Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  busksångare

Organismgrupp Fåglar Acrocephalus dumetorum
Busksångare Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Busksångaren är cirka 14 cm lång med smal och slank kroppsform, spetsig näbb och flack panna. Rygg, huvud och stjärt är gråaktigt bruna, kroppsundersidan beigevit. Stjärten är ganska bred och trubbigt rundad. Sången, som är kraftig och oftast framförs på natten, består av varierande, klara tema, ofta med skickliga härmningar av andra fågelarter. Stroferna upprepas i lugn takt 3-10 gånger varvid ett smackande läte skjuts in mellan varje upprepning.
Utbredning
Länsvis förekomst för busksångare Observationer i  Sverige för busksångare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Busksångaren är en centralasiatisk art med utbredning västerut genom europeiska delen av Ryssland. Under de senaste 70 åren har arten utvidgat sitt utbredningsområde västerut till Finland och de baltiska länderna där den numera är en tämligen allmän häckfågel, t.ex. 5000-8000 par i Finland och 5000-10000 par i Lettland under senare delen av 1990-talet. Det första fyndet i Sverige gjordes på Haparanda Sandskär 1958. Från och med 1969 har arten varit årlig och en kontinuerlig ökning av antalet fynd gjordes fram till sekelskiftet. Den första konstaterade häckningen skedde i Gästrikland 1984. Under 2000-talet verkar invandringen ha bromsat upp och beståndet har stabiliserat sig på en låg nivå. Den nuvarande utbredningen är koncentrerad till landets östra delar, från Norrbotten till Västmanland-Södermanland-Gotland. Det svenska beståndet beräknas uppgå till cirka 100 par.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT°)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT°)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Busksångare är en nyligen invandrad art till Sverige och häckar på halvöppna högörtsängar med rikt inslag av buskar eller träd, oftast videsnår eller täta bestånd av uppväxande björk. Den förekommer främst på Öland, Gotland, i östra Svealand och längs Norrlandskusten upp till Norrbotten. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (100-400). Bedömningen är gjord utifrån antalet revirhållande hanar. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². Populationen är ökande. Populationen har ökat med 50-150 % de senaste 10 åren. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från EN till NT. Busksångaren har stora och starkt ökande populationer i Finland och Estland, vilket är motivet till nedgraderingen. (D).
Ekologi
Busksångaren häckar på halvöppna högörtsängar, oftast med ett rikt inslag av snår, videbuskar eller träd upp till 10 meters höjd. Arten påträffas regelbundet i fuktiga miljöer, t.ex. längs vattendrag och längs sjöstränder. Minst lika vanligt eller vanligare är dock att busksångarreviren är belägna på torrare mark, t.ex. i snår längs dikesrenar, i skogsbryn längs åkerfält eller i energiskogsplanteringar. Tidvis slår den sig även ned i parker, i alléer, på buskrika hyggen och i trädgårdar. Busksångarens primära krav på häckningslokalen är förekomst av täta snår, buskar eller högörtsängar, omväxlande med solbelysta öppningar. Busksångaren övervintrar i Pakistan, Nepal, Indien, Burma och på Ceylon. De första enstaka fåglarna anländer till Sverige i slutet av maj medan huvudmassan anländer i mitten av juni (mediandatum för ankomst är 13/6). Boet byggs på låg höjd i tät vegetation inkluderande vass, buskar och små träd. Värper i genomsnitt cirka 5 ägg som ruvas i 12-14 dygn. Ungarna blir flygga efter 11-13 dagar och blir helt självständiga 10-22 dagar senare. Födan utgörs av insekter, spindlar och snäckor. Busksångaren startar sin flyttning mot sydost redan i slutet av juli och i stort sett samtliga individer har lämnat landet vid augusti månads utgång.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Buskmark
Buskmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Sjöar
Sjöar
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Passeriformes (tättingar), Familj Acrocephalidae (rörsångare), Släkte Acrocephalus (acrocephalussångare), Art Acrocephalus dumetorum Blyth, 1849 - busksångare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT°)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT°)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Busksångare är en nyligen invandrad art till Sverige och häckar på halvöppna högörtsängar med rikt inslag av buskar eller träd, oftast videsnår eller täta bestånd av uppväxande björk. Den förekommer främst på Öland, Gotland, i östra Svealand och längs Norrlandskusten upp till Norrbotten. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (100-400). Bedömningen är gjord utifrån antalet revirhållande hanar. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². Populationen är ökande. Populationen har ökat med 50-150 % de senaste 10 åren. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från EN till NT. Busksångaren har stora och starkt ökande populationer i Finland och Estland, vilket är motivet till nedgraderingen. (D).
Konventioner Bernkonventionens bilaga II, Bonnkonventionens bilaga II
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.
Busksångaren är cirka 14 cm lång med smal och slank kroppsform, spetsig näbb och flack panna. Rygg, huvud och stjärt är gråaktigt bruna, kroppsundersidan beigevit. Stjärten är ganska bred och trubbigt rundad. Sången, som är kraftig och oftast framförs på natten, består av varierande, klara tema, ofta med skickliga härmningar av andra fågelarter. Stroferna upprepas i lugn takt 3-10 gånger varvid ett smackande läte skjuts in mellan varje upprepning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för busksångare

