Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjädergräs

Organismgrupp Kärlväxter Stipa pennata
Fjädergräs Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjädergräs är ett flerårigt, drygt halvmeterhögt gräs som bildar täta tuvor. Det blommar strax före midsommar varvid dess omisskännliga, drygt två dm långa, vita, smalt fjäderlika borst exponeras. Förökningen sker huvudsakligen genom frön, som borrar sig ned i marken. På två av lokalerna fanns det tidigare bara kvar en tuva, och detta kan ha inneburit en kraftig reduktion av växtens genetiska variation som kan vara negativ för dess långsiktiga överlevnad. Lokalerna ligger så långt från varandra att en genöverföring med pollen eller frö är osannolik.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjädergräs Observationer i  Sverige för fjädergräs
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
På de kalkrika åsarna i Falbygden har fjädergräs sina enda förekomster i Norden. Den är numera känd från tre lokaler, i Dala, Näs och Vartofta-Åsaka socknar. Tidigare har den också funnits i Valtorp samt på åtminstone en lokal till i Vartofta-Åsaka. I Vartofta-Åsaka har växten varit mycket talrik. Efter 1900 minskade samtliga populationer för att nå ett drastiskt minimum under 1950-talet. Skälen till tillbakagången var flera, bl a växtsamling och upplöjning, men framför allt vanhävd till följd av missriktade ambitioner att skydda växten genom avspärrningar och betesfred. Under de senaste årtiondena har reservaten skötts mycket omsorgsfullt. Vården har varit framgångsrik och bestånden har utvecklats så gynnsamt att växten från att ha varit akut hotad nu betraktas som sällsynt. Fjädergräset odlas inte sällan; om det är samma ras som den vilda är tveksamt. Växtens huvudutbredningsområde omfattar mellersta och östra Europa, där också andra raser av arten förekommer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer endast på kalkrika åsar i tre naturreservat i Västergötland. Fjädergräs är en art som följts noga genom åren. I ett av reservaten har noterats: under perioden 1992 till 1998 var medeltalet fertila strån 351, under perioden 1999 till 2006 är medeltalet fertila strån 29! De andra lokalerna visar samma trend i antalet fertila strån. Andelen "tuvor" verkar däremot ha ökat på två av lokalerna, vad är då orsaken till att blomningen minskat så drastiskt? Fjädergräs kommer att ingå i ett åtgärdsprogram "Åtgärdsprogram för bevarande av stäppartade torrängar i Västsverige" som är under framtagande. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (56-80) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(v)).
Ekologi
Fjädergräsets växtplatser utgörs av åsar med torr, grusig, kalkrik morän. Växtplatserna måste vara sydvända och solöppna. Fjädergräset förekommer på torrängar som alltid varit föremål för brukande i form av bete, slåtter eller odling, kanske även lindbruk. Dessa örtrika torrängar är av en typ som har ett stort inslag av s.k. stäpparter med sydostlig utbredning bl a drakblomma Dracocephalum ruyschiana, smalbladig lungört Pulmonaria angustifolia och praktbrunört Prunella grandiflora. Fjädergräset kom möjligen till Sverige med tidigt åkerbruk och är anpassad till långa trädor. Det har alternativt ansetts vara en värmetidsrelikt som levt kvar på särskilt gynnsamma platser.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Stipa (fjädergrässläktet), Art Stipa pennata L. - fjädergräs Synonymer Stipa pennata ssp. joannis, Stipa joannis Celak., Äkta fjädergräs

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer endast på kalkrika åsar i tre naturreservat i Västergötland. Fjädergräs är en art som följts noga genom åren. I ett av reservaten har noterats: under perioden 1992 till 1998 var medeltalet fertila strån 351, under perioden 1999 till 2006 är medeltalet fertila strån 29! De andra lokalerna visar samma trend i antalet fertila strån. Andelen "tuvor" verkar däremot ha ökat på två av lokalerna, vad är då orsaken till att blomningen minskat så drastiskt? Fjädergräs kommer att ingå i ett åtgärdsprogram "Åtgärdsprogram för bevarande av stäppartade torrängar i Västsverige" som är under framtagande. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (56-80) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(v)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Fjädergräs är ett flerårigt, drygt halvmeterhögt gräs som bildar täta tuvor. Det blommar strax före midsommar varvid dess omisskännliga, drygt två dm långa, vita, smalt fjäderlika borst exponeras. Förökningen sker huvudsakligen genom frön, som borrar sig ned i marken. På två av lokalerna fanns det tidigare bara kvar en tuva, och detta kan ha inneburit en kraftig reduktion av växtens genetiska variation som kan vara negativ för dess långsiktiga överlevnad. Lokalerna ligger så långt från varandra att en genöverföring med pollen eller frö är osannolik.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjädergräs

Länsvis förekomst och status för fjädergräs baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjädergräs

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



På de kalkrika åsarna i Falbygden har fjädergräs sina enda förekomster i Norden. Den är numera känd från tre lokaler, i Dala, Näs och Vartofta-Åsaka socknar. Tidigare har den också funnits i Valtorp samt på åtminstone en lokal till i Vartofta-Åsaka. I Vartofta-Åsaka har växten varit mycket talrik. Efter 1900 minskade samtliga populationer för att nå ett drastiskt minimum under 1950-talet. Skälen till tillbakagången var flera, bl a växtsamling och upplöjning, men framför allt vanhävd till följd av missriktade ambitioner att skydda växten genom avspärrningar och betesfred. Under de senaste årtiondena har reservaten skötts mycket omsorgsfullt. Vården har varit framgångsrik och bestånden har utvecklats så gynnsamt att växten från att ha varit akut hotad nu betraktas som sällsynt. Fjädergräset odlas inte sällan; om det är samma ras som den vilda är tveksamt. Växtens huvudutbredningsområde omfattar mellersta och östra Europa, där också andra raser av arten förekommer.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Stipa - fjädergrässläktet 
  • Art
    Stipa pennataL. - fjädergräs
    Synonymer
    Stipa pennata ssp. joannis
    Stipa joannis Celak.
    Äkta fjädergräs

Fjädergräsets växtplatser utgörs av åsar med torr, grusig, kalkrik morän. Växtplatserna måste vara sydvända och solöppna. Fjädergräset förekommer på torrängar som alltid varit föremål för brukande i form av bete, slåtter eller odling, kanske även lindbruk. Dessa örtrika torrängar är av en typ som har ett stort inslag av s.k. stäpparter med sydostlig utbredning bl a drakblomma Dracocephalum ruyschiana, smalbladig lungört Pulmonaria angustifolia och praktbrunört Prunella grandiflora. Fjädergräset kom möjligen till Sverige med tidigt åkerbruk och är anpassad till långa trädor. Det har alternativt ansetts vara en värmetidsrelikt som levt kvar på särskilt gynnsamma platser.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Upphörd hävd med efterföljande igenväxning. Överbete och/eller hårt tidigt bete missgynnar arten. Fjädergräset är konkurrenskänsligt och har stora krav på regelbudna markstörningar. Det trivs inte under faser av igenväxning där förna lagras upp och tuvorna har svårt att utvecklas och blomma. Vid ett av reservaten har nyligen observerats att en kvävegynnad flora börjat vandra in, mest hundkäx. Ökad kvävedeposition från jordbruksmark och långväga föroreningar kan bli ett växande hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De tre växtplatserna för fjädergräs är naturreservat. Viktigt att skötselplanerna ses över och anpassas för att gynna fjädergräset. Ett anpassat sent bete med betesfred vissa perioder/år. Fjädergräsplantorna tar några år på sig att växa till så betesfred vissa år som gynnar tillväxten kan behövas. I de reservat som sköts med slåtter måste viss markstörning till genom vårkrattning och efterbete. En skyddszon bör upprättas kring de reservat som ligger i anslutning till åkrar, och inom denna måste ogräsmedel och gödsel användas mycket restriktivt eller helt förbjudas. Ett åtgärdsprogram för fjädergräs ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Samtliga lokaler övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Fjädergräs är fridlyst. Det är lättodlat och lättförökat. Material från lokalen i Näs odlas i Botaniska trädgården i Uppsala (från frö taget 1960). Utländska namn – NO: Fjørgräs, DK: Fjærgräs, FI: Höyhenheinä.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3–22.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Sundh, L. 2004. Fjädergräs, luktsporre, vaxnycklar och fjällskära i Skaraborg under åren 1992-2001.

Artuppföljning i sex skyddade områden. Länsstyrelsen i Västra Götlands län. Rapport 2004:15.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Stipa - fjädergrässläktet 
  • Art
    Stipa pennata, L. - fjädergräs
    Synonymer
    Stipa pennata ssp. joannis
    Stipa joannis Celak.
    Äkta fjädergräs
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006.