Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandvallmo

Organismgrupp Kärlväxter Glaucium flavum
Strandvallmo Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strandvallmo är en bienn eller perenn ört med håriga, djupt mångflikiga, blågrågröna blad i rosett vid basen. Högre upp på stjälken följer kala, nästan hela, blågröna blad och stora gula blommor med fyra kronblad. Efter blomningen utväxer fruktämnet till en lång (upp till 30 cm), hornliknande, mångfröig frukt.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandvallmo Observationer i  Sverige för strandvallmo
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Strandvallmo har i Sverige påträffats i norra Halland (ca fem lokaler, sedd en gång under 1990-talet) och i Bohuslän, samt möjligen i Skåne vid Malmö. Numera förekommer arten främst i Bohuslän där den är spridd från Öckerö i söder till Koster i norr. Genom åren har ett sjuttiotal lokaler antecknats, men många av dem har varit tillfälliga och vissa har förstörts genom exploatering. Under det senaste decenniet har dock strandvallmon uppvisat en positiv beståndsutveckling på åtskilliga av sina kvarvarande lokaler. Arten kan även sällsynt förekomma som adventivväxt. I Danmark förekommer arten inom Limfjordsområdet på ett fåtal lokaler och i Norge likaså sällsynt inom Oslofjordsområdet. För övrigt förekommer arten på havsstränder på Brittiska öarna och i övriga Västeuropa, i Medelhavsområdet och vid Svarta havet, samt på flodstränder i Centraleuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iv)+2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Bohuslän. Strandvallmo växer på grusiga och steniga havsstränder. Verkar föredra den tånggödslade driftranden på övre landstranden, är mycket känslig från konkurrens från andra arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (1500-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2188 km² och förekomstarean (AOO) till 248 (200-350) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iv)+2ab(iv)).
Ekologi
Strandvallmon förekommer såväl på grusiga - steniga stränder som på sandstränder. På den första typen av lokal är bestånden i regel individfattiga men å andra sidan relativt konstanta. Sandstrandslokalerna är i regel mycket mera växlande i individantalet mellan olika år. Strandvallmon synes föredra den tånggödslade driftranden på övre landstranden, men är mycket känslig för konkurrens från andra arter. På flertalet lokaler märks ett kraftigt inslag av skalkalk i underlaget, vilket verkar gynna strandvallmon.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Ranunculales (ranunkelordningen), Familj Papaveraceae (vallmoväxter), Släkte Glaucium (hornvallmor), Art Glaucium flavum Crantz - strandvallmo Synonymer Chelidonium glaucium L., Glaucium luteum Scop.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iv)+2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Bohuslän. Strandvallmo växer på grusiga och steniga havsstränder. Verkar föredra den tånggödslade driftranden på övre landstranden, är mycket känslig från konkurrens från andra arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (1500-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2188 km² och förekomstarean (AOO) till 248 (200-350) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iv)+2ab(iv)).
Konventioner Typisk art i 1220 Sten och grusvallar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Strandvallmo är en bienn eller perenn ört med håriga, djupt mångflikiga, blågrågröna blad i rosett vid basen. Högre upp på stjälken följer kala, nästan hela, blågröna blad och stora gula blommor med fyra kronblad. Efter blomningen utväxer fruktämnet till en lång (upp till 30 cm), hornliknande, mångfröig frukt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandvallmo

Länsvis förekomst och status för strandvallmo baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandvallmo

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Strandvallmo har i Sverige påträffats i norra Halland (ca fem lokaler, sedd en gång under 1990-talet) och i Bohuslän, samt möjligen i Skåne vid Malmö. Numera förekommer arten främst i Bohuslän där den är spridd från Öckerö i söder till Koster i norr. Genom åren har ett sjuttiotal lokaler antecknats, men många av dem har varit tillfälliga och vissa har förstörts genom exploatering. Under det senaste decenniet har dock strandvallmon uppvisat en positiv beståndsutveckling på åtskilliga av sina kvarvarande lokaler. Arten kan även sällsynt förekomma som adventivväxt. I Danmark förekommer arten inom Limfjordsområdet på ett fåtal lokaler och i Norge likaså sällsynt inom Oslofjordsområdet. För övrigt förekommer arten på havsstränder på Brittiska öarna och i övriga Västeuropa, i Medelhavsområdet och vid Svarta havet, samt på flodstränder i Centraleuropa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Papaveraceae - vallmoväxter 
  • Släkte
    Glaucium - hornvallmor 
  • Art
    Glaucium flavumCrantz - strandvallmo
    Synonymer
    Chelidonium glaucium L.
    Glaucium luteum Scop.

Strandvallmon förekommer såväl på grusiga - steniga stränder som på sandstränder. På den första typen av lokal är bestånden i regel individfattiga men å andra sidan relativt konstanta. Sandstrandslokalerna är i regel mycket mera växlande i individantalet mellan olika år. Strandvallmon synes föredra den tånggödslade driftranden på övre landstranden, men är mycket känslig för konkurrens från andra arter. På flertalet lokaler märks ett kraftigt inslag av skalkalk i underlaget, vilket verkar gynna strandvallmon.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Förekomsterna hotas av blomplockning på många ställen, men lokalbefolkningen håller ofta ett öga på lokalerna och försöker hindra plockning. Oljespill på stränderna har ibland skadat strandvallmoförekomster, liksom överdriven strandstädning.

Påverkan
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Fridlysningen är för strandvallmon högst motiverad och bör bibehållas, men man bör informera mera intensivt bland sommarstugeägare och båtfolk, så att de inte av ren okunnighet plockar den vackra blomman. De återstående lokaler som ännu inte skyddats genom reservatsbildning bör om möjligt avsättas som naturreservat.
Strandvallmo är fridlyst. Utländska namn – NO: Gul hornvalmue, DK: Hornskulpe, FI: Keltaneidonunikko, GB: Yellow Horned-poppy.

Andersson, H. 1989. Sällsynta växter i Kungälvstrakten.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Evers, J. 1994. Rapport från norr. Vrivrånge 3: 11–12.

Georgson, m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Larsen, K. & Pedersen, A. 1960. Papaveraceernes, Fumariaceernes, Nymphaeaceernes, Ceratophyllaceernes, Elatinaceernes, Halorrhagidaceernes, Hippuridaceernes og Lythraceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 56: 37–86.

Lilja, N.1870. Skånes flora. 2 uppl. Stockholm.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1982. Projekt Linné rapporterar 121–132. Svensk Bot. Tidskr. 76: 135–145.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Schillander, P. 1997. En strandvallmos uppgång och fall. Vrivrånge 9: 1–3.

Suneson, S. 1968. Vegetation och flora i Skaftö socken i mellersta Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 62: 1–120.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Papaveraceae - vallmoväxter 
  • Släkte
    Glaucium - hornvallmor 
  • Art
    Glaucium flavum, Crantz - strandvallmo
    Synonymer
    Chelidonium glaucium L.
    Glaucium luteum Scop.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.