Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mellansmalbi

Organismgrupp Steklar, Bin Lasioglossum intermedium
Mellansmalbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hona: Längd 6 mm. Huvud lika långt som brett med något upphöjd munsköld och pannsköld. Antenner gula undertill i hela sin längd. Mellanrygg med svag mikroskulptur och svag glans, ganska fint men lite ojämnt punkterad. Skutell glänsande med tät punktur och kala fält. Mellanfält långt, ofta något längre än skutellen (i biets längdriktning). Ganska svaga vågor som håller sig längs ovankanten, mest på sidorna, når inte alls ner till valken som är helt avrundad. Hjärtformat fält slätt med sidokant halvvägs upp. Mellanbröstets övre runda fält småknottrigt utan synliga punkter. Vingmärke mörkgult utan tydliga kanter. Bakkroppens första ryggplåt glänsande, nästan utan punkter. Andra och tredje ryggplåtarna med mikroskulptur, svagt glänsande. Svaga eller inga vita hårfläckar. Bakskenbenens bakre sporre med långa taggar.

Hane: Längd 5 mm. Huvud runt med något framskjuten munsköld. Dess spets kan vara gul eller mörk. Munsköld och pannsköld svagt upphöjda. Antenner mörka, mellersta antennsegmenten tydligt längre än breda. Mellanrygg glänsande med tät och ganska fin punktur. Skutell också glänsande med tät och fin punktur. Mellanfält lika långt som skutellen med vågor från sida till sida längs ovankanten, når inte alls ner till valken. Hjärtformat fält slätt med sidokant drygt halvvägs upp. Mellanbröst och mellanbröstets övre runda fält matta med otydliga punkter. Vingmärke gulaktigt utan tydligt mörkare kanter. Bakkroppens första ryggplåt glansig nästan utan punkter. Andra och tredje ryggplåtarna med mikroskulptur men glänsande och med tät och fin punktur överst. Bakskenbenen och bakfotssegmenten gula.
Utbredning
Länsvis förekomst för mellansmalbi Observationer i  Sverige för mellansmalbi
Svensk förekomst
Ej påträffad
Arten är rapporterad två gånger från Sverige men båda fynden har vid en närmare granskning visat sig vara felaktiga. Arten finns närmast i norra Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Ej bedömd (NE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
Arten är rapporterad från Blekinge (fyndlokaler ej kända). Identiteten av de insamlade exemplaren är ifrågasatt. Underlag för en bedömning saknas tills vidare.
Ekologi
I Tyskland är arten bunden till torra miljöer som flygsandfält och grustag, men även lerjordar. Anses leva solitärt (Scheuchl 2016). Kända blombesök från maskrosor Taraxacum och viden Salix.
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Halictidae (vägbin), Släkte Lasioglossum (smalbin), Art Lasioglossum intermedium (Schenck, 1869) - mellansmalbi Synonymer Halictus intermedius Schenck, 1869

Kategori Ej bedömd (NE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är rapporterad från Blekinge (fyndlokaler ej kända). Identiteten av de insamlade exemplaren är ifrågasatt. Underlag för en bedömning saknas tills vidare.
Hona: Längd 6 mm. Huvud lika långt som brett med något upphöjd munsköld och pannsköld. Antenner gula undertill i hela sin längd. Mellanrygg med svag mikroskulptur och svag glans, ganska fint men lite ojämnt punkterad. Skutell glänsande med tät punktur och kala fält. Mellanfält långt, ofta något längre än skutellen (i biets längdriktning). Ganska svaga vågor som håller sig längs ovankanten, mest på sidorna, når inte alls ner till valken som är helt avrundad. Hjärtformat fält slätt med sidokant halvvägs upp. Mellanbröstets övre runda fält småknottrigt utan synliga punkter. Vingmärke mörkgult utan tydliga kanter. Bakkroppens första ryggplåt glänsande, nästan utan punkter. Andra och tredje ryggplåtarna med mikroskulptur, svagt glänsande. Svaga eller inga vita hårfläckar. Bakskenbenens bakre sporre med långa taggar.

Hane: Längd 5 mm. Huvud runt med något framskjuten munsköld. Dess spets kan vara gul eller mörk. Munsköld och pannsköld svagt upphöjda. Antenner mörka, mellersta antennsegmenten tydligt längre än breda. Mellanrygg glänsande med tät och ganska fin punktur. Skutell också glänsande med tät och fin punktur. Mellanfält lika långt som skutellen med vågor från sida till sida längs ovankanten, når inte alls ner till valken. Hjärtformat fält slätt med sidokant drygt halvvägs upp. Mellanbröst och mellanbröstets övre runda fält matta med otydliga punkter. Vingmärke gulaktigt utan tydligt mörkare kanter. Bakkroppens första ryggplåt glansig nästan utan punkter. Andra och tredje ryggplåtarna med mikroskulptur men glänsande och med tät och fin punktur överst. Bakskenbenen och bakfotssegmenten gula.

Svensk förekomst Ej påträffad
Länsvis förekomst för mellansmalbi

Länsvis förekomst och status för mellansmalbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mellansmalbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är rapporterad två gånger från Sverige men båda fynden har vid en närmare granskning visat sig vara felaktiga. Arten finns närmast i norra Tyskland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Halictidae - vägbin 
  • Underfamilj
    Halictinae  
  • Släkte
    Lasioglossum - smalbin 
  • Art
    Lasioglossum intermedium(Schenck, 1869) - mellansmalbi
    Synonymer
    Halictus intermedius Schenck, 1869

I Tyskland är arten bunden till torra miljöer som flygsandfält och grustag, men även lerjordar. Anses leva solitärt (Scheuchl 2016). Kända blombesök från maskrosor Taraxacum och viden Salix.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)

Scheuchl, E. & Willner, W. 2016. Taschenlexikon der Wildbienen Mitteleuropas. Quelle & Meyer.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström 2016 & 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Halictidae - vägbin 
  • Underfamilj
    Halictinae  
  • Släkte
    Lasioglossum - smalbin 
  • Art
    Lasioglossum intermedium, (Schenck, 1869) - mellansmalbi
    Synonymer
    Halictus intermedius Schenck, 1869
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström 2016 & 2017.