Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  äppelsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena helvola
Äppelsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hona: Kroppslängd 11-12 mm. Huvudet är något bredare än långt. Munskölden är glänsande, utom i övre delen, och har tät punktur på sidorna och ett större glänsande fält utan punkter på mitten i nedre delen. Behåringen i ansiktet är beige, ibland nästan vit, med enstaka, ibland väldigt få, svarta hår intill ögat och ovanför antennfästena. Antennerna är helt mörka. Antennsegment 3 är ungefär så långt som 4+5. Mellanryggen är helt matt av mikroskulptur och saknar synliga punkter. Behåringen är brunorange, ganska gles på mellanryggen, betydligt tätare på skutellen. Behåringen på mellanbröstet är orangebrun överst, vit längre ner. Mellanfältet på efterryggen är finkornigt utan valkar eller åsar. Bakkroppens ryggplåtar är helt matta av mikroskulptur, med försvinnande punkter. Första och andra ryggplåten har lång orangebrun behåring, de följande ryggplåtarna glesa, långa, ljusa hår. Någon gång kan det bildas ljusa, mycket smala hårband på andra och tredje ryggplåten. Bakfransen är beigefärgad, helt utan orange ton. Bakskenbenen är ljusbruna, oftast med tvåfärgad behåring i beige och vitt, ibland bara beigefärgade. Pollensamlingsfransen på bakhöften är helt vit.

Honan av äppelsandbiet är ganska anonym för att vara en sandbihona. Hon har inga kraftiga färger eller framträdande teckningar. Därför kan hon vara lite svår att placera vid en första anblick. Ofta flyger hon tillsammans med trädgårdssandbiet Andrena haemorrhoa, som har tätare och rödare behåring på mellankroppen, glänsande första ryggplåt utan behåring och orangefärgad bakfrans. Äppelsandbihonan liknar mest hallonsandbiet A. fucata som dock vanligtvis har något senare flygtid. Dess hona har inga orangebruna hår på första och andra ryggplåten men korta svarta hår på tredje och fjärde ryggplåten där äppelsandbiet har glesa, ljusa, långa hår. Äppelsandbiet kan också förväxlas med det i Sverige sällsynta krusbärssandbiet A. varians. Dess hona har riktigt med svarta hår intill ögonen och vid antennfästena. Första och andra ryggplåtarna har orangebrun behåring, liksom äppelsandbiet, men i mikroskulpturen kan man tydligt urskilja täta och fina punkter.

Hane: Kroppslängd 8-10 mm. Huvudet är bredare än långt med beigefärgad behåring kring antennfästena och vit behåring på munskölden, som en vit mustasch. Munskölden är glänsande med tät punktur över hela bredden. Vid käkbasen finns en mycket kort tand som mest liknar en utskjutande trubbig vinkel. Käkarna är mycket långa och når långt förbi överläppens bortre kant. Antennerna är mörka. Antennsegment 3 är aningen längre än 4. Mellanryggen är helt matt av mikroskulptur och utan synliga punkter. Behåringen är ljust orangefärgad eller beige och när den är blekt till och med vitaktig. Efterryggens mellanfält är finkornigt utan valkar. Dess behåring är vit eller beigefärgad. Bakkroppens ryggplåtar är matta av mikroskulptur, svaga punkter kan anas i nederkanten av skivan på andra till fjärde ryggplåten. På första och andra ryggplåten finns långa, glesa, beigefärgade hår som slits bort efter hand. Bukplåtarna har täta, vita hårband som täcker nästan halva bukplåten. Bakskenbenen är mörkbruna, ibland med orange spets.

Hanen av äppelsandbi tillhör gruppen av sandbihanar som har en tand vid käkbasen. Hos arten är dock tanden starkt trubbig och svagt utstickande. Endast hanar av ytterligare två arter har denna typ av vagt definierad tand , batavsandbi Andrena batava och hallonsandbi A. fucata. Den förra skiljer sig från äppelsandbiet genom att ha svarta hår på efterryggen, den senare genom att korta, glesa, ljusa hår på bukplåtarna. Hanen av krusbärssandbi har ingen tand vid käkbasen men väl en avrundad, svag utbuktning som kan förväxlas med äppelsandbiets svaga tand. En liten skillnad mellan arterna finns också i längden på 3:e och 4:e antennsegmenten. Hos äppelsandbiet är det 3:e segmentet bara en aning längre än 4:e medan det hos krusbärssandbiet ungefär en och en halv gång så långt.
Utbredning
Observationer i  Sverige för äppelsandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Äppelsandbi är en mycket vanlig art i Götaland och Svealand med några enstaka fynd i södra Norrland upp till Sundsvall. Den saknas i norra delarna av Värmland och Dalarna och är ovanlig på Gotland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
 Arten flyger i en generation från mitten av april till månadsskiftet juni/juli och uppträder framför allt i öppna landskap och ofta i trädgårdar eftersom den gärna samlar pollen på blommande buskar och träd som slån Prunus spinosa (arten kan vara mycket talrik i blommande slånhäckar), hagtorn Crataegus sp., måbär Ribes alpinum, hägg Prunus padus, äpple Malus sp. och päron Pyrus communis samt odlade buskar av krusbär Ribes uva-crispa och björnbär Rubus fruticosus. Äppelsandbiet besöker också maskrosor Taraxacum sp., vitsippa Anemone nemorosa och andra vårblommande örter. Arten gräver bogångar där marken är öppen eller glest bevuxen, på sandig eller fastare mark. Äppelsandbiet boparasiteras av skogsgökbi Nomada panzeri.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena helvola (Linnaeus, 1758) - äppelsandbi Synonymer Apis helvola Linnaeus, 1758

