Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Anatoma crispata

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Anatoma crispata
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Anatoma crispata tillhör ett släkte som i våra hav känns igen på den karakteristiska skalslitsen. Arten skal blir högst ca 5 mm i diameter, men vanligen endast 3–4 mm. Höjden utgör omkring 80% av diametermåttet. Skalet är halvgenomskinligt eller mjölkvitt, något glänsande på utsidan samt mycket glänsande på insidan. Till formen är det vindlade skalet svagt koniskt med en karaktäristisk långsträckt slits i ytterläppen. Slitsen övergår i en dubbel ås vilken löper runt hela skalet. Åsen, med korta bågböjda tväråsar, erinrar om en slakt hängande repstege där även stegpinnarna är av tågvirke och därför buktar. Nedan- och ovanför åsen finns en tydlig skulptur av tvär- och längsgående ribbor, som sammantagna ger ett rutlikt mönster. Den dubbla åsen fortsätter längs vindlingarna ända upp till ca 3/4 varv från den släta protoconchen (som är det lilla embryonalskalet på ”toppen” av det stora). Protoconchen är ca 280–290 µm i diameter. Centralt om skalöppningen finns en tydlig djup navel. Skalöppningen, som mäter ca 65% av skalhöjden, är U-formad nedtill men något rakare ovanför slitsen. Djuret är gråvitt med ett par buskiga huvudtentakler och 6 par s.k. epipodialtentakler. Det bär skallock, operculum. Jeffreys citerar Barrett, som anger att djuret blir svart som bläck vid konservering i sprit.
Utbredning
Länsvis förekomst för Anatoma crispata Observationer i  Sverige för Anatoma crispata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i Bohuslän och norrut längs hela Norges kust inklusive Svalbard. Viss taxonomisk osäkerhet föreligger dock, se punkten Övrigt (nedan). Arten anses vara cirkumpolär och i östra Atlanten förekommer den från Norge och Grönland söderut förbi Shetlands- och Orkneyöarna, västra Skottland och Irland och in i Medelhavet samt i västra Atlanten söderut till Västindien. I Stilla Havet har den påträffats från Alaska till södra Kalifornien och längs Asiens kust söderut till Japan. Samtliga utbredningsuppgifter bör dock tas med en nypa salt, eftersom det här och var möjligen kan röra sig om andra snarlika arter. A. crispata har aldrig varit vanlig i våra vatten, men har fram till 1970-talet ändå kunnat påträffas ganska regelbundet, framförallt i Kosterområdet. Sedan dess har arten dock minskat kraftigt, och har såvitt är känt inte påträffats alls i svenska vatten under de senaste decennierna. Arten är sannolikt starkt hotad, men då inga uppgifter om dess status finns från de senaste 10 åren klassificeras den ändå som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)
En liten snäcka - högst ca 5 mm i diameter, men vanligen 3-4 mm - som i våra hav lever på slammiga och sandiga bottnar mellan ca 70 och 200 meters djup. Arten anses vara cirkumpolär, och är i vårt närområde känd från Bohuslän och norrut längs hela Norges kust inklusive Svalbard. Arten har aldrig varit vanlig i våra vatten, men har fram till 1970-talet ändå kunnat påträffas ganska regelbundet, framförallt i Kosterområdet. Sedan dess har arten dock minskat kraftigt, och har såvitt är känt inte påträffats alls i svenska vatten under de senaste decennierna. Strömspolade djupare bottnar där arten tidigare påträffades utgör en relativt liten del av våra bottnar, så utbredning bör vara förhållandevis begränsad. Arten kan dock möjligen vara förbisedd pga sin storlek. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten anses i våra hav förekomma på slammiga och sandiga bottnar mellan ca 70 och 200 meters djup, men på andra håll mellan ca 8–2000 meter och gärna även på botten med sten, skal och grus. Anatoma crispata är detritusätare, men i övrigt är dess ekologi i stort sett okänd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Familj Anatomidae, Släkte Anatoma, Art Anatoma crispata (Fleming, 1828) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation En liten snäcka - högst ca 5 mm i diameter, men vanligen 3-4 mm - som i våra hav lever på slammiga och sandiga bottnar mellan ca 70 och 200 meters djup. Arten anses vara cirkumpolär, och är i vårt närområde känd från Bohuslän och norrut längs hela Norges kust inklusive Svalbard. Arten har aldrig varit vanlig i våra vatten, men har fram till 1970-talet ändå kunnat påträffas ganska regelbundet, framförallt i Kosterområdet. Sedan dess har arten dock minskat kraftigt, och har såvitt är känt inte påträffats alls i svenska vatten under de senaste decennierna. Strömspolade djupare bottnar där arten tidigare påträffades utgör en relativt liten del av våra bottnar, så utbredning bör vara förhållandevis begränsad. Arten kan dock möjligen vara förbisedd pga sin storlek. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Anatoma crispata tillhör ett släkte som i våra hav känns igen på den karakteristiska skalslitsen. Arten skal blir högst ca 5 mm i diameter, men vanligen endast 3–4 mm. Höjden utgör omkring 80% av diametermåttet. Skalet är halvgenomskinligt eller mjölkvitt, något glänsande på utsidan samt mycket glänsande på insidan. Till formen är det vindlade skalet svagt koniskt med en karaktäristisk långsträckt slits i ytterläppen. Slitsen övergår i en dubbel ås vilken löper runt hela skalet. Åsen, med korta bågböjda tväråsar, erinrar om en slakt hängande repstege där även stegpinnarna är av tågvirke och därför buktar. Nedan- och ovanför åsen finns en tydlig skulptur av tvär- och längsgående ribbor, som sammantagna ger ett rutlikt mönster. Den dubbla åsen fortsätter längs vindlingarna ända upp till ca 3/4 varv från den släta protoconchen (som är det lilla embryonalskalet på ”toppen” av det stora). Protoconchen är ca 280–290 µm i diameter. Centralt om skalöppningen finns en tydlig djup navel. Skalöppningen, som mäter ca 65% av skalhöjden, är U-formad nedtill men något rakare ovanför slitsen. Djuret är gråvitt med ett par buskiga huvudtentakler och 6 par s.k. epipodialtentakler. Det bär skallock, operculum. Jeffreys citerar Barrett, som anger att djuret blir svart som bläck vid konservering i sprit.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Anatoma crispata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Anatoma crispata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i Bohuslän och norrut längs hela Norges kust inklusive Svalbard. Viss taxonomisk osäkerhet föreligger dock, se punkten Övrigt (nedan). Arten anses vara cirkumpolär och i östra Atlanten förekommer den från Norge och Grönland söderut förbi Shetlands- och Orkneyöarna, västra Skottland och Irland och in i Medelhavet samt i västra Atlanten söderut till Västindien. I Stilla Havet har den påträffats från Alaska till södra Kalifornien och längs Asiens kust söderut till Japan. Samtliga utbredningsuppgifter bör dock tas med en nypa salt, eftersom det här och var möjligen kan röra sig om andra snarlika arter. A. crispata har aldrig varit vanlig i våra vatten, men har fram till 1970-talet ändå kunnat påträffas ganska regelbundet, framförallt i Kosterområdet. Sedan dess har arten dock minskat kraftigt, och har såvitt är känt inte påträffats alls i svenska vatten under de senaste decennierna. Arten är sannolikt starkt hotad, men då inga uppgifter om dess status finns från de senaste 10 åren klassificeras den ändå som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Vetigastropoda  
  • Överfamilj
    Scissurelloidea  
  • Familj
    Anatomidae  
  • Släkte
    Anatoma  
  • Art
    Anatoma crispata(Fleming, 1828)

