Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  veckticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Antrodia pulvinascens
Veckticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ticka som är ett- till flerårig och har en vidväxt, ganska tätporig fruktkropp. Färgen är först gulvit, sedan med åldern mer gyllenbrun. Unga individ har en ljusare kant. När fruktkroppen har blivit tjockare blir kanten lutande ungefär i 45°, ofta i flera nivåer, vilket är ett bra kännetecken. Sporerna är i vissa fall nödvändiga att observera för en säker bestämning gentemot andra arter i släktet.
Utbredning
Länsvis förekomst för veckticka Observationer i  Sverige för veckticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Veckticka är påträffad från Skåne till Lappland. Förekomsterna är dock ojämnt spridda och huvudutbredningen är i nordöstra Götaland och södra Svealand. Omkring 700 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 500, vilket motsvarar 15 000 individer. Arten är eftersökt i nyckelbiotopinventeringen. Den har ungefär samma utbredning i Norge och Finland och förekommer dessutom i kontinentala bergsområden genom hela Europa. Den anges som sällsynt på den norska rödlistan medan den på den polska rödlistan förts upp som akut hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på liggande stammar av asp, sällsynt även på björk, rönn och sälg. Påträffas i branter eller fuktiga lägen i löv- och blandskog, t ex äldre bondeskogar. Förekommer även i naturskogsartad barrskog med aspinslag. Arten är väl eftersökt i nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet reduceras fortlöpande, p.g.a. slutavverkning eller gallring av för arten lämpliga aspbestånd i högre grad än lämpliga miljöer nyskapas. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (6000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (650-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Vecktickan är nästan bara påträffad på asp men det finns enstaka fynd på sälg, björk och rönn. De flesta fynden är från grova lågor men tunnare stammar kan också duga. Enstaka gånger har den påträffats på stående döda träd. Hög och jämn luftfuktighet gynnar arten. Biotopen utgörs av blandskog eller aspbestånd i humida lägen, t.ex. nedanför branter, vid sjöar och vattendrag, i sumpskog o.dyl. Färskt porlager kan observeras vid lämplig väderlek nästan under hela året. Vecktickan uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet), men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ett par år, men mycelets livslängd kan vara betydligt längre, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· popplar
· popplar
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Fomitopsidaceae, Släkte Antrodia (timmertickor), Art Antrodia pulvinascens (Pilat) Niemelä - veckticka Synonymer Antrodia plicata Niemelä

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på liggande stammar av asp, sällsynt även på björk, rönn och sälg. Påträffas i branter eller fuktiga lägen i löv- och blandskog, t ex äldre bondeskogar. Förekommer även i naturskogsartad barrskog med aspinslag. Arten är väl eftersökt i nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet reduceras fortlöpande, p.g.a. slutavverkning eller gallring av för arten lämpliga aspbestånd i högre grad än lämpliga miljöer nyskapas. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (6000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (650-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9030 Landhöjningsskog (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
En ticka som är ett- till flerårig och har en vidväxt, ganska tätporig fruktkropp. Färgen är först gulvit, sedan med åldern mer gyllenbrun. Unga individ har en ljusare kant. När fruktkroppen har blivit tjockare blir kanten lutande ungefär i 45°, ofta i flera nivåer, vilket är ett bra kännetecken. Sporerna är i vissa fall nödvändiga att observera för en säker bestämning gentemot andra arter i släktet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för veckticka

Länsvis förekomst och status för veckticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för veckticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Veckticka är påträffad från Skåne till Lappland. Förekomsterna är dock ojämnt spridda och huvudutbredningen är i nordöstra Götaland och södra Svealand. Omkring 700 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 500, vilket motsvarar 15 000 individer. Arten är eftersökt i nyckelbiotopinventeringen. Den har ungefär samma utbredning i Norge och Finland och förekommer dessutom i kontinentala bergsområden genom hela Europa. Den anges som sällsynt på den norska rödlistan medan den på den polska rödlistan förts upp som akut hotad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Antrodia - timmertickor 
  • Art
    Antrodia pulvinascens(Pilat) Niemelä - veckticka
    Synonymer
    Antrodia plicata Niemelä

Vecktickan är nästan bara påträffad på asp men det finns enstaka fynd på sälg, björk och rönn. De flesta fynden är från grova lågor men tunnare stammar kan också duga. Enstaka gånger har den påträffats på stående döda träd. Hög och jämn luftfuktighet gynnar arten. Biotopen utgörs av blandskog eller aspbestånd i humida lägen, t.ex. nedanför branter, vid sjöar och vattendrag, i sumpskog o.dyl. Färskt porlager kan observeras vid lämplig väderlek nästan under hela året. Vecktickan uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet), men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ett par år, men mycelets livslängd kan vara betydligt längre, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Avverkning eller gallring av aspbestånd är ett hot. Under lång tid har skogsbruket missgynnat asp. Detta har medfört en kraftig minskning av äldre aspbestånd. Bestånd som uppkommer i odlingslandskapet har inte tillräckligt lång kontinuitet, saknar grövre lågor och står oftast alltför exponerat. För närvarande tar skogsbruket större hänsyn till aspbestånd men endast i undantagsfall lämnas vid avverkningar tillräckligt stora sammanhängande bestånd som kan vidmakthålla ett gynnsamt lokalklimat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten är en utmärkt signal- och indikatorart och oftast förekommer i vecktickans biotop andra rödlistade arter. Aspskogar och asprika blandskogar måste bevaras i högre utsträckning än hittills. När hänsyn tas till biotopen bör åtgärderna omfatta större arealer. En aktiv insats behöver göras för att föryngra aspen i skogslandskapet, t.ex. genom hyggesbränning. Vid avverkning bör grövre aspar lämnas kvar, särskilt invid branter, raviner och sjöstränder. Sumpskog med asp och sälg har ett särskilt högt naturvärde och bör skyddas helt från skogsbruk.
Utländska namn – NO: Ospehvitkjuke, FI: Poimukääpä.

Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Niemelä, T. 1978. On Fennoscandian polypores 6. Antrodia plicata n.sp. Karstenia 18: 43–48.

Niemelä, T. 1985. On Fennoscandian polypores 9. Gelatoporia n.gen. and Tyromyces canadensis, plus notes on Skeletocutis and Antrodia. Karstenia 25: 21–40.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Antrodia - timmertickor 
  • Art
    Antrodia pulvinascens, (Pilat) Niemelä - veckticka
    Synonymer
    Antrodia plicata Niemelä
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 1997.