Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Amauropsis islandica

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Amauropsis islandica
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Amauropsis islandica är proportionerligt högre, samt har tydligare avsatta vindlingar än någon annan nordatlantisk art ur denna familj. Den kan bli upp till 25 mm lång och 18 mm bred. Skalet, som är vitt med gul eller brun ton, är matt och något genomskinligt med tunn skalhud. Spiran är relativt hög (apikalvinkel 85–90°) och skalet har 6 uppsvällda vindlingar med djupa sömmar. Skalets sista vindling är mycket stor – den upptar ca 80% av skalhöjden - med tydliga tillväxtlinjer. Embryonalskalet (som är det lilla skalet på ”toppen” av det stora) har 2,5 släta vindlingar. Skalöppningen är stor - ca 2/3 av skalhöjden – och oval. Innerläppen är utåtvänd vid skalaxelns bas, medan ytterläppen börjar i rät vinkel till skalytan på sista vindlingen. Arten saknar navel. Själva djuret är gräddvitt med vita punkter, och liknar de övriga arterna i familjen. Ögonen är knappt synliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för Amauropsis islandica Observationer i  Sverige för Amauropsis islandica
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är cirkumboreal och förekommer söderut till Nordsjöns södra delar i Europa och österut till Virginia i USA. Norrut förekommer den längs Norges kust upp till 59,5°N. I norra delen av Nordsjön är arten endast lokalt förekommande på leriga/sandiga bottnar ner till 80 meters djup, medan den i Skagerrak och Kattegatt påträffats på sand- och lerbotten mellan 20 och 60 m. A. islandica har i sällsynta fall även påträffats ned till mellersta Öresund. Under åren 1921-38 återfanns arten på ett flertal platser med grova och hårda substrat i Skagerrak, och framförallt södra Kattegatt ner till Stora Middelgrund på djup mellan 12 och 38 meter. Sedan dess har mycket få fynd gjorts, och artens utbredning och status är i dagsläget oklar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En karakteristisk snäcka, vars skal kan bli upp till 25 mm långt. Arten har direktutvecklande larver, vilket försvårar spridning och återkolonisation. Övrig ekologi i princip okänd Arten har cirkumboreal utbredning. I vårt närområde förekommer den längs Norges kust upp till 59,5°N. I våra vatten är den känd från Skagerrak och Kattegatt där den påträffats på sand- och lerbotten mellan 20 och 60 m. Enstaka fynd från mellersta Öresund föreligger också. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) återfanns arten på ett flertal platser med grova-hårda substrat i Skagerrak, och framförallt södra Skagerrak ner till Stora Middelgrund, på djup mellan 12 och 38 m. I Svenska artprojektets marina inventering återfanns arten endast på fyra lokaler, varav tre i Kattegatt. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-7). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3000 (1252-5000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Ekologi
Artens levnadssätt är tämligen okänt, men man vet att den lägger bandformiga äggsamlingar med 150-200 ägg. Varje kapsel i samlingen är stor och innehåller ett enda stort ägg. Larven utvecklas direkt till juvenil utan pelagiskt larvstadium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Naticidae (borrsnäckor), Släkte Amauropsis, Art Amauropsis islandica (Gmelin, 1791) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En karakteristisk snäcka, vars skal kan bli upp till 25 mm långt. Arten har direktutvecklande larver, vilket försvårar spridning och återkolonisation. Övrig ekologi i princip okänd Arten har cirkumboreal utbredning. I vårt närområde förekommer den längs Norges kust upp till 59,5°N. I våra vatten är den känd från Skagerrak och Kattegatt där den påträffats på sand- och lerbotten mellan 20 och 60 m. Enstaka fynd från mellersta Öresund föreligger också. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) återfanns arten på ett flertal platser med grova-hårda substrat i Skagerrak, och framförallt södra Skagerrak ner till Stora Middelgrund, på djup mellan 12 och 38 m. I Svenska artprojektets marina inventering återfanns arten endast på fyra lokaler, varav tre i Kattegatt. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-7). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3000 (1252-5000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Amauropsis islandica är proportionerligt högre, samt har tydligare avsatta vindlingar än någon annan nordatlantisk art ur denna familj. Den kan bli upp till 25 mm lång och 18 mm bred. Skalet, som är vitt med gul eller brun ton, är matt och något genomskinligt med tunn skalhud. Spiran är relativt hög (apikalvinkel 85–90°) och skalet har 6 uppsvällda vindlingar med djupa sömmar. Skalets sista vindling är mycket stor – den upptar ca 80% av skalhöjden - med tydliga tillväxtlinjer. Embryonalskalet (som är det lilla skalet på ”toppen” av det stora) har 2,5 släta vindlingar. Skalöppningen är stor - ca 2/3 av skalhöjden – och oval. Innerläppen är utåtvänd vid skalaxelns bas, medan ytterläppen börjar i rät vinkel till skalytan på sista vindlingen. Arten saknar navel. Själva djuret är gräddvitt med vita punkter, och liknar de övriga arterna i familjen. Ögonen är knappt synliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Amauropsis islandica

