Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  batavsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena batava
Batavsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Batavsandbiet är ett medelstort till stort sandbi (9–13 mm). Kroppen är svart och mellankroppen hos honan har orange, med tiden bleknande behåring. Hanen har övervägande grå behåring, ofta med bruna eller svarta inslag. De två första bakkroppssegmentens översida har längre och ljusare behåring medan de resterande har mörkare, kortare behåring, förutom på ryggplåtarnas bakkant där mer markanta ljusbruna fransar vanligtvis finns. Arten ingår i Andrena helvola-gruppen där hanarna utmärks av en mer eller mindre prominent tand vid käkbasen. Batavsandbi är intill förväxling lik spetssandbi Andrena apicata som den ofta uppträder tillsammans med och arterna har synonymiserats av vissa forskare. Det tycks dock föreligga vissa konstanta skillnader som stöder separationen i två arter. Arten kan bestämmas med hjälp av Schmid-Egger & Scheuschl (1997) men insamlade exemplar bör granskas av en specialist. Noterbart är att honor av Andrena batava tycks vara genomsnittligt något mindre är A. apicata-honor i Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för batavsandbi Observationer i  Sverige för batavsandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Världsutbredningen är i ljuset av artens relativt nyvunna taxonomiska status dåligt känd men säkra fynd finns från stora delar av Tyskland samt Norra Italien. Arten tycks överallt vara relativt sällsynt. Från Sverige är batavsandbiet endast känt från Halland (ett fynd i Tönnersa) och Skåne där arten tycks vara mycket lokalt förekommande i Vombsänkan och kring Åhus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Efter år 2000 är batavsandbi endast känd från ett par populationer i Skåne och minst en havsstrandsnära lokal i Halland. Arten samlar pollen från sälg och videarter och påverkas sannolikt lätt av bakslag i vädret under tidig vår, vilket innebär att den troligen är utsatt för extrema populationsfluktuationer. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3500-7000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (44-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Igenläggning av sandtag med lämpliga boområden, intensifierad röjning av sälg och viden nära odlingsmark och hög exploateringstakt i Skåne minskar arealen lämpligt habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
På grund av artens stora sällsynthet är utbudet av fältobservationer begränsat. Arten tycks dock helt beroende av Salix-arter för sitt pollensamlande. Fristående stora sälgar har också noterats fungera som mötesplatser. Där ses hanar ofta sitta vilandes i större antal på stammen eller på brädbitar på marken. Det förefaller troligt att dessa fristående träd feromonmarkeras av hanarna för att sedan locka till sig oparade honor. Arten tillhör ett av de tidigaste vildbina och flygtiden överlappar ungefär med sälgens blomningstid. Boet grävs förmodligen ut på glest bevuxna eller blottade sandytor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena batava Pérez, 1902 - batavsandbi Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Efter år 2000 är batavsandbi endast känd från ett par populationer i Skåne och minst en havsstrandsnära lokal i Halland. Arten samlar pollen från sälg och videarter och påverkas sannolikt lätt av bakslag i vädret under tidig vår, vilket innebär att den troligen är utsatt för extrema populationsfluktuationer. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3500-7000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (44-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Igenläggning av sandtag med lämpliga boområden, intensifierad röjning av sälg och viden nära odlingsmark och hög exploateringstakt i Skåne minskar arealen lämpligt habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning DD (2014)
Batavsandbiet är ett medelstort till stort sandbi (9–13 mm). Kroppen är svart och mellankroppen hos honan har orange, med tiden bleknande behåring. Hanen har övervägande grå behåring, ofta med bruna eller svarta inslag. De två första bakkroppssegmentens översida har längre och ljusare behåring medan de resterande har mörkare, kortare behåring, förutom på ryggplåtarnas bakkant där mer markanta ljusbruna fransar vanligtvis finns. Arten ingår i Andrena helvola-gruppen där hanarna utmärks av en mer eller mindre prominent tand vid käkbasen. Batavsandbi är intill förväxling lik spetssandbi Andrena apicata som den ofta uppträder tillsammans med och arterna har synonymiserats av vissa forskare. Det tycks dock föreligga vissa konstanta skillnader som stöder separationen i två arter. Arten kan bestämmas med hjälp av Schmid-Egger & Scheuschl (1997) men insamlade exemplar bör granskas av en specialist. Noterbart är att honor av Andrena batava tycks vara genomsnittligt något mindre är A. apicata-honor i Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för batavsandbi

Länsvis förekomst och status för batavsandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för batavsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Världsutbredningen är i ljuset av artens relativt nyvunna taxonomiska status dåligt känd men säkra fynd finns från stora delar av Tyskland samt Norra Italien. Arten tycks överallt vara relativt sällsynt. Från Sverige är batavsandbiet endast känt från Halland (ett fynd i Tönnersa) och Skåne där arten tycks vara mycket lokalt förekommande i Vombsänkan och kring Åhus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena batavaPérez, 1902 - batavsandbi

På grund av artens stora sällsynthet är utbudet av fältobservationer begränsat. Arten tycks dock helt beroende av Salix-arter för sitt pollensamlande. Fristående stora sälgar har också noterats fungera som mötesplatser. Där ses hanar ofta sitta vilandes i större antal på stammen eller på brädbitar på marken. Det förefaller troligt att dessa fristående träd feromonmarkeras av hanarna för att sedan locka till sig oparade honor. Arten tillhör ett av de tidigaste vildbina och flygtiden överlappar ungefär med sälgens blomningstid. Boet grävs förmodligen ut på glest bevuxna eller blottade sandytor.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Batavsandbi och hundratals andra rödlistade arter hotas av den igenväxning som sker kring Krankesjön, Lunds kommun, på grund av restriktioner beträffande körning med tunga militärfordon på Revingeheds övningsfält. Det förefaller som om arten på sina svenska lokaler är helt beroende av öppna stäppartade landskap med mycket blottad sand och batavsandbiet drabbas således negativt av alla typer av igenväxning som blir resultatet av utebliven markstörning. Igenväxningsprocessen av de sydsvenska sandmarkerna accelereras idag av näringsanrikning genom nederbörd samt minskad jordbruksaktivitet på magra, sandiga jordarter. Ett annat hot är röjningar av sälg och videbuskage. Konkurrensen om sälgens pollen under de första vårveckorna är hård och många arter samsas om denna födoresurs varvid ogenomtänkta röjningar på sandmarker i Skåne kan innebära en ekologisk katastrof för tidiga pollinerande insekter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
De fristående sälgar som besöks av arten kring Krankesjön utgör extremt viktiga ekologiska nyckelelement, inte bara som pollenkällor för en rad hotade arter, utan också som träffpunkter när det gäller parning. Dessa träd, som inte alltid är särskilt grova, bör omedelbart fredas och markeras inom det projekt med ”evighetsträd” som bedrivs av Lunds kommun. Man bör också se till att ett antal större sandytor schaktas fram i närheten av dessa mötesplatser. Det är uppenbart att bete och de bränningsprojekt som utförts på Revingehed inte förmår hålla den invasiva knylhavren stången och olika typer av kraftigt markstörande åtgärder är nödvändiga som komplement för att upprätthålla de sälgbesökande arternas status. Batavsandbi uppträder på sina skånska förekomster alltid tillsammans med andra hotade sälgbesökande bin som Andrena morawitzi, Andrena bimaculata och Andrena apicata, arter som också kommer att gynnas av de åtgärder som genomförs för batavsandbiet. Då artens kända förekomstområden utgörs av aktiva eller inaktiva militära övningsområden bör man informera ansvarig personal om att de hotade arterna är helt beroende av att den markstörning som den militära aktiviteten ger upphov till inte får upphöra och gärna intensifieras.

Åtgärdsprogram Fastställt

Abenius, J. & Larsson, K. 2004: Gaddsteklar och andra insekter i halländska sanddynreservat. Information från Länsstyrelsen i Halland. Meddelande 2004:19.

Amiet F., Herrmann M., Müller A., Neumeyer R. 2010. Fauna Helvetica 26. Apidae 6. Andrena, Melitturga, Panurginus, panurgus. Centre Suisse de cartographie de la faune. Schweizerische Entomologische Gesellschaft.

Nilsson, L.A. 2007. Spetssandbi Andrena apicata Smith och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor (Salix) i Sverige - En rapport och statusbedömning 2006. Länsstyrelsen Kalmar län informerar. Meddelande 2007:12.

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Sörensson, M. 2000. Insektsinventering av ”Kaninlandet” 1999. Lunds kommun, Tekniska förvaltningen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena batava, Pérez, 1902 - batavsandbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.