Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fyrpunktsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix quadripunctata
Fyrpunktsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 15–18 mm. Framvingarna har gul till gulbrun grundfärg med varierande teckning beroende på utbredningen av de spridda svarta vingfjällen och den svarta mittfläcken, vilken ibland omges av en mörkare skuggfläck. Innanför mittfläcken finns ofta ett par mindre svarta punkter på vardera framvingen. Palpernas ändled är enfärgat ljus. Arten finns avbildad i Palm (1989).
Utbredning
Länsvis förekomst för fyrpunktsplattmal Observationer i  Sverige för fyrpunktsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den fyrpunkterade plattmalen är känd från de nordiska länderna utom Danmark och i Baltikum och den västra delen av Ryssland. I Mellaneuropa förekommer den i Polen, Tyskland, Slovakien och Tjeckien. Dessutom är arten uppgiven från Italien (Hannemann 1996). Det tycks som arten åtminstone i Nordeuropa har mycket lokala förekomster. I Sverige är den sedan gammalt känd från Öland och Gotland där den ställvis kan förekomma allmänt på öppna platser där artens värdväxt säfferot (Seseli libanotis) förekommer. På senare tid har arten också påträffats på flera lokaler i nordöstra Uppland, även där i anslutning till förekomster av värdväxten.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Fyrpunkterad plattmal är helt bunden till säfferot (Seseli libanotis) och är känd från Öland, Gotland, Uppland och Gästrikland. Värdväxten har dock ett större utbredningsområde. Både fjäril och växt förekommer främst på kalkrika torrbackar och båda missgynnas av gödsling, igenplantering och igenväxning, vilket har förstört flera lokaler främst i Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 43 (38-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 172 (152-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Habitat för den fyrpunkterade plattmalen är företrädesvis alvarmarker, torrängar, vägkanter och solexponerade slänter med kalkrik morän där den kalkgynnade värdväxten säfferot växer. I Sverige har arten också vid några tillfällen kläckts från slidsilja (Cnidium dubium) (B.Å. Bengtsson, muntl. medd.)
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· säfferot
· säfferot
· säfferötter
· säfferötter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix quadripunctata (Wocke, 1857) - fyrpunktsplattmal Synonymer fyrpunkterad plattmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Fyrpunkterad plattmal är helt bunden till säfferot (Seseli libanotis) och är känd från Öland, Gotland, Uppland och Gästrikland. Värdväxten har dock ett större utbredningsområde. Både fjäril och växt förekommer främst på kalkrika torrbackar och båda missgynnas av gödsling, igenplantering och igenväxning, vilket har förstört flera lokaler främst i Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 43 (38-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 172 (152-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vingbredd 15–18 mm. Framvingarna har gul till gulbrun grundfärg med varierande teckning beroende på utbredningen av de spridda svarta vingfjällen och den svarta mittfläcken, vilken ibland omges av en mörkare skuggfläck. Innanför mittfläcken finns ofta ett par mindre svarta punkter på vardera framvingen. Palpernas ändled är enfärgat ljus. Arten finns avbildad i Palm (1989).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fyrpunktsplattmal

Länsvis förekomst och status för fyrpunktsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fyrpunktsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den fyrpunkterade plattmalen är känd från de nordiska länderna utom Danmark och i Baltikum och den västra delen av Ryssland. I Mellaneuropa förekommer den i Polen, Tyskland, Slovakien och Tjeckien. Dessutom är arten uppgiven från Italien (Hannemann 1996). Det tycks som arten åtminstone i Nordeuropa har mycket lokala förekomster. I Sverige är den sedan gammalt känd från Öland och Gotland där den ställvis kan förekomma allmänt på öppna platser där artens värdväxt säfferot (Seseli libanotis) förekommer. På senare tid har arten också påträffats på flera lokaler i nordöstra Uppland, även där i anslutning till förekomster av värdväxten.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix quadripunctata(Wocke, 1857) - fyrpunktsplattmal
    Synonymer
    fyrpunkterad plattmal

Habitat för den fyrpunkterade plattmalen är företrädesvis alvarmarker, torrängar, vägkanter och solexponerade slänter med kalkrik morän där den kalkgynnade värdväxten säfferot växer. I Sverige har arten också vid några tillfällen kläckts från slidsilja (Cnidium dubium) (B.Å. Bengtsson, muntl. medd.)

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· säfferot - Seseli libanotis (Viktig)
· säfferötter - Seseli (Viktig)
Inga direkta hot mot arten föreligger för närvarande på Öland och Gotland. Däremot i Uppland bör lokaler med säfferot och förekomster av den fyrpunkterade plattmalen hållas under uppsikt så att igenväxning och exploatering inte ödelägger metapopulationer.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Platser där fyrpunkerad plattmal finns bör åtminstone i Uppland skyddas genom lämpliga skötselåtgärder, dvs slyröjning.

Hannemann, H-J. 1996. Depressariidae. In: Karsholt, O. & Razowski, J. (eds). The Lepidoptera of Europe: 64–68. Apollo Books.

Palm, E. 1989. Nordeuropas prydvinger (Lepidoptera: Oecophoridae). Danmarks Dyreliv Bind 4. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist & Jan Olov Björklund 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix quadripunctata, (Wocke, 1857) - fyrpunktsplattmal
    Synonymer
    fyrpunkterad plattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist & Jan Olov Björklund 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.