Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lerskädda

Organismgrupp Fiskar Hippoglossoides platessoides
Lerskädda Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lerskädda är en plattfisk med ögonen på höger sida. Den liknar en liten hälleflundra med sin utdraget rombiska kroppsform och sin kraftiga mun, men stjärtfenans bakkant är konvex istället för inskuren.

Totallängd 50 cm, vanligen 30 cm. Kropp utdraget rombisk med mjuka kantlinjer och en väl avsatt stjärtspole. Ögonen tätt placerade på höger sida. Munnen är påfallande kraftig, och överkäken når bakåt till ögonens mitt. Kroppen är klädd med relativt små, tättsittande fjäll. Fjällen på ögonsidan är försedda med små syllika taggar, som ger en sträv yta. Sidolinjen är i det närmast helt rak och gör bara en svag båge över vardera bröstfenan. Ryggfenan är kort och bred. Den sträcker sig från huvudet i linje med eller strax bakom ögonens framkant till stjärtspolen. Analfenan börjar strax bakom bröstfenbaserna. Den är kort och bred och sträcker sig lika långt bak som ryggfenan. Stjärtspolen är förhållandevis lång och smal, längre än bred. Ögonsidans bröstfena är lite längre än blindsidans, medan blindsidans bukfena är något längre än ögonsidans. Stjärtfenans bakkant är trubbigt V-formig; den mittersta fenstrålen är längst.
Ögonsidan och dess fenor är blekt gråbruna med mörkare fläckar. Blindsidan är ljust blåvit och halvgenomskinlig.
Fenstrålar och fjäll: D 77-98, A 61-78, P höger 9-12, P vänster 9-10, V 6, C 12-13. Fjäll längs sidan 85-102.
Utbredning
Länsvis förekomst för lerskädda Observationer i  Sverige för lerskädda
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lerskädda är allmän i Västerhavet, mindre vanlig i Öresund, och den lär också kunna påträffas i sydvästra Östersjön. Arten finns från Barents hav söderut längs östra Atlantkusten till Nordsjön och Brittiska öarna samt runt Island.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lerskäddan förekommer i Skagerrak, Kattegatt och via Öresund till Hanöbukten och Bornholm. Bottentrålningar i Ringhals från 1994-2008 (Kustlab) samt IBTS databasen fram till 2008 visar inte på några populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Lerskädda är en huvudsakligen marin art som föredrar bottnar med sand eller lera på 10-400 meters djup; i Norge ned till ca 700 m, generellt grundare på sommaren. Födan utgörs av fiskar samt bottenlevande ryggradslösa djur som blötdjur, kräftdjur, havsborstmaskar och ormstjärnor. Leken sker under perioden januari-juni på 40-200 meters djup. En hona kan producera upp till 370 000 pelagiska ägg med en diameter av 1,4-2,6 mm. De kläcks efter 11-14 dygn, och larverna mäter då 5 mm. Först vid en längd av 2-3 cm uppsöker de bottnen. Tillväxten är relativt långsam. Lerskädda blir könsmogen efter tre år, vid en längd av bara 13 cm - avsevärt senare i de nordliga delarna av utbredningsområdet. Livslängden kan uppgå till 20 år.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattenmassa
Vattenmassa
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning Pleuronectiformes (plattfiskar), Familj Pleuronectidae (flundrefiskar), Släkte Hippoglossoides, Art Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780) - lerskädda Synonymer Pleuronectes platessoides Fabricius, 1780

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lerskäddan förekommer i Skagerrak, Kattegatt och via Öresund till Hanöbukten och Bornholm. Bottentrålningar i Ringhals från 1994-2008 (Kustlab) samt IBTS databasen fram till 2008 visar inte på några populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Typisk art i 1140 Blottade ler- och sandbottnar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 1160 Vikar och sund (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Lerskädda är en plattfisk med ögonen på höger sida. Den liknar en liten hälleflundra med sin utdraget rombiska kroppsform och sin kraftiga mun, men stjärtfenans bakkant är konvex istället för inskuren.

Totallängd 50 cm, vanligen 30 cm. Kropp utdraget rombisk med mjuka kantlinjer och en väl avsatt stjärtspole. Ögonen tätt placerade på höger sida. Munnen är påfallande kraftig, och överkäken når bakåt till ögonens mitt. Kroppen är klädd med relativt små, tättsittande fjäll. Fjällen på ögonsidan är försedda med små syllika taggar, som ger en sträv yta. Sidolinjen är i det närmast helt rak och gör bara en svag båge över vardera bröstfenan. Ryggfenan är kort och bred. Den sträcker sig från huvudet i linje med eller strax bakom ögonens framkant till stjärtspolen. Analfenan börjar strax bakom bröstfenbaserna. Den är kort och bred och sträcker sig lika långt bak som ryggfenan. Stjärtspolen är förhållandevis lång och smal, längre än bred. Ögonsidans bröstfena är lite längre än blindsidans, medan blindsidans bukfena är något längre än ögonsidans. Stjärtfenans bakkant är trubbigt V-formig; den mittersta fenstrålen är längst.
Ögonsidan och dess fenor är blekt gråbruna med mörkare fläckar. Blindsidan är ljust blåvit och halvgenomskinlig.
Fenstrålar och fjäll: D 77-98, A 61-78, P höger 9-12, P vänster 9-10, V 6, C 12-13. Fjäll längs sidan 85-102.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lerskädda

Länsvis förekomst och status för lerskädda baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lerskädda

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lerskädda är allmän i Västerhavet, mindre vanlig i Öresund, och den lär också kunna påträffas i sydvästra Östersjön. Arten finns från Barents hav söderut längs östra Atlantkusten till Nordsjön och Brittiska öarna samt runt Island.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Acanthopterygii - taggfeniga fiskar 
  • Ordning
    Pleuronectiformes - plattfiskar 
  • Familj
    Pleuronectidae - flundrefiskar 
  • Släkte
    Hippoglossoides  
  • Art
    Hippoglossoides platessoides(Fabricius, 1780) - lerskädda
    Synonymer
    Pleuronectes platessoides Fabricius, 1780

Lerskädda är en huvudsakligen marin art som föredrar bottnar med sand eller lera på 10-400 meters djup; i Norge ned till ca 700 m, generellt grundare på sommaren. Födan utgörs av fiskar samt bottenlevande ryggradslösa djur som blötdjur, kräftdjur, havsborstmaskar och ormstjärnor. Leken sker under perioden januari-juni på 40-200 meters djup. En hona kan producera upp till 370 000 pelagiska ägg med en diameter av 1,4-2,6 mm. De kläcks efter 11-14 dygn, och larverna mäter då 5 mm. Först vid en längd av 2-3 cm uppsöker de bottnen. Tillväxten är relativt långsam. Lerskädda blir könsmogen efter tre år, vid en längd av bara 13 cm - avsevärt senare i de nordliga delarna av utbredningsområdet. Livslängden kan uppgå till 20 år.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattenmassa, Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Namngivning: Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780). Originalbeskrivning: Pleuronectes platessoides. Fauna groenlandica: 164.
Etymologi: platessoides (gr.) = rödspätteliknande; platessa (artepitetet för rödspätta); suffixet -oides.
Uttal: [Hippoglossoídes platessoídes]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Acanthopterygii - taggfeniga fiskar 
  • Ordning
    Pleuronectiformes - plattfiskar 
  • Familj
    Pleuronectidae - flundrefiskar 
  • Släkte
    Hippoglossoides  
  • Art
    Hippoglossoides platessoides, (Fabricius, 1780) - lerskädda
    Synonymer
    Pleuronectes platessoides Fabricius, 1780
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).