Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kortsvansad blåvinge

Organismgrupp Fjärilar, Dagfjärilar Everes argiades
Kortsvansad blåvinge Fjärilar, Dagfjärilar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 25-29 mm. Arten är omisskännlig genom sina svansutskott på bakvingarna. Hanen har blå vingöversidor med små svarta kantfläckar som är helt fria från den svarta sömlinjen på bakvingarna. Lystern växlar från marinblått till ljusblått. Honan har svartbruna vingöversidor med blå pigment närmare vingroten på framvingarna och glest över hela bakvingarna. Närmast svansutskotten finns 2-3 svarta kantfläckar. Undersidan är ljust gråvit med fin, ofta otydlig svart teckning. Till skillnad från kronillblåvinge Cupido alcetas finns alltid ett kort, brett gulrött utkantsband på bakvingens undersida i tre vingceller uppåt från svansutskottet. I Finland är individerna i den andra (högsommar-) generationen tydligt större än de i generationerna före och efter. Ägget är grönvitt, runt och tillplattat med fina gropar. Larven är ljusgrön med svagt mörkare rygglinje och korta diagonala streck, ibland med en tydlig brun sidolinje med gul mitt. Under övervintringen skiftar larven färg till mer olivgrön med rödbrun marmorering. Puppan är ljust gräsgrön med gulgrön bakkropp och distinkt svarta prickar i rader längs ryggsidan. Den är täckt av glesa, långa ljusa hår på ryggsidan.
Utbredning
Observationer i  Sverige för kortsvansad blåvinge
Svensk förekomst
Tillfällig förekomst (alt. kvarstående)
Kortsvansad blåvinge har i Sverige bara påträffats enstaka på Gotland åren 1940, 1950 och 1972 samt i Hälsingland 1959. Den har påträffats betydligt oftare och talrikare i södra Finland med etablerade populationer under åtminstone kortare perioder, t.ex. 1973 samt från och med 1999 då den expanderat kraftigt i söder och åtminstone för en tid framåt kan räknas som inhemsk. Att arten uppträder mer regelbundet i Finland beror på dess sammanhängande utbredningsområde genom hela Baltikum och österut. Fynd saknas från Norge och Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa, med nordgräns i Nederländerna, mellersta Tyskland, östra Polen och Baltikum, genom Sibirien, Turkiet och Centralasien till Korea och Japan, nordligast i Magadanregionen. Populations­trenden är stabil i flertalet länder i Europa utom i Polen och Tjeckien, där den är kraftigt minskande, samt i Belgien där den är försvunnen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Ekologi
Kortsvansad blåvinge påträffas i skiftande ängsmiljöer, i Finland främst i varma biotoper, t.ex. längs vägar och på torra klövervallar, dock begränsar skörden av vallarna fjärilspopulationernas möjligheter att överleva i denna miljö. I Nederländerna förekommer den främst på ljung­hedar. Värdväxter är bl.a. käringtand Lotus cornicu­latus och rödklöver Trifolium pratense. Arten upp­träder även på nordligare breddgrader i Centraleuropa vanligen med två generationer. I Estland och Finland har arten under de varma somrarna i början av 2000-talet uppträtt med två eller tre generationer. Avgörande för hur många generationer arten hinner med är dels temperatursumman och dels vegetationssäsongens längd, vilken för fjärilarnas del avslutas i och med den första nattfrosten. Flyg­tiderna i Finland har under senare år med tre generationer fördelat sig i perioderna maj-juni, slutet av juli-augusti och början av september. Om den första generationen försenas av kyligare väder uteblir den tredje generationen, vilket är mer normalt. Utvecklingen är snabb, för ägget en vecka, för larven 2-4 veckor och för puppan knappt två veckor. Övervintringen sker alltid som nästan fullväxt larv. Larverna uppvaktas av myror i begränsad omfattning. Arten migrerar regelbundet, men vanligen endast kortare distanser. I Norden är det störst chans att påträffa den under långa varma somrar och då alltid som den talrikare andragenerationen.
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· käringtand
· käringtand
· rödklöver
· rödklöver
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Lycaenidae (juvelvingar), Släkte Everes, Art Everes argiades (Pallas, 1771) - kortsvansad blåvinge Synonymer Papilio argiades Pallas, 1771, Cupido argiades (Pallas, 1771)

