Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  garnlav

Organismgrupp Lavar Alectoria sarmentosa
Garnlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Garnlav är en gulgrå, i gynnsamma fall meterlång busklav, med hängande ”trassligt” växtsätt som saknar distinkt fästpunkt vid underlaget. Garnlaven saknar central märgsträng och har typiska, dikotoma (tvådelade) förgreningar. Den gulaktiga färgen beror på innehållet av usninsyra. Laven saknar isidier men i sällsynta fall förekommer runda soral. Apothecier är ganska vanliga. Ringlav Evernia divaricata liknar garnlav, men skiljs genom att ha uppsprucken bark och blottad märg. Den mycket sällsynta trådbrosklaven Ramalina thrausta skiljs främst genom de klolikt böjda grenspetsarna vilka i regel bär små klotformiga soral. Trådbrosklaven är också avsevärt spädare. Skägglavar Usnea har en central, gummiartad märgsträng. Två underarter av garnlav finns i Sverige, dels underarten ssp. vexillifera som växer på bergväggar eller marken och har plattade och gropiga huvudgrenar, dels underarten ssp. sarmentosa som växer på träd och har runda och släta huvudgrenar. Underarten ssp. sarmentosa är betydligt vanligare.
Utbredning
Länsvis förekomst för garnlav Observationer i  Sverige för garnlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Garnlaven är fortfarande lokalt allmän i Norrland och norra Svealand medan den numera är ovanlig på sydsvenska höglandet och sällsynt i sydvästra Sverige (Artportalen 2016). I sydligaste Sveriges slättlandskap och på kalfjället saknas den (Artportalen 2016). Mycket tyder på att garnlaven minskar starkt i södra och mellersta Sverige och den minskar även i sitt nordliga utbredningsområde. I Danmark finns bara underarten ssp. vexillifera och den är rödlistad som Akut hotad CR (Wind & Pihl 2010). I Norge är arten rödlistad som Nära hotad NT (Timdal m.fl. 2015). I Finland är underarten ssp. sarmentosa rödlistad som Nära hotad NT medan underarten ssp. vexillifera är rödlistad som Kunskapsbrist DD (Jääskeläinen m.fl. 2010). Underarten ssp. sarmentosa hör hemma i den boreala och hemiboreala barrskogszonen i Europa, Asien och Nordamerika medan underarten vexillifera förekommer i Europa, Afrika (Tanzania) och Nordamerika (Velmala & Myllys 2011).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten är främst knuten till kontinuitetsskog även om det går att hitta små populationer även i kulturskogar. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 10000 (8000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 25 (20-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Ekologi
Garnlaven är en utpräglad barrskogsart som ibland kan drapera träden i norrländska fuktiga och naturskogsartade granbestånd. Arten är en utmärkt signalart för denna typ av skog (Nitare 2000). Den förekommer också i talldominerade bestånd där den också, förutom i trädens grenverk, påträffas hängande över ojämnheter i tallbarken. Den förekommer lokalt rikligt och ymniga populationer finns i trögväxande, glesa bestånd eller skogsgläntor där luftfuktigheten är hög.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gran
· gran
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Alectoria (garnlavar), Art Alectoria sarmentosa (Ach.) Ach. - garnlav Synonymer Lichen sarmentosus Ach.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten är främst knuten till kontinuitetsskog även om det går att hitta små populationer även i kulturskogar. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 10000 (8000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 25 (20-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Garnlav är en gulgrå, i gynnsamma fall meterlång busklav, med hängande ”trassligt” växtsätt som saknar distinkt fästpunkt vid underlaget. Garnlaven saknar central märgsträng och har typiska, dikotoma (tvådelade) förgreningar. Den gulaktiga färgen beror på innehållet av usninsyra. Laven saknar isidier men i sällsynta fall förekommer runda soral. Apothecier är ganska vanliga. Ringlav Evernia divaricata liknar garnlav, men skiljs genom att ha uppsprucken bark och blottad märg. Den mycket sällsynta trådbrosklaven Ramalina thrausta skiljs främst genom de klolikt böjda grenspetsarna vilka i regel bär små klotformiga soral. Trådbrosklaven är också avsevärt spädare. Skägglavar Usnea har en central, gummiartad märgsträng. Två underarter av garnlav finns i Sverige, dels underarten ssp. vexillifera som växer på bergväggar eller marken och har plattade och gropiga huvudgrenar, dels underarten ssp. sarmentosa som växer på träd och har runda och släta huvudgrenar. Underarten ssp. sarmentosa är betydligt vanligare.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för garnlav

