrerare som huvudsakligen lever ovanför kontinentalsockeln i tempererade hav. Den äter genom att spärra upp det enorma gapet och simma framåt genom täta bestånd av djurplankton. Plankton fångas upp av gälräfständerna, medan vattnet flödar ut genom de särskilt långa gälspringorna. Man bedömer att en brugd kan sila igenom 2 000 kubikmeter vatten per timme. Arten är förmodligen beroende av täta planktonmassor. Gälräfständerna förnyas vintertid genom att de gamla släpps och nya så småningom växer ut. Varför, hur snabbt eller hur ofta det sker vet man inte. Man vet inte heller vad brugden lever av under perioder då den saknar gälräfständer; troligen äter den ingenting utan lever på upplagrat fett. Under vintern simmar brugdarna omkring utmed kontinentalsockelbranten och inte i ytvattnen som på sommaren. Brugd gör långa vandringar mellan de områden där den söker föda. Arten rör sig ofta i stora grupper, ibland fler än 100 individer. Man har också observerat att den kan göra höga hopp upp i luften, möjligen för att skaka av sig havsnejonögon. Brugd får sin flytkraft från den oljerika levern som utgör 25 % av kroppsvikten.
Artens fortplantning är ofullständigt studerad, men den är med säkerhet vivipar. Parningen sker under våren, och dräktighetsperioden är tre år eller längre. Den enda dräktiga hona som studerats födde fem levande och en död unge, vilka var 1,5-2 meter långa. Beräkningar av när könsmognaden infaller varierar. Förmodligen blir hanarna könsmogna först vid 12-16 års ålder och 4-7 meters längd, honorna vid 20 års ålder och åtta meters längd. Det finns dock delade meningar om hur brugd ska åldersbestämmas.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· hoppkräftor - Copepoda (Viktig)
· kräftdjur - Crustacea (Viktig)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Har betydelse)
Arten har fiskats kommersiellt av Japan, USA och flera västeuropeiska länder för att utvinna i första hand olja från levern, men i andra hand även kött och fenor. Fisket har karakteriserats av exploatering av ett bestånd under en kortare period (10–20 år) varefter beståndet i det närmaste försvunnit och fisket upphört. Eftersom brugden har extremt låg reproduktionstakt kan det dröja upp till 100 år innan exploatering åter kan ske. Fisket var som mest intensivt under 1960- och 1970-talen. År 1993 kom varningar om att beståndet av brugd hade minskat med upp till 80 % sedan 1940-talet. Dessa varningar har efterhand bekräftats från allt fler delar av världen och i dagsläget är flertalet bestånd mycket små och sårbara. I dag är den globala efterfrågan på hajfenor det största hotet mot arten och det enda kvarvarande riktade fisket sker i Kina och Japan. I Norge skedde ett omfattande riktad fiske fram till år 2003, då det landades totalt 135 brugdar. Torkade fenor betalas med upp till 700 US $ per kg. Kollisioner med fartyg, predation från späckhuggare, bifångst vid kommersiellt fiske och alltför närgången hajskådning är andra hot. Storskaliga förändringar av strömnings- och skiktningsförhållanden i Nordatlanten kan eventuellt leda till förändrad födotillgång.

Påverkan
  • Fiske (Stor negativ effekt)
Fiskeriverket har i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön förbjudit fiske efter brugd. Det är alltså helt förbjudet att fånga och landa brugdar fångade i svenska vatten.
Namngivning: Cetorhinus maximus (Gunnerus, 1765). Originalbeskrivning: Squalus maximus. Det Trondhiemske Selskabs Skrifter 3: 33.
Etymologi: maximus (lat.), störst, superlativ av magnus = stor. Syftar på fiskens storlek.
Uttal: [Cetorínus máximus]

Namn på andra språk Norska: Brugde, Danska: Brugde, Finska: Jättiläishai, Engelska: Basking Shark.

Compagno, L.J.V. 2001. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2 Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO Species Catalogue for Fishery Purposes. No. 1, Vol. 2. Rome, FAO.

Compagno, L., Dando, M. & Fowler, S. 2005. A field guide to the Sharks of the world. Collins, London. Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Proposal 11:49 in Proposals for amendment of Appendices I and II, CITES, Eleventh meeting of the Conference of the parties, Gigiri (Kenya) 10–20 April 2000.

www.fao.orgwww.fiskeriverket.sewww.flmnh.ufl.edu/fish/organizations/ssg/ssg.htm www.mba.ac.uk/Fellows/Sims/cebs.htm www.ospar.org

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning). Bo Fernholm 2001. Rev. Charlott Stenberg 2005, Mikael Svensson 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Chondrichthyomorphi  
  • Klass
    Chondrichthyes - broskfiskar 
  • Underklass
    Elasmobranchii - hajartade fiskar 
  • Infraklass
    Euselachii  
  • Avdelning
    Neoselachii - hajar och rockor 
  • Underavdelning
    Selachii - hajar 
  • Överordning
    Galeomorphi  
  • Ordning
    Lamniformes - håbrandsartade hajar 
  • Familj
    Cetorhinidae - brugdhajar 
  • Släkte
    Cetorhinus  
  • Art
    Cetorhinus maximus, (Gunnerus, 1765) - brugd
    Synonymer
    Brugde
    brugde
    Riesenhai
    Basking Shark
    Cetorhinus maximus Deinse & Adriani, 1953
    Squalus maximus Gunnerus, 1765
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning). Bo Fernholm 2001. Rev. Charlott Stenberg 2005, Mikael Svensson 2006 (naturvårdsinformation).