Kategori Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Vingspann 25-29 mm. Arten är omisskännlig genom sina svansutskott på bakvingarna. Hanen har blå vingöversidor med små svarta kantfläckar som är helt fria från den svarta sömlinjen på bakvingarna. Lystern växlar från marinblått till ljusblått. Honan har svartbruna vingöversidor med blå pigment närmare vingroten på framvingarna och glest över hela bakvingarna. Närmast svansutskotten finns 2-3 svarta kantfläckar. Undersidan är ljust gråvit med fin, ofta otydlig svart teckning. Till skillnad från kronillblåvinge Cupido alcetas finns alltid ett kort, brett gulrött utkantsband på bakvingens undersida i tre vingceller uppåt från svansutskottet. I Finland är individerna i den andra (högsommar-) generationen tydligt större än de i generationerna före och efter. Ägget är grönvitt, runt och tillplattat med fina gropar. Larven är ljusgrön med svagt mörkare rygglinje och korta diagonala streck, ibland med en tydlig brun sidolinje med gul mitt. Under övervintringen skiftar larven färg till mer olivgrön med rödbrun marmorering. Puppan är ljust gräsgrön med gulgrön bakkropp och distinkt svarta prickar i rader längs ryggsidan. Den är täckt av glesa, långa ljusa hår på ryggsidan.

Svensk förekomst Tillfällig förekomst (alt. kvarstående)
Observationer i  Sverige för kortsvansad blåvinge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kortsvansad blåvinge har i Sverige bara påträffats enstaka på Gotland åren 1940, 1950 och 1972 samt i Hälsingland 1959. Den har påträffats betydligt oftare och talrikare i södra Finland med etablerade populationer under åtminstone kortare perioder, t.ex. 1973 samt från och med 1999 då den expanderat kraftigt i söder och åtminstone för en tid framåt kan räknas som inhemsk. Att arten uppträder mer regelbundet i Finland beror på dess sammanhängande utbredningsområde genom hela Baltikum och österut. Fynd saknas från Norge och Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa, med nordgräns i Nederländerna, mellersta Tyskland, östra Polen och Baltikum, genom Sibirien, Turkiet och Centralasien till Korea och Japan, nordligast i Magadanregionen. Populations­trenden är stabil i flertalet länder i Europa utom i Polen och Tjeckien, där den är kraftigt minskande, samt i Belgien där den är försvunnen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Lycaenidae - juvelvingar 
  • Underfamilj
    Polyommatinae  
  • Tribus
    Polyommatini - blåvingar 
  • Släkte
    Everes  
  • Art
    Everes argiades(Pallas, 1771) - kortsvansad blåvinge
    Synonymer
    Papilio argiades Pallas, 1771
    Cupido argiades (Pallas, 1771)

Kortsvansad blåvinge påträffas i skiftande ängsmiljöer, i Finland främst i varma biotoper, t.ex. längs vägar och på torra klövervallar, dock begränsar skörden av vallarna fjärilspopulationernas möjligheter att överleva i denna miljö. I Nederländerna förekommer den främst på ljung­hedar. Värdväxter är bl.a. käringtand Lotus cornicu­latus och rödklöver Trifolium pratense. Arten upp­träder även på nordligare breddgrader i Centraleuropa vanligen med två generationer. I Estland och Finland har arten under de varma somrarna i början av 2000-talet uppträtt med två eller tre generationer. Avgörande för hur många generationer arten hinner med är dels temperatursumman och dels vegetationssäsongens längd, vilken för fjärilarnas del avslutas i och med den första nattfrosten. Flyg­tiderna i Finland har under senare år med tre generationer fördelat sig i perioderna maj-juni, slutet av juli-augusti och början av september. Om den första generationen försenas av kyligare väder uteblir den tredje generationen, vilket är mer normalt. Utvecklingen är snabb, för ägget en vecka, för larven 2-4 veckor och för puppan knappt två veckor. Övervintringen sker alltid som nästan fullväxt larv. Larverna uppvaktas av myror i begränsad omfattning. Arten migrerar regelbundet, men vanligen endast kortare distanser. I Norden är det störst chans att påträffa den under långa varma somrar och då alltid som den talrikare andragenerationen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· käringtand - Lotus corniculatus (Viktig)
· rödklöver - Trifolium pratense (Viktig)
Etymologi: Argiades = namnet är sannolikt konstruerat av det tidigare använda namnet argus tillsammans med; eidos (gr.) = form av, liknande.
Uttal: [Kupído argíades]

Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Lycaenidae - juvelvingar 
  • Underfamilj
    Polyommatinae  
  • Tribus
    Polyommatini - blåvingar 
  • Släkte
    Everes  
  • Art
    Everes argiades, (Pallas, 1771) - kortsvansad blåvinge
    Synonymer
    Papilio argiades Pallas, 1771
    Cupido argiades (Pallas, 1771)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.