Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  träspricklav

Organismgrupp Lavar Acarospora anomala
Träspricklav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Träspricklav är en skorplav med fjällig, mörkt brunröd bål. Bålen består av 0,5–1 mm stora bålfjäll som reagerar C–. På varje bålfjäll finns enstaka, insänkta, mörkbruna, 0,1–0,4 mm breda apothecier som omges av en tydlig kant. Sporerna är färglösa, små (3–5 × 1,3–1,7 µm) och i varje sporsäck finns upp till ett par hundra sporer. Hypotheciet reagerar I–. Träspricklav växer ofta tillsammans med brun spricklav A. fuscata vilken dock har en något blekare bål som reagerar C+ rött. Liten brunspricklav A. veronensis är också något lik men har nästan kantlösa apothecier och hypotheciet reagerar I+ blått.
Utbredning
Länsvis förekomst för träspricklav Observationer i  Sverige för träspricklav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Träspricklav är funnen på drygt 10-tal gamla lokaler i Uppland, Västmanland, Västergötland och Dalarna. Vid en inventering 1990-95 av sju gamla lokaler återfanns den bara på en, men den hittades samtidigt på två nya lokaler. Detta indikerar en kraftig tillbakagång. Därefter har den hittats på några nya lokaler i Dalarna och för närvarande finns det högst ett 10-tal aktuella lokaler. 1997 hittades den på en ny lokal i Upplands skärgård men redan några månader senare renoverades huset och laven försvann. I övriga Norden är den endast funnen i Finland. I övrigt är arten endast känd från enstaka lokaler i Alperna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Omkring 15 aktuella lokaler i Mellansverige. Växer på byggnader med gammal Falu rödfärg i dammimpregnerade miljöer och denna miljö minskar snabbt. Antalet reproduktiva individer skattas till 90 (30-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (15-75). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 21048 (21048-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (60-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer uteslutande på exponerade, gamla, ofta dammimpregnerade ekonomibyggnader och bostadshus. Nästan alltid förekommer den på gammalt virke målat med Falu rödfärg, ofta på dropplisten nära grunden. I Alperna är den främst funnen på trästöd för vinplantor. Vinplantorna sprutas med ett kopparhaltigt bekämpningsmedel och den gemensamma faktorn för dessa substrat är att det är kopparhaltigt och sannolikt är träspricklav gynnad eller åtminstone inte skadad av detta. Arten är en av de få spricklavar Acarospora som inte växer på sten utan bara är funnen på ved. I Sverige är tre spricklavar Acarospora funna på ved, förutom träspricklav även brun spricklav A. fuscata och liten brunspricklav A. veronensis. De två senare växer dock nästan alltid på sten. Träspricklav växer ofta tillsammans med brun spricklav A. fuscata, ägglav Candelariella vitellina (också vanligen stenväxande) och skrynkellav Parmelia sulcata.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Acarosporales, Familj Acarosporaceae, Släkte Acarospora (spricklavar), Art Acarospora anomala H.Magn. - träspricklav Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Omkring 15 aktuella lokaler i Mellansverige. Växer på byggnader med gammal Falu rödfärg i dammimpregnerade miljöer och denna miljö minskar snabbt. Antalet reproduktiva individer skattas till 90 (30-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (15-75). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 21048 (21048-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (60-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Träspricklav är en skorplav med fjällig, mörkt brunröd bål. Bålen består av 0,5–1 mm stora bålfjäll som reagerar C–. På varje bålfjäll finns enstaka, insänkta, mörkbruna, 0,1–0,4 mm breda apothecier som omges av en tydlig kant. Sporerna är färglösa, små (3–5 × 1,3–1,7 µm) och i varje sporsäck finns upp till ett par hundra sporer. Hypotheciet reagerar I–. Träspricklav växer ofta tillsammans med brun spricklav A. fuscata vilken dock har en något blekare bål som reagerar C+ rött. Liten brunspricklav A. veronensis är också något lik men har nästan kantlösa apothecier och hypotheciet reagerar I+ blått.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för träspricklav