Arten anses i våra hav förekomma på slammiga och sandiga bottnar mellan ca 70 och 200 meters djup, men på andra håll mellan ca 8–2000 meter och gärna även på botten med sten, skal och grus. Anatoma crispata är detritusätare, men i övrigt är dess ekologi i stort sett okänd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det är oklart huruvida några direkta hot mot arten föreligger i våra hav. Arten har aldrig varit allmän i våra vatten, men har tidigare kunnat påträffas ganska regelbundet. Under det senaste dryga decenniet har den dock, såvitt man vet, överhuvudtaget inte påträffats, även om dess ringa storlek gör att den kan förbises. Den typ av något strömspolade djupare bottnar där arten tidigare påträffades utgör en relativt liten del av våra bottnar, så lämpliga områden bör vara förhållandevis begränsade.
Innan hotbilden klarlagts är det svårt att föreslå relevanta åtgärder. Det är dock önskvärt att undersökningar av de djupare strömspolade bottnar på vilka arten tidigare påträffats företas.
Etymologi: Anatoma > an-, Gr., ”icke-” + atomos, Gr., ”odelad”, vilket torde syfta på skåran i skalets ytterläpp; crispus, Lat., ”lockig, ojämn, skrynklad” < crispo, Lat., ”locka, spiralrulla” + -atus, Lat., ”-utrustad”, syftande på det "vågiga" utseendet. Taxonomi: Enligt muntliga uppgifter från Warén (1996) är det i någon mån osäkert huruvida den art som i våra vatten gått under namnet A. crispata verkligen är denna art. A. crispata finns enligt honom bl.a. säkert i västra Norge liksom en annan art av släktet, A. aspera (Philippi, 1844), men de populationer som förekommer vid svenska västkusten (och även i norra Norge) kan eventuellt vara en annan art. Det är emellertid också möjligt att dessa populationer, som i någon mån avviker från utseendet hos typiska A. crispata, ändå kan inrymmas i arten. Frågan är tills vidare öppen. Bild: Skalet finns avbildat på www.gastropods.com/6/Shell_5806.html

Brattegard, T. & Holthe, T (eds.) 1997. Distribution of marine, benthic macro-organisms in Norway. Research Report for DN 1997-1. Directorate for Nature Management.

Fretter, V. & Graham, A. 1976. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 1 – Pleurotomariacea, Fissurellacea and Patellacea. J. Moll. Stud. Suppl 1: 1-37.

Hubendick, B. & Warén, A. 1974. Småsnäckor från svenska västkusten.6. Släktena Emarginula, Lacuna, Natica, Philbertia, Lora m. fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1974: 25-32.

Jeffreys, J. G. 1865. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. III. Marine shells, comprising the remaining Conchifera, the Solenoconchia, and Gasteropoda as far as Littorina. Van Voorst, London. Poppe, G. & Goto, Y. 1991. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2003. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Vetigastropoda  
  • Överfamilj
    Scissurelloidea  
  • Familj
    Anatomidae  
  • Släkte
    Anatoma  
  • Art
    Anatoma crispata, (Fleming, 1828)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2003. © ArtDatabanken, SLU 2005.