Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  orre

Organismgrupp Fåglar Lyrurus tetrix
Orre Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Relativt stor hönsfågel där honorna är 40-45 cm medan hanarna är 49-48 cm långa. Honorna är spräckliga i grått och rostgult medan hannen är blåsvart förutom de röda ögonbrynen och två band och en fläck på vingen som är vita. Hanens yttersta stjärtfjädrar kurvar utåt på ett distinkt sätt.
Utbredning
Länsvis förekomst för orre Observationer i  Sverige för orre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Orre finns över i stort sett hela landet utom i jordbruksbygder och på kalfjället. Arten är ojämnt spridd över landet och en övervägande majoritet finns i Norrland. Populationen är betydligt svagare i södra Sverige, där arten också minskat betydligt sedan 1970-talet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Orren häckar i skogsmark, på hedar och mossar. Förekommer i hela landet utom på Öland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Har minskat kraftigt de senaste 30 åren (48-65 %), men ökat de senaste 10 åren (4-38 %). Populationen har varit relativt stabil de senaste 15 åren (tre generationer). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Orren föredrar öppna områden och tidiga successionsstadier och undviker tät skog. Viktiga miljöer för de vuxna fåglarna är öppna eller halvöppna marker med rikt inslag av olika ris eller buskar. Arten förekommer alltid i anslutning till områden med sammanhängande skogsmark, men främst i områden med gott om öppna myrar, myrkomplex, högmossar eller hyggen. De utnyttjar också stubbåkrar och annan jordbruksmark i anslutning till större skogsområden. 

I södra Sverige är hyggesfasen så kortvarig att hyggena har begränsad betydelse för orrarna. Den föredrar stora och öppna hyggen med rikt uppslag av björk, och har därför gått tillbaka när hyggesstorleken minskat och fler träd lämnats kvar som naturhänsyn. Arten förekommer, men är starkt minskande, i skärgårdsområden där det finns öar med hedvegetation och yngre björkskog. I fjälltrakterna förekommer den upp i fjällbjörkskogen.

Orren spelar under perioden mars–maj, intensivast under slutet av april och början av maj. Orrspel kan dock höras under större delen av året utom under hösten. Spelet sker oftast på en gemensam lekplats som är belägen på en myr, ett hygge, sjöis, en åker eller annan öppen plats. Många lekplatser används under flera år, men andra utnyttjas kortare perioder medan miljön är lämplig. I södra Sverige, med brist på större öppna spelplatser och glesa populationer, är det vanligt med spel från ensamma tuppar i träd. 

Boet läggs oftast på ett hygge eller nära en myr. Liksom hos övriga skogshöns är god tillgång på insekter mycket viktigt för kycklingarnas överlevnad. Under kycklingarnas första tid uppehåller sig kullarna ofta i kanten av myrar, vid bäckar och på andra insektsrika platser. De vuxna orrarna lever av skott och andra växtdelar av vedartade ris, buskar eller träd. Blåbärsblommor är en viktig komponent under våren. Under vintern är björkknoppar en viktig del av födan, orrarna födosöker då både från marken i låga björkar och sittande uppe i större björkar. Under hösten och vintern kan de också äta spannmål på åkermark.

Enskilda fåglar rör sig inom ett hemområde på hundratals hektar. För att arten ska trivas krävs att det finns åtminstone 20 hektar lämpligt habitat och för att det ska finnas större spel krävs i storleksordningen 90 hektar lämpligt habitat. På landskapsnivå motsvarar detta cirka 10-15 % lämpligt habitat för ensamma fåglar och 25 % för uppkomsten av större spel. 

 
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· björkar
· björkar
· fjällbjörk
· fjällbjörk
· glasbjörk
· glasbjörk
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Galliformes (hönsfåglar), Familj Phasianidae (fasanfåglar), Släkte Lyrurus, Art Lyrurus tetrix (Linnaeus, 1758) - orre Synonymer Tetrao tetrix Linnaeus, 1758, Tetrao tetrix Linnaeus, 1758

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Orren häckar i skogsmark, på hedar och mossar. Förekommer i hela landet utom på Öland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Har minskat kraftigt de senaste 30 åren (48-65 %), men ökat de senaste 10 åren (4-38 %). Populationen har varit relativt stabil de senaste 15 åren (tre generationer). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Fågeldirektivet, Bernkonventionens bilaga III, Typisk art i 7140 Öppna mossar och kärr (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR))
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.
Relativt stor hönsfågel där honorna är 40-45 cm medan hanarna är 49-48 cm långa. Honorna är spräckliga i grått och rostgult medan hannen är blåsvart förutom de röda ögonbrynen och två band och en fläck på vingen som är vita. Hanens yttersta stjärtfjädrar kurvar utåt på ett distinkt sätt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för orre