Länsvis förekomst och status för busksångare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för busksångare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Busksångaren är en centralasiatisk art med utbredning västerut genom europeiska delen av Ryssland. Under de senaste 70 åren har arten utvidgat sitt utbredningsområde västerut till Finland och de baltiska länderna där den numera är en tämligen allmän häckfågel, t.ex. 5000-8000 par i Finland och 5000-10000 par i Lettland under senare delen av 1990-talet. Det första fyndet i Sverige gjordes på Haparanda Sandskär 1958. Från och med 1969 har arten varit årlig och en kontinuerlig ökning av antalet fynd gjordes fram till sekelskiftet. Den första konstaterade häckningen skedde i Gästrikland 1984. Under 2000-talet verkar invandringen ha bromsat upp och beståndet har stabiliserat sig på en låg nivå. Den nuvarande utbredningen är koncentrerad till landets östra delar, från Norrbotten till Västmanland-Södermanland-Gotland. Det svenska beståndet beräknas uppgå till cirka 100 par.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Passeriformes - tättingar 
  • Familj
    Acrocephalidae - rörsångare 
  • Släkte
    Acrocephalus - acrocephalussångare 
  • Art
    Acrocephalus dumetorumBlyth, 1849 - busksångare

Busksångaren häckar på halvöppna högörtsängar, oftast med ett rikt inslag av snår, videbuskar eller träd upp till 10 meters höjd. Arten påträffas regelbundet i fuktiga miljöer, t.ex. längs vattendrag och längs sjöstränder. Minst lika vanligt eller vanligare är dock att busksångarreviren är belägna på torrare mark, t.ex. i snår längs dikesrenar, i skogsbryn längs åkerfält eller i energiskogsplanteringar. Tidvis slår den sig även ned i parker, i alléer, på buskrika hyggen och i trädgårdar. Busksångarens primära krav på häckningslokalen är förekomst av täta snår, buskar eller högörtsängar, omväxlande med solbelysta öppningar. Busksångaren övervintrar i Pakistan, Nepal, Indien, Burma och på Ceylon. De första enstaka fåglarna anländer till Sverige i slutet av maj medan huvudmassan anländer i mitten av juni (mediandatum för ankomst är 13/6). Boet byggs på låg höjd i tät vegetation inkluderande vass, buskar och små träd. Värper i genomsnitt cirka 5 ägg som ruvas i 12-14 dygn. Ungarna blir flygga efter 11-13 dagar och blir helt självständiga 10-22 dagar senare. Födan utgörs av insekter, spindlar och snäckor. Busksångaren startar sin flyttning mot sydost redan i slutet av juli och i stort sett samtliga individer har lämnat landet vid augusti månads utgång.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Sjöar, Sötvattensstrand, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Inga uppenbara hot finns mot arten. Eftersom busksångaren nyligen har invandrat till Sverige och populationen av naturliga skäl är liten finns emellertid en uppenbar försvinnanderisk, t.ex. på grund av händelser i övervintringsområdet.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Inga åtgärder är nödvändiga.
Utländska namn: NO: Busksanger, DK: Buskrørsanger, FI: Viitakerttunen, GB: Blyth´s Reed Warbler. Enligt IUCN:s kriterier kvalificerar busksångaren för kategorisering under Starkt hotad (EN). Eftersom arten har starka bestånd öster om Östersjön och är under invandring i Sverige nedgraderas rödlistekategorin till Nära hotad (NT). Busksångaren är förtecknad i Bernkonventionen bilaga II (strängt skyddade djurarter) samt i Bonnkonventionen bilaga II (flyttande arter). Arten är fredad enligt jaktförordningen (1987:905).

Cramp, S., Brooks, D.J. et. al. (reds.) 1992. Handbook of the Birds of Europe the Middle East and North Africa. The Birds of the Western Palearctic. Vol 6, Oxford.

Eriksson, K. 1969. On occurence and ecology of Blyth´s reed warbler (Acrocephalus dumetorum) and Marsh warbler (Acrocephalus palustris) in Finland. Ornis Fennica 46: 157-170.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Martin Tjernberg 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Passeriformes - tättingar 
  • Familj
    Acrocephalidae - rörsångare 
  • Släkte
    Acrocephalus - acrocephalussångare 
  • Art
    Acrocephalus dumetorum, Blyth, 1849 - busksångare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Martin Tjernberg 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.