Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vaddporing

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Anomoporia kamtschatica
Vaddporing Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vaddporing är en resupinat ticka, vit till gräddfärgad, utan rhizomorfer i kanten. Fruktkroppen är mycket skör, med en bomullsartad, mjuk konsistens. Porerna är först runda, sedan utdragna, oregelbundna och labyrintiska, 1–2 per mm. Sporerna är amyloida, ovala, 4–5,5 x 3–3,5 µm. Arten kan förväxlas med fransporing (Anomoloma myceliosum), som dock har talrika vita rhizomorfer, 3–4 porer per mm och mindre sporer, 3–4,5 x 2,5–3 µm. Fransporingen är en vitrötare på död barrved.
Utbredning
Länsvis förekomst för vaddporing Observationer i  Sverige för vaddporing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en nordlig utbredning och är funnen från Norrbotten, ända till Blekinge i söder. I Finland och Ryssland är det en vanlig art.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på starkt murken barrved av gran och tall i barrskog, helst tallskog. Förekommer i såväl fuktig skog, längs flottningsvattendrag och svämskog som i solexeponerade torrare tallskogar. Men förefaller huvudsakligen växa på speciella vedkvaliteer,nämligen på torrakeved av tall, ofta brandpåverkad eller brunrötad; även på kvarlämnade talltoppar i dimensionsavverkad skog. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. försämrad tillgång på lämpliga kvaliteer av grov ved eftersom arealen naturskogsartad och tidigare icke kalavverkad skog minskar genom avverkningar utanför skyddade områden. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (600-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 km². Populationen minskar med mer än 5% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c; C1).
Ekologi
Vaddporing är en brunrötande vednedbrytare. Den förekommer framför allt på murken barrved av tall, gran och lärk som ligger på marken i barrskog, helst tallskog. Arten växer framför allt på den typ av hård, kådimpregnerad och ofta kolad tallved som skapas i brandpräglad skog. Veden kommer från gamla, kärnvedsrika tallar som blivit mer eller mindre impregnerade av kåda till följd av skador från brand och/eller andra skador som inducerar trädets försvar, som exempelvis svamp- och insektsangrepp. Den här typen av ved är mycket motståndskraftig mot röta och extremt långlivad. Därför kan man ibland hitta vaddporing (och andra arter med liknande substratkrav) på avverkningsrester från dimensionsavverkningens tid i för övrigt triviala planteringar och ungskogar. Fruktkropparna sitter oftast på ganska nedbruten, brunrötad ved som lätt fragmenteras, men man hittar dem också på hård, gammal ved, som då ofta är kolad. De sitter ofta i dolda håligheter i veden och gärna tätt mot marken på stammar delvis nedsänkta i marken. För att hitta arten måste man därför i regel vända på den döda veden. Den växer även på bearbetad barrved. På sina kända lokaler uppträder den oftast med fruktkroppar på bara någon enstaka plats. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Amylocorticiales, Familj Amylocorticiales, genera incertae sedis, Släkte Anomoporia, Art Anomoporia kamtschatica (Parmasto) Bondartseva - vaddporing Synonymer Fibuloporia kamtschatica Parmasto, Anomoporia ambigua David & Gilles

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på starkt murken barrved av gran och tall i barrskog, helst tallskog. Förekommer i såväl fuktig skog, längs flottningsvattendrag och svämskog som i solexeponerade torrare tallskogar. Men förefaller huvudsakligen växa på speciella vedkvaliteer,nämligen på torrakeved av tall, ofta brandpåverkad eller brunrötad; även på kvarlämnade talltoppar i dimensionsavverkad skog. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. försämrad tillgång på lämpliga kvaliteer av grov ved eftersom arealen naturskogsartad och tidigare icke kalavverkad skog minskar genom avverkningar utanför skyddade områden. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (600-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 km². Populationen minskar med mer än 5% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c; C1).
Vaddporing är en resupinat ticka, vit till gräddfärgad, utan rhizomorfer i kanten. Fruktkroppen är mycket skör, med en bomullsartad, mjuk konsistens. Porerna är först runda, sedan utdragna, oregelbundna och labyrintiska, 1–2 per mm. Sporerna är amyloida, ovala, 4–5,5 x 3–3,5 µm. Arten kan förväxlas med fransporing (Anomoloma myceliosum), som dock har talrika vita rhizomorfer, 3–4 porer per mm och mindre sporer, 3–4,5 x 2,5–3 µm. Fransporingen är en vitrötare på död barrved.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vaddporing