Länsvis förekomst och status för orre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för orre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Orre finns över i stort sett hela landet utom i jordbruksbygder och på kalfjället. Arten är ojämnt spridd över landet och en övervägande majoritet finns i Norrland. Populationen är betydligt svagare i södra Sverige, där arten också minskat betydligt sedan 1970-talet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Diapsida - diapsider 
  • Ranglös
    Archosauria - arkosaurier 
  • Ranglös
    Dinosauria - dinosaurier 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Galliformes - hönsfåglar 
  • Familj
    Phasianidae - fasanfåglar 
  • Underfamilj
    Phasianinae  
  • Tribus
    Tetraonini - skogshöns 
  • Släkte
    Lyrurus  
  • Art
    Lyrurus tetrix(Linnaeus, 1758) - orre
    Synonymer
    Tetrao tetrix Linnaeus, 1758
    Tetrao tetrix Linnaeus, 1758

Orren föredrar öppna områden och tidiga successionsstadier och undviker tät skog. Viktiga miljöer för de vuxna fåglarna är öppna eller halvöppna marker med rikt inslag av olika ris eller buskar. Arten förekommer alltid i anslutning till områden med sammanhängande skogsmark, men främst i områden med gott om öppna myrar, myrkomplex, högmossar eller hyggen. De utnyttjar också stubbåkrar och annan jordbruksmark i anslutning till större skogsområden. 

I södra Sverige är hyggesfasen så kortvarig att hyggena har begränsad betydelse för orrarna. Den föredrar stora och öppna hyggen med rikt uppslag av björk, och har därför gått tillbaka när hyggesstorleken minskat och fler träd lämnats kvar som naturhänsyn. Arten förekommer, men är starkt minskande, i skärgårdsområden där det finns öar med hedvegetation och yngre björkskog. I fjälltrakterna förekommer den upp i fjällbjörkskogen.

Orren spelar under perioden mars–maj, intensivast under slutet av april och början av maj. Orrspel kan dock höras under större delen av året utom under hösten. Spelet sker oftast på en gemensam lekplats som är belägen på en myr, ett hygge, sjöis, en åker eller annan öppen plats. Många lekplatser används under flera år, men andra utnyttjas kortare perioder medan miljön är lämplig. I södra Sverige, med brist på större öppna spelplatser och glesa populationer, är det vanligt med spel från ensamma tuppar i träd. 

Boet läggs oftast på ett hygge eller nära en myr. Liksom hos övriga skogshöns är god tillgång på insekter mycket viktigt för kycklingarnas överlevnad. Under kycklingarnas första tid uppehåller sig kullarna ofta i kanten av myrar, vid bäckar och på andra insektsrika platser. De vuxna orrarna lever av skott och andra växtdelar av vedartade ris, buskar eller träd. Blåbärsblommor är en viktig komponent under våren. Under vintern är björkknoppar en viktig del av födan, orrarna födosöker då både från marken i låga björkar och sittande uppe i större björkar. Under hösten och vintern kan de också äta spannmål på åkermark.

Enskilda fåglar rör sig inom ett hemområde på hundratals hektar. För att arten ska trivas krävs att det finns åtminstone 20 hektar lämpligt habitat och för att det ska finnas större spel krävs i storleksordningen 90 hektar lämpligt habitat. På landskapsnivå motsvarar detta cirka 10-15 % lämpligt habitat för ensamma fåglar och 25 % för uppkomsten av större spel. 

 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Öppna strandbiotoper, Triviallövskog, Lövskog, Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Människoskapad miljö på land, Vattendrag, Sjöar, Öppen fastmark, Blottad mark, Buskmark, Sötvattensstrand, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· fjällbjörk - Betula pubescens subsp. czerepanovii (Viktig)
· glasbjörk - Betula pubescens (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
Särskilt i södra Sverige är igenväxning av öppna högmossar till följd av dikning och luftburen kvävedeposition ett stort problem. Igenväxning och igenplantering av öppna marker till följd av nedläggning av jordbruk i skogsbygderna är ett problem över hela landet.


Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Skogsbruk och andra storskaliga störningar som skapar öppna miljöer är en förutsättning för att arten ska kunna finnas på torrare skogsmark. Arten gynnas av trakthyggesbruk, särskilt när man avverkar stora öppna ytor. 

Undvik avverkning inom 300 m från lekplatser under perioden 1 mars–31 maj.

Spara rikligt med björk vid alla skogsbruksåtgärder.

Undvik förröjning i kantzoner för att gynna förekomsten av insekter och erbjuda skydd åt kycklingarna.

Lämna en funktionell skiktad kantzon av gran och lövträd mot sumpskogar, myrar, sjöar, bäckar och större vattendrag.

Plantera inte igen inägor, skogslyckor eller andra öppna eller halvöppna ytor i eller intill skogsmark.

Plantera färre granplantor för att få mer självföryngrad björk i beståndet. Att begränsa antalet plantor till ca 1500 per hektar ökar lövandelen väsentligt.  

Restaurera igenväxande spelplatser på myrar genom att ta bort träd för att skapa större öppna ytor.

 

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Diapsida - diapsider 
  • Ranglös
    Archosauria - arkosaurier 
  • Ranglös
    Dinosauria - dinosaurier 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Galliformes - hönsfåglar 
  • Familj
    Phasianidae - fasanfåglar 
  • Underfamilj
    Phasianinae  
  • Tribus
    Tetraonini - skogshöns 
  • Släkte
    Lyrurus  
  • Art
    Lyrurus tetrix, (Linnaeus, 1758) - orre
    Synonymer
    Tetrao tetrix Linnaeus, 1758
    Tetrao tetrix Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.