Länsvis förekomst och status för träspricklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för träspricklav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Träspricklav är funnen på drygt 10-tal gamla lokaler i Uppland, Västmanland, Västergötland och Dalarna. Vid en inventering 1990-95 av sju gamla lokaler återfanns den bara på en, men den hittades samtidigt på två nya lokaler. Detta indikerar en kraftig tillbakagång. Därefter har den hittats på några nya lokaler i Dalarna och för närvarande finns det högst ett 10-tal aktuella lokaler. 1997 hittades den på en ny lokal i Upplands skärgård men redan några månader senare renoverades huset och laven försvann. I övriga Norden är den endast funnen i Finland. I övrigt är arten endast känd från enstaka lokaler i Alperna.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Acarosporomycetidae  
  • Ordning
    Acarosporales  
  • Familj
    Acarosporaceae  
  • Släkte
    Acarospora - spricklavar 
  • Art
    Acarospora anomalaH.Magn. - träspricklav

Arten växer uteslutande på exponerade, gamla, ofta dammimpregnerade ekonomibyggnader och bostadshus. Nästan alltid förekommer den på gammalt virke målat med Falu rödfärg, ofta på dropplisten nära grunden. I Alperna är den främst funnen på trästöd för vinplantor. Vinplantorna sprutas med ett kopparhaltigt bekämpningsmedel och den gemensamma faktorn för dessa substrat är att det är kopparhaltigt och sannolikt är träspricklav gynnad eller åtminstone inte skadad av detta. Arten är en av de få spricklavar Acarospora som inte växer på sten utan bara är funnen på ved. I Sverige är tre spricklavar Acarospora funna på ved, förutom träspricklav även brun spricklav A. fuscata och liten brunspricklav A. veronensis. De två senare växer dock nästan alltid på sten. Träspricklav växer ofta tillsammans med brun spricklav A. fuscata, ägglav Candelariella vitellina (också vanligen stenväxande) och skrynkellav Parmelia sulcata.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Gamla ekonomibyggnader och bostadshus med tunn, gammal Falu rödfärg kring odlad mark blir allt ovanligare. Vid inventeringen 1990-1995 fanns vid alla gamla lokaler fortfarande byggnader målade med Falu rödfärg men det fanns inga eller mycket få lavar växande på färgen. Däremot fanns på några gamla lokaler nyligen målade byggnader där det gick att urskilja lavar, bl.a. obestämbara spricklavar Acarospora under färgen. Det minskande antalet byggnader målade med Falu rödfärg är därför knappast det största hotet utan det är att nu målas byggnader betydligt oftare och med betydligt tjockare färglager än tidigare. Sannolikt är också asfaltering av vägar som minskar dammimpregnering ett hot. Endast på lokaler med dammimpregnering har välmående bålar hittats.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Trots att mycket få aktuella lokaler finns är ingen lokal skyddad. Några lokaler måste skyddas och få skötselföreskrifter som gynnar arten. Man bör här bevara och återskapa lämpliga miljöer för arten. Det inkluderar att byggnader bara sällan målas och då med tunn Falu rödfärg. De delar av byggnader som har träspricklav bör inte övermålas.
Systematiken för släktet spricklavar Acarospora inklusive den här presenterade arten är fortfarande ofullständigt känd och bör klargöras.

Magnusson, A. M. 1924. A monograph of the Scandinavian species of the genus Acarospora. Göteborgs Kungl.

Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles handlingar. 4 följden, 28(2).

Poelt, J. & Huneck, S. 1968. Lecanora vinetorum nova spec., ihre Vergesellschaftung, ihre Ökologie und ihre Chemie. Österr. Bot. Zeitschr. 115: 411–422.

Thor, G. 1996. The biology and distribution of three red listed lichens in Sweden. Symb. Bot. Ups. 31:3, 355–363.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Acarosporomycetidae  
  • Ordning
    Acarosporales  
  • Familj
    Acarosporaceae  
  • Släkte
    Acarospora - spricklavar 
  • Art
    Acarospora anomala, H.Magn. - träspricklav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.