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Amauropsis islandica

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är cirkumboreal och förekommer söderut till Nordsjöns södra delar i Europa och österut till Virginia i USA. Norrut förekommer den längs Norges kust upp till 59,5°N. I norra delen av Nordsjön är arten endast lokalt förekommande på leriga/sandiga bottnar ner till 80 meters djup, medan den i Skagerrak och Kattegatt påträffats på sand- och lerbotten mellan 20 och 60 m. A. islandica har i sällsynta fall även påträffats ned till mellersta Öresund. Under åren 1921-38 återfanns arten på ett flertal platser med grova och hårda substrat i Skagerrak, och framförallt södra Kattegatt ner till Stora Middelgrund på djup mellan 12 och 38 meter. Sedan dess har mycket få fynd gjorts, och artens utbredning och status är i dagsläget oklar.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Naticoidea  
  • Familj
    Naticidae - borrsnäckor 
  • Släkte
    Amauropsis  
  • Art
    Amauropsis islandica(Gmelin, 1791)

Artens levnadssätt är tämligen okänt, men man vet att den lägger bandformiga äggsamlingar med 150-200 ägg. Varje kapsel i samlingen är stor och innehåller ett enda stort ägg. Larven utvecklas direkt till juvenil utan pelagiskt larvstadium.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Amauropsis islandica är sällsynt inom hela sitt utbredningsområde, och även om vi i dagsläget har otillräcklig kunskap om dess status i svenska vatten finns det skäl att misstänka att arten är hotad. Syrebrist och sedimentation till följd av övergödning, samt klimatförändringar påverkar artens miljö negativt. Vidare har miljögifter, särskilt organiska tennföreningar, visat sig vara ett mycket allvarligt hot mot flera arter av snäckor eftersom de påverkar reproduktionen. Artens möjligheter till spridning och nyrekrytering är begränsade i och med att dess larver inte är pelagiska.

Påverkan
  • Syrgasbrist (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till havet fortsätter och intensifieras. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status i dagsläget är synnerligen bristfällig.

Fretter, V. & A. Graham. 1981. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark. Part 6 – Cerithiacea, Strombacea, Hipponiacea, Calyptraeacea, Lamellariacea, Cypraeacea, Naticacea, Tonnacea, Heteropoda. J. Moll. Stud. Supplement 9.

Graham, A. 1988. Molluscs: Prosobranch and Pyramellid Gastropods. Synopses of the British Fauna (New Series) No. 2. The Linnean Society of London.

Hubendick, B & A, Warén. 1974. Småsnäckor från svenska västkusten - 6. Släktena Emarginula, Lacuna, Natica, Philbertia m.fl. Särtryck ur Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 1974.

Jensen, K. R & J. Knudsen. 1995. Annotated checklist of recent marine molluscs of Danish waters. Zoological Museum, København.

Jägerskiöld, L. A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Acta Regiae Societatis Scientiarum. et Litterarum Gothoburgensis. Zoologica 6, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, Göteborg.

Hansson, H. G. (Comp.), NEAT (North East Atlantic Taxa): Scandinavian marine Mollusca Checklist. Internet Ed., Aug. 1998. (http://www.tmbl.gu.se).

Thorson, G. 1946. Reproduction and larval development of Danish marine bottom invertebrates, with special reference to the planktonic larvae in the sound (Øresund). Medd. Komm. Danm. Fisk. Havund. Ser. Plankton. Bind IV. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Göransson. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Naticoidea  
  • Familj
    Naticidae - borrsnäckor 
  • Släkte
    Amauropsis  
  • Art
    Amauropsis islandica, (Gmelin, 1791)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Göransson. © ArtDatabanken, SLU 2005.