Länsvis förekomst och status för vaddporing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vaddporing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en nordlig utbredning och är funnen från Norrbotten, ända till Blekinge i söder. I Finland och Ryssland är det en vanlig art.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Amylocorticiales  
  • Familj
    Amylocorticiales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Anomoporia  
  • Art
    Anomoporia kamtschatica(Parmasto) Bondartseva - vaddporing
    Synonymer
    Fibuloporia kamtschatica Parmasto
    Anomoporia ambigua David & Gilles

Vaddporing är en brunrötande vednedbrytare. Den förekommer framför allt på murken barrved av tall, gran och lärk som ligger på marken i barrskog, helst tallskog. Arten växer framför allt på den typ av hård, kådimpregnerad och ofta kolad tallved som skapas i brandpräglad skog. Veden kommer från gamla, kärnvedsrika tallar som blivit mer eller mindre impregnerade av kåda till följd av skador från brand och/eller andra skador som inducerar trädets försvar, som exempelvis svamp- och insektsangrepp. Den här typen av ved är mycket motståndskraftig mot röta och extremt långlivad. Därför kan man ibland hitta vaddporing (och andra arter med liknande substratkrav) på avverkningsrester från dimensionsavverkningens tid i för övrigt triviala planteringar och ungskogar. Fruktkropparna sitter oftast på ganska nedbruten, brunrötad ved som lätt fragmenteras, men man hittar dem också på hård, gammal ved, som då ofta är kolad. De sitter ofta i dolda håligheter i veden och gärna tätt mot marken på stammar delvis nedsänkta i marken. För att hitta arten måste man därför i regel vända på den döda veden. Den växer även på bearbetad barrved. På sina kända lokaler uppträder den oftast med fruktkroppar på bara någon enstaka plats. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Brist på substrat. Alla skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten. En skoglig gallring och annat uttag av virke innebär ett hot mot arten. Substrattypen nybildas inte i brukad skog pga. korta rotationer och brandbekämpning. Markberedning och sönderkörning av död ved vid skogsbruksåtgärder är ett stort hot. Eftersom vedtypen är så långlivad kan enskilda lågor utsättas för många skogsbruksåtgärder under sin livstid. Med tanke på att vaddporingen huvudsakligen förekommer på mycket gamla, långlivade substrat av en vedtyp som nybildas i mycket liten omfattning är det sannolikt att arten upplever en utdöendeskuld.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
För att garantera artens fortlevnad bör man både säkra att artens växtplatser hålls intakta samt att långsiktigt säkerställa att ny ved tillkommer, allra helst i omedelbar anslutning till artens växtplatser. Befintliga vindfällen, döende träd, torrakor och lågor lämnas intakta. Katning av levande tallar och naturvårdsbränning är aktiva naturvårdsåtgärder som på sikt kan skapa kådimpregnerad död ved och troligen gynna arten.
Utländska namn – FI: Harsukääpä.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Eds). 1997. Nordic Macromycetes Vol. 3. sid. 232. Nordsvamp, Copenhagen.

Niemelä, T. 1994. Five species of Anomoporia, rare polypores of old forests. Ann. Bot. Fennici 31: 93–115.

Olofsson, D. 1996. Tickor i Sverige. sid. 11. Projektrapport.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001. Reviderat av Mattias Edman 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Amylocorticiales  
  • Familj
    Amylocorticiales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Anomoporia  
  • Art
    Anomoporia kamtschatica, (Parmasto) Bondartseva - vaddporing
    Synonymer
    Fibuloporia kamtschatica Parmasto
    Anomoporia ambigua David & Gilles
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001. Reviderat av Mattias Edman 2017.