Länsvis förekomst och status för garnlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för garnlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Garnlaven är fortfarande lokalt allmän i Norrland och norra Svealand medan den numera är ovanlig på sydsvenska höglandet och sällsynt i sydvästra Sverige (Artportalen 2016). I sydligaste Sveriges slättlandskap och på kalfjället saknas den (Artportalen 2016). Mycket tyder på att garnlaven minskar starkt i södra och mellersta Sverige och den minskar även i sitt nordliga utbredningsområde. I Danmark finns bara underarten ssp. vexillifera och den är rödlistad som Akut hotad CR (Wind & Pihl 2010). I Norge är arten rödlistad som Nära hotad NT (Timdal m.fl. 2015). I Finland är underarten ssp. sarmentosa rödlistad som Nära hotad NT medan underarten ssp. vexillifera är rödlistad som Kunskapsbrist DD (Jääskeläinen m.fl. 2010). Underarten ssp. sarmentosa hör hemma i den boreala och hemiboreala barrskogszonen i Europa, Asien och Nordamerika medan underarten vexillifera förekommer i Europa, Afrika (Tanzania) och Nordamerika (Velmala & Myllys 2011).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Alectoria - garnlavar 
  • Art
    Alectoria sarmentosa(Ach.) Ach. - garnlav
    Synonymer
    Lichen sarmentosus Ach.

Garnlaven är en utpräglad barrskogsart som ibland kan drapera träden i norrländska fuktiga och naturskogsartade granbestånd. Arten är en utmärkt signalart för denna typ av skog (Nitare 2000). Den förekommer också i talldominerade bestånd där den också, förutom i trädens grenverk, påträffas hängande över ojämnheter i tallbarken. Den förekommer lokalt rikligt och ymniga populationer finns i trögväxande, glesa bestånd eller skogsgläntor där luftfuktigheten är hög.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Orsaken till tillbakagången beror på främst på slutavverkningar av naturskogsartade skogar men möjligen också genom den ökande förtätningen av olika skogsmarker. Garnlaven anses vara svårspridd vilket medför att laven är känslig för rationellt skogsbruk. Detta gäller framförallt i utkanterna av utbredningsområdet där populationerna är mindre individrika. Den anses också vara känslig för luftföroreningar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bestånd med riklig förekomst av garnlav bör regelmässigt sparas. Genom att skydda skogsmiljöer med garnlav gynnas också flera andra sällsynta och rödlistade arter. I bestånd med garnlav är det också viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön.
Utländska namn - NO: Gubbeskjegg, FI: Korpiluppo (ssp. sarmentosa) och Nauhaluppo (ssp. vexillifera).

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-08]

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-11]

Velmala, S. & Myllys, L. 2011. Alectoria. Nordic Lichen Flora 4: 15-16. Stenungsund.

Wind, P. & Pihl, S. (red.) 2010. Den danske rødliste. Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet [2004]-. redlist.dmu.dk [http://redlist.dmu.dk/] (opdateret april 2010). [uttag 2016-10-11]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson & Svante Hultengren

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Alectoria - garnlavar 
  • Art
    Alectoria sarmentosa, (Ach.) Ach. - garnlav
    Synonymer
    Lichen sarmentosus Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson & Svante Hultengren