Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  violett blåvinge

Organismgrupp Fjärilar, Dagfjärilar Plebejus optilete
Violett blåvinge Fjärilar, Dagfjärilar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 23-29 mm. Vingarna är hos hanen på översidan violettblå med smalt och ­distinkt svart sömfält, hos honan mörkbruna eller gråbruna med mer eller mindre utbredda blå vingfjäll, som regel endast innanför diskfläckarna. Undersidan är ljusgrå med distinkta, svarta vitringade prickar. Arten är lätt att känna igen genom att det gulröda utkantsbandet är inskränkt till 2-3 celler nederst på bakvingeundersidan med fläcken i cell CuA2 betydligt större.
Ägget är grönvitt, tillplattat runt och har nästan slät yta med mycket fina porliknande gropar. Larven är ljusgrön med tunna, otydliga rosa eller vitgula sidolinjer, något mörkare grön rygglinje, ljuskantade mörka andningsöppningar och grönt huvud. Den saknar utskjutbara utskott och sockerkörtlar. Puppan är först ljusgrön med gul bakkropp, senare brungul med mörkare undersida och ljusare marmorerad brun bakkropp.
Utbredning
Observationer i  Sverige för violett blåvinge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Violett blåvinge är utbredd i hela Norden utom Island. Den är ovanligare på Vestlandet i Norge och i Danmark, förutom på centrala Jylland där den fortfarande är utbredd.
Världsutbredningen sträcker sig från Balkan, Alperna, Tyskland, Nederländerna och Norden vidare österut genom Europa och Sibirien (70° N) till Mongoliet, Japan, Kamtjatka och Kurilerna. I Nordamerika är arten utbredd från Alaska till mellersta Kanada. Populationstrenden är kraftigt vikande i hela Europa utom i Schweiz, Tjeckien, Baltikum och Norden där den är mer stabil.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Ekologi
Violett blåvinge påträffas på fattigkärr, torvmossar och andra myrar, men också på mycket små våtmarker. I norra delarna av Sverige och Finland påträffas fjärilen även i torrare miljöer, t.ex. på tallhedar och i fjällbjörkskog. Flygtiden varar från tredje veckan i juni till mitten av augusti. Arten är lokaltrogen och påträffas sällan långt från lämpliga livsmiljöer. Hanarna patrullerar i sitt sökande efter oparade honor.
Äggen läggs utspridda ett och ett på undersidan av blad nära toppskott. Äggutvecklingen tar ca 10 dagar. Värdväxter är främst rosling Andromeda polifolia, tranbär Vaccinium oxycoccos, odon V. uliginosum och lingon V. vitis-idaea. Larven tillväxer utan skötsel från myror och övervintrar efter 5-7 veckor, fast­spunnen på undersidan av välvda vintergröna blad av värdväxten. Under våren fortsätter tillväxten ytterligare 3-5 veckor och larven förpuppar sig därefter fäst med en gördeltråd på undersidan av ett blad. Puppstadiet varar i 2-3 veckor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lingon
· lingon
· odon
· odon
· rosling
· rosling
· tranbär
· tranbär
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Lycaenidae (juvelvingar), Släkte Plebejus, Art Plebejus optilete (Knoch, 1781) - violett blåvinge Synonymer Papilio optilete Knoch, 1781, Vacciniina optilete (Knoch, 1781), Plebeius optilete (Knoch, 1781), Agriades optilete (Knoch, 1781)

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Vingspann 23-29 mm. Vingarna är hos hanen på översidan violettblå med smalt och ­distinkt svart sömfält, hos honan mörkbruna eller gråbruna med mer eller mindre utbredda blå vingfjäll, som regel endast innanför diskfläckarna. Undersidan är ljusgrå med distinkta, svarta vitringade prickar. Arten är lätt att känna igen genom att det gulröda utkantsbandet är inskränkt till 2-3 celler nederst på bakvingeundersidan med fläcken i cell CuA2 betydligt större.
Ägget är grönvitt, tillplattat runt och har nästan slät yta med mycket fina porliknande gropar. Larven är ljusgrön med tunna, otydliga rosa eller vitgula sidolinjer, något mörkare grön rygglinje, ljuskantade mörka andningsöppningar och grönt huvud. Den saknar utskjutbara utskott och sockerkörtlar. Puppan är först ljusgrön med gul bakkropp, senare brungul med mörkare undersida och ljusare marmorerad brun bakkropp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för violett blåvinge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Violett blåvinge är utbredd i hela Norden utom Island. Den är ovanligare på Vestlandet i Norge och i Danmark, förutom på centrala Jylland där den fortfarande är utbredd.
Världsutbredningen sträcker sig från Balkan, Alperna, Tyskland, Nederländerna och Norden vidare österut genom Europa och Sibirien (70° N) till Mongoliet, Japan, Kamtjatka och Kurilerna. I Nordamerika är arten utbredd från Alaska till mellersta Kanada. Populationstrenden är kraftigt vikande i hela Europa utom i Schweiz, Tjeckien, Baltikum och Norden där den är mer stabil.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Lycaenidae - juvelvingar 
  • Underfamilj
    Polyommatinae  
  • Tribus
    Polyommatini - blåvingar 
  • Släkte
    Plebejus  
  • Art
    Plebejus optilete(Knoch, 1781) - violett blåvinge
    Synonymer
    Papilio optilete Knoch, 1781
    Vacciniina optilete (Knoch, 1781)
    Plebeius optilete (Knoch, 1781)
    Agriades optilete (Knoch, 1781)

Violett blåvinge påträffas på fattigkärr, torvmossar och andra myrar, men också på mycket små våtmarker. I norra delarna av Sverige och Finland påträffas fjärilen även i torrare miljöer, t.ex. på tallhedar och i fjällbjörkskog. Flygtiden varar från tredje veckan i juni till mitten av augusti. Arten är lokaltrogen och påträffas sällan långt från lämpliga livsmiljöer. Hanarna patrullerar i sitt sökande efter oparade honor.
Äggen läggs utspridda ett och ett på undersidan av blad nära toppskott. Äggutvecklingen tar ca 10 dagar. Värdväxter är främst rosling Andromeda polifolia, tranbär Vaccinium oxycoccos, odon V. uliginosum och lingon V. vitis-idaea. Larven tillväxer utan skötsel från myror och övervintrar efter 5-7 veckor, fast­spunnen på undersidan av välvda vintergröna blad av värdväxten. Under våren fortsätter tillväxten ytterligare 3-5 veckor och larven förpuppar sig därefter fäst med en gördeltråd på undersidan av ett blad. Puppstadiet varar i 2-3 veckor.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lingon - Vaccinium vitis-idaea (Viktig)
· odon - Vaccinium uliginosum (Viktig)
· rosling - Andromeda polifolia (Viktig)
· tranbär - Vaccinium oxycoccos (Viktig)
Etymologi: Optilete (gr.) = den seende, syftande på de blåskimrande svarta utkantsprickarna nederst på bakvingens undersida.
Uttal: [Plebéjus optílete]

Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Lycaenidae - juvelvingar 
  • Underfamilj
    Polyommatinae  
  • Tribus
    Polyommatini - blåvingar 
  • Släkte
    Plebejus  
  • Art
    Plebejus optilete, (Knoch, 1781) - violett blåvinge
    Synonymer
    Papilio optilete Knoch, 1781
    Vacciniina optilete (Knoch, 1781)
    Plebeius optilete (Knoch, 1781)
    Agriades optilete (Knoch, 1781)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.