Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vattensork

Organismgrupp Däggdjur Arvicola amphibius
Vattensork Däggdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd: kropp 120–235 mm, svans 50–146 mm (vanligen ca 50 % av kroppslängden eller något längre). Vikt upp till 320 g. Den största sorken i Norden (med undantag för den avvikande arten bisam). Pälsen är enfärgat svartbrun till mörkbrun, ofta med ljusare brun undersida, vilket kan vara svårt att se. Öronen är korta och sticker bara upp något ur pälsen, vilket är bästa kännetecknet gentemot brunråtta som kan förekomma i liknande miljöer.

Liknande arter: Skiljer sig från övriga typiska sorkar på storleken och den närmast enfärgat mörka pälsen samt genom att svansen är längre än hos dessa arter. Kan möjligen förväxlas med mörka individer av brunråtta Rattus norvegicus, som också kan förekomma i närheten av vatten. Hos brunråtta är alltid öronen tydligt uppstickande ur pälsen och svansen är längre (75–90 % av kroppslängden). Skulle i Norrlands kustland kunna förväxlas med bisam Ondatra zibethicus, som dock är större (kroppslängd 240–400 mm), kraftigare byggd, har längre svans, som är tillplattad från sidorna och har mycket stora bakfötter anpassade för simning.

 
Utbredning
Länsvis förekomst för vattensork Observationer i  Sverige för vattensork
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vattensork förekommer i nästan hela Sverige utom på Gotland och några öar. Den finns i stora delar av Europa och österut genom Ryssland och västra Asien till Kazakstan. I sydvästra Europa ersätts den av en annan art, Arvicola sapidus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Vattensork är utbredd över hela landet utom på Gotland. Den påträffas både i eller intill vatten men även på torrare mark, t.ex. ängar, fält och trädgårdar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Vattensork lever i anslutning till vatten, ofta i vattenfyllda diken, längs långsamma vattendrag och sjöar, där den gräver gångar som mynnar antingen under vatten eller en bit upp på en strandbrink. Den är mest dagaktiv och ses ofta simma, men den har inte några speciella morfologiska anpassningar för simning. En del vattensorkar lever långt ifrån vatten där de gräver underjordiska gångar och kastar upp jordhögar på markytan, på samma sätt som mullvad. Till skillnad från mullvadens högar innehåller dessa ofta gräs, och mynningen till gången är oftast placerad i kanten av högen, medan mynningen i en mullvadshög ligger centralt. Arten äter främst diverse växter och växtdelar, och den kan göra skada på odlade grödor bl.a. genom att äta rötter, potatis och rotfrukter, som den också kan lägga upp vinterförråd av.

Vattensork kan få flera kullar med 2–5 ungar från april–maj till september. Ungar från årets första kull kan hinna med att fortplanta sig redan samma år.

 
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Hav
Hav
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Vattenmassa
Vattenmassa
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Mammalia (däggdjur), Ordning Rodentia (gnagare), Familj Cricetidae (sorkartade gnagare), Släkte Arvicola, Art Arvicola amphibius (Linnaeus, 1758) - vattensork Synonymer Mus terrestris Linnaeus, 1758, Mus amphibius Linnaeus, 1758, Arvicola terrestris (Linnaeus, 1758)

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Vattensork är utbredd över hela landet utom på Gotland. Den påträffas både i eller intill vatten men även på torrare mark, t.ex. ängar, fält och trädgårdar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Längd: kropp 120–235 mm, svans 50–146 mm (vanligen ca 50 % av kroppslängden eller något längre). Vikt upp till 320 g. Den största sorken i Norden (med undantag för den avvikande arten bisam). Pälsen är enfärgat svartbrun till mörkbrun, ofta med ljusare brun undersida, vilket kan vara svårt att se. Öronen är korta och sticker bara upp något ur pälsen, vilket är bästa kännetecknet gentemot brunråtta som kan förekomma i liknande miljöer.

Liknande arter: Skiljer sig från övriga typiska sorkar på storleken och den närmast enfärgat mörka pälsen samt genom att svansen är längre än hos dessa arter. Kan möjligen förväxlas med mörka individer av brunråtta Rattus norvegicus, som också kan förekomma i närheten av vatten. Hos brunråtta är alltid öronen tydligt uppstickande ur pälsen och svansen är längre (75–90 % av kroppslängden). Skulle i Norrlands kustland kunna förväxlas med bisam Ondatra zibethicus, som dock är större (kroppslängd 240–400 mm), kraftigare byggd, har längre svans, som är tillplattad från sidorna och har mycket stora bakfötter anpassade för simning.

 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vattensork

Länsvis förekomst och status för vattensork baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vattensork

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vattensork förekommer i nästan hela Sverige utom på Gotland och några öar. Den finns i stora delar av Europa och österut genom Ryssland och västra Asien till Kazakstan. I sydvästra Europa ersätts den av en annan art, Arvicola sapidus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Euarchontoglires  
  • Ordning
    Rodentia - gnagare 
  • Underordning
    Myomorpha - råttartade gnagare 
  • Överfamilj
    Muroidea  
  • Familj
    Cricetidae - sorkartade gnagare 
  • Underfamilj
    Arvicolinae  
  • Tribus
    Arvicolini  
  • Släkte
    Arvicola  
  • Art
    Arvicola amphibius(Linnaeus, 1758) - vattensork
    Synonymer
    Mus terrestris Linnaeus, 1758
    Mus amphibius Linnaeus, 1758
    Arvicola terrestris (Linnaeus, 1758)

Vattensork lever i anslutning till vatten, ofta i vattenfyllda diken, längs långsamma vattendrag och sjöar, där den gräver gångar som mynnar antingen under vatten eller en bit upp på en strandbrink. Den är mest dagaktiv och ses ofta simma, men den har inte några speciella morfologiska anpassningar för simning. En del vattensorkar lever långt ifrån vatten där de gräver underjordiska gångar och kastar upp jordhögar på markytan, på samma sätt som mullvad. Till skillnad från mullvadens högar innehåller dessa ofta gräs, och mynningen till gången är oftast placerad i kanten av högen, medan mynningen i en mullvadshög ligger centralt. Arten äter främst diverse växter och växtdelar, och den kan göra skada på odlade grödor bl.a. genom att äta rötter, potatis och rotfrukter, som den också kan lägga upp vinterförråd av.

Vattensork kan få flera kullar med 2–5 ungar från april–maj till september. Ungar från årets första kull kan hinna med att fortplanta sig redan samma år.

 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark, Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Fjällbiotoper, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Vattendrag, Sjöar, Småvatten, Hav, Öppen fastmark, Buskmark, Sötvattensstrand, Havsstrand, Exploaterad miljö, Vattenmassa, Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Ved och bark (Har betydelse)


Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Synonym: Arvicola terrestris.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ragnar Hall 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Euarchontoglires  
  • Ordning
    Rodentia - gnagare 
  • Underordning
    Myomorpha - råttartade gnagare 
  • Överfamilj
    Muroidea  
  • Familj
    Cricetidae - sorkartade gnagare 
  • Underfamilj
    Arvicolinae  
  • Tribus
    Arvicolini  
  • Släkte
    Arvicola  
  • Art
    Arvicola amphibius, (Linnaeus, 1758) - vattensork
    Synonymer
    Mus terrestris Linnaeus, 1758
    Mus amphibius Linnaeus, 1758
    Arvicola terrestris (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ragnar Hall 2018.