Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hökuggla

Organismgrupp Fåglar Surnia ulula
Hökuggla Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för hökuggla Observationer i  Sverige för hökuggla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Häckar något så när regelbundet i Norrlands skogsland, även i fjällbjörkskog, från finska gränsen till norra Värmland, mellersta Dalarna och de västra delarna av Hälsingland och Medelpad. Antalet häckande par varierar starkt inom gränserna för det angivna utbredningsområdet mellan olika år beroende på födotillgång. Efter invasionsår kan enstaka par tillfälligt häcka längre söderut.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Hökugglan häckar i barrskog, i anslutning till hyggen och brandfält, samt i fjällbjörkskog. Den förekommer från norra Värmland - mellersta Dalarna - västra Hälsingland och norrut. Antalet reproduktiva individer skattas till 4600 (2200-28000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Bedöms ha uppvisat stabil population de senaste 10 åren. Extrema fluktuationer förekommer i utbredningsområdets storlek, förekomstarean och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Hökuggla är nomadisk, det vill säga förflyttar sig till de områden där det för tillfället finns gott om föda. Under goda smågnagarår häckar arten i stor omfattning i Norrlandsskogarna, medan den året efter en smågnagarkrasch kan ha slagit sig ned i Finland eller i västra Ryssland. På motsvarande sätt kan hökugglor invadera Sverige beroende på omfattande födobrist längre österut.

Hökugglan föredrar gles skogsmark i kanten av gnagarrika, öppna områden som myrar, hyggen, kraftledningsgator, brandfält och liknande. De häckar främst i håligheter i grövre träd och på murkna högstubbar, exempelvis sådana som lämnats kvar på och i anslutning till hyggen. Arten kan vara vanlig i fjällnära skogar under smågnagarår, i första hand i den övre barrskogen men också i ren fjällbjörkskog, om där finns tillgång till lämpliga häckningsplatser. 

Boet läggs i en hålighet i ett träd, främst i gamla spillkråkehål. Andra tänkbara boplatser är grova murkna stammar med hål efter kvistbrott samt toppen av avbrutna stammar och grova murkna högstubbar (skorstensstubbar). Påträffas ibland häcka i knipholkar, och sällsynt förekommer häckningar i risbon av rovfåglar och kråkfåglar.

De viktigaste faktorerna inför häckningen är tillgång till boplats och god tillgång till byten. Födan består i huvudsak av smådäggdjur, men om gnagartillgången är liten eller försämras under häckningen fångas även mindre fåglar. Bytena fångas oftast efter kort flygtur från en torraka eller annan utsiktsplats. 

Häckningen påbörjas under mars och ungarna lämnar boet under maj eller i juni, beroende på när äggen värptes. Ungarna stannar kvar i boets närområde och matas av föräldrarna under ett par veckor. Under denna tid klättrar de upp i intilliggande träd, där de övar för att bli flygkunniga.

 
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· råttdjur
· råttdjur
· tättingar
· tättingar
Dött träd
Dött träd
Ved och bark
Ved och bark
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Strigiformes (ugglefåglar), Familj Strigidae (ugglor), Släkte Surnia, Art Surnia ulula (Linnaeus, 1758) - hökuggla Synonymer Strix Ulula Linnaeus, 1758

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Hökugglan häckar i barrskog, i anslutning till hyggen och brandfält, samt i fjällbjörkskog. Den förekommer från norra Värmland - mellersta Dalarna - västra Hälsingland och norrut. Antalet reproduktiva individer skattas till 4600 (2200-28000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Bedöms ha uppvisat stabil population de senaste 10 åren. Extrema fluktuationer förekommer i utbredningsområdets storlek, förekomstarean och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Fågeldirektivet, Bernkonventionens bilaga II, CITES bilaga A
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hökuggla

Länsvis förekomst och status för hökuggla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hökuggla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Häckar något så när regelbundet i Norrlands skogsland, även i fjällbjörkskog, från finska gränsen till norra Värmland, mellersta Dalarna och de västra delarna av Hälsingland och Medelpad. Antalet häckande par varierar starkt inom gränserna för det angivna utbredningsområdet mellan olika år beroende på födotillgång. Efter invasionsår kan enstaka par tillfälligt häcka längre söderut.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Strigiformes - ugglefåglar 
  • Familj
    Strigidae - ugglor 
  • Släkte
    Surnia  
  • Art
    Surnia ulula(Linnaeus, 1758) - hökuggla
    Synonymer
    Strix Ulula Linnaeus, 1758

Hökuggla är nomadisk, det vill säga förflyttar sig till de områden där det för tillfället finns gott om föda. Under goda smågnagarår häckar arten i stor omfattning i Norrlandsskogarna, medan den året efter en smågnagarkrasch kan ha slagit sig ned i Finland eller i västra Ryssland. På motsvarande sätt kan hökugglor invadera Sverige beroende på omfattande födobrist längre österut.

Hökugglan föredrar gles skogsmark i kanten av gnagarrika, öppna områden som myrar, hyggen, kraftledningsgator, brandfält och liknande. De häckar främst i håligheter i grövre träd och på murkna högstubbar, exempelvis sådana som lämnats kvar på och i anslutning till hyggen. Arten kan vara vanlig i fjällnära skogar under smågnagarår, i första hand i den övre barrskogen men också i ren fjällbjörkskog, om där finns tillgång till lämpliga häckningsplatser. 

Boet läggs i en hålighet i ett träd, främst i gamla spillkråkehål. Andra tänkbara boplatser är grova murkna stammar med hål efter kvistbrott samt toppen av avbrutna stammar och grova murkna högstubbar (skorstensstubbar). Påträffas ibland häcka i knipholkar, och sällsynt förekommer häckningar i risbon av rovfåglar och kråkfåglar.

De viktigaste faktorerna inför häckningen är tillgång till boplats och god tillgång till byten. Födan består i huvudsak av smådäggdjur, men om gnagartillgången är liten eller försämras under häckningen fångas även mindre fåglar. Bytena fångas oftast efter kort flygtur från en torraka eller annan utsiktsplats. 

Häckningen påbörjas under mars och ungarna lämnar boet under maj eller i juni, beroende på när äggen värptes. Ungarna stannar kvar i boets närområde och matas av föräldrarna under ett par veckor. Under denna tid klättrar de upp i intilliggande träd, där de övar för att bli flygkunniga.

 

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark, Sötvattensstrand, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· råttdjur - Muridae (Viktig)
· tättingar - Passeriformes (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Hökugglan missgynnas när variationsrika skogar med rik förekomst av grov död ved omförs till täta produktionsskogar, inte minst på grund av minskad förekomst av lämpliga boplatser. 


Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Avstå från avverkning eller markbearbetning inom minst 100 meter från aktiva boplatser under perioden 10 mars-10 juli.

Spara alltid högstubbar och annan död, stående ved.

Spara alla hålträd och murkna träd.

Spara hänsynsträd, eller grupper av, grövre tallar och särskilt aspar, som har förutsättningar att bli lämpliga häckningsplatser för spillkråka.

Var uppmärksam på att ungar som just lämnat boet inte kan flyga. De sitter spridda på marken eller i träden i området runt boplatsen under minst en vecka. Spara lutande träd och vindfällen för de små ungarna att klättra på.

Hökugglan utnyttjar gärna holkar.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Strigiformes - ugglefåglar 
  • Familj
    Strigidae - ugglor 
  • Släkte
    Surnia  
  • Art
    Surnia ulula, (Linnaeus, 1758) - hökuggla
    Synonymer
    Strix Ulula Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.