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Hona: Kroppslängd 11-12 mm. Huvudet är något bredare än långt. Munskölden är glänsande, utom i övre delen, och har tät punktur på sidorna och ett större glänsande fält utan punkter på mitten i nedre delen. Behåringen i ansiktet är beige, ibland nästan vit, med enstaka, ibland väldigt få, svarta hår intill ögat och ovanför antennfästena. Antennerna är helt mörka. Antennsegment 3 är ungefär så långt som 4+5. Mellanryggen är helt matt av mikroskulptur och saknar synliga punkter. Behåringen är brunorange, ganska gles på mellanryggen, betydligt tätare på skutellen. Behåringen på mellanbröstet är orangebrun överst, vit längre ner. Mellanfältet på efterryggen är finkornigt utan valkar eller åsar. Bakkroppens ryggplåtar är helt matta av mikroskulptur, med försvinnande punkter. Första och andra ryggplåten har lång orangebrun behåring, de följande ryggplåtarna glesa, långa, ljusa hår. Någon gång kan det bildas ljusa, mycket smala hårband på andra och tredje ryggplåten. Bakfransen är beigefärgad, helt utan orange ton. Bakskenbenen är ljusbruna, oftast med tvåfärgad behåring i beige och vitt, ibland bara beigefärgade. Pollensamlingsfransen på bakhöften är helt vit.

Honan av äppelsandbiet är ganska anonym för att vara en sandbihona. Hon har inga kraftiga färger eller framträdande teckningar. Därför kan hon vara lite svår att placera vid en första anblick. Ofta flyger hon tillsammans med trädgårdssandbiet Andrena haemorrhoa, som har tätare och rödare behåring på mellankroppen, glänsande första ryggplåt utan behåring och orangefärgad bakfrans. Äppelsandbihonan liknar mest hallonsandbiet A. fucata som dock vanligtvis har något senare flygtid. Dess hona har inga orangebruna hår på första och andra ryggplåten men korta svarta hår på tredje och fjärde ryggplåten där äppelsandbiet har glesa, ljusa, långa hår. Äppelsandbiet kan också förväxlas med det i Sverige sällsynta krusbärssandbiet A. varians. Dess hona har riktigt med svarta hår intill ögonen och vid antennfästena. Första och andra ryggplåtarna har orangebrun behåring, liksom äppelsandbiet, men i mikroskulpturen kan man tydligt urskilja täta och fina punkter.

Hane: Kroppslängd 8-10 mm. Huvudet är bredare än långt med beigefärgad behåring kring antennfästena och vit behåring på munskölden, som en vit mustasch. Munskölden är glänsande med tät punktur över hela bredden. Vid käkbasen finns en mycket kort tand som mest liknar en utskjutande trubbig vinkel. Käkarna är mycket långa och når långt förbi överläppens bortre kant. Antennerna är mörka. Antennsegment 3 är aningen längre än 4. Mellanryggen är helt matt av mikroskulptur och utan synliga punkter. Behåringen är ljust orangefärgad eller beige och när den är blekt till och med vitaktig. Efterryggens mellanfält är finkornigt utan valkar. Dess behåring är vit eller beigefärgad. Bakkroppens ryggplåtar är matta av mikroskulptur, svaga punkter kan anas i nederkanten av skivan på andra till fjärde ryggplåten. På första och andra ryggplåten finns långa, glesa, beigefärgade hår som slits bort efter hand. Bukplåtarna har täta, vita hårband som täcker nästan halva bukplåten. Bakskenbenen är mörkbruna, ibland med orange spets.

Hanen av äppelsandbi tillhör gruppen av sandbihanar som har en tand vid käkbasen. Hos arten är dock tanden starkt trubbig och svagt utstickande. Endast hanar av ytterligare två arter har denna typ av vagt definierad tand , batavsandbi Andrena batava och hallonsandbi A. fucata. Den förra skiljer sig från äppelsandbiet genom att ha svarta hår på efterryggen, den senare genom att korta, glesa, ljusa hår på bukplåtarna. Hanen av krusbärssandbi har ingen tand vid käkbasen men väl en avrundad, svag utbuktning som kan förväxlas med äppelsandbiets svaga tand. En liten skillnad mellan arterna finns också i längden på 3:e och 4:e antennsegmenten. Hos äppelsandbiet är det 3:e segmentet bara en aning längre än 4:e medan det hos krusbärssandbiet ungefär en och en halv gång så långt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för äppelsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Äppelsandbi är en mycket vanlig art i Götaland och Svealand med några enstaka fynd i södra Norrland upp till Sundsvall. Den saknas i norra delarna av Värmland och Dalarna och är ovanlig på Gotland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena helvola(Linnaeus, 1758) - äppelsandbi
    Synonymer
    Apis helvola Linnaeus, 1758

 Arten flyger i en generation från mitten av april till månadsskiftet juni/juli och uppträder framför allt i öppna landskap och ofta i trädgårdar eftersom den gärna samlar pollen på blommande buskar och träd som slån Prunus spinosa (arten kan vara mycket talrik i blommande slånhäckar), hagtorn Crataegus sp., måbär Ribes alpinum, hägg Prunus padus, äpple Malus sp. och päron Pyrus communis samt odlade buskar av krusbär Ribes uva-crispa och björnbär Rubus fruticosus. Äppelsandbiet besöker också maskrosor Taraxacum sp., vitsippa Anemone nemorosa och andra vårblommande örter. Arten gräver bogångar där marken är öppen eller glest bevuxen, på sandig eller fastare mark. Äppelsandbiet boparasiteras av skogsgökbi Nomada panzeri.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström 2019

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena helvola, (Linnaeus, 1758) - äppelsandbi
    Synonymer
    Apis helvola